Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

del 143

Kapitel 143
Jag slog honom... Jag... slog honom...
Tankarna flyger i huvudet på Tom. Han slog verkligen Bill. Han blev så irriterad att han slog honom.
- Jag slog honom... viskar Tom tyst.
Du slog honom, du slog honom, du slog honom...
Tankarna ekar i huvudet på honom.
Bills blick. Blicken. Den fanns där.
- Tom! Kom ut genast!
Det är Gordon. Han är arg.
Tom tassar försiktigt bort till dörrn, han öppnar den och kikar ut.
- Vad är det? piper Tom.
- Kom, vi måste prata allvar.
Gordon tar Tom i armen. Hårt.
Dom går ner till vardagsrummet. I soffan sitter Simone. Hon ser arg ut. Bill sitter också där, men ansiktet begravt i händerna. Axlarna skakar. Han gråter.
Tom sätter sig på en stol framför soffan. Gordon sätter sig brevid Simone i soffan.
- Tom... Jag trodde inte att du var sån... säger Simone.
- Vadå? säger Tom.
- Du slog Bill, Tom.
Gordons arga stämma ekar i öronen på Tom.
Du slog Bill, Tom. Du slog Bill.
- Men... piper Tom.
- Din mamma var och pratade med Bill. Han var så ledsen, att han grät som ett småbarn.
Han grät som ett småbarn..
Han grät. Som ett småbarn...
Rösten ekar i huvudet på Tom.
- Han grät så mycket att han nästan tappade andan.
Bill snyftar till.
- Bill? viskar Tom.
Bill ser inte på Tom. Han sitter fortfarande med händerna för ansiktet och gråter.
- Han vill nog inte tala med dig just nu.
Gordons elaka ord bränner i öronen på Tom.
Tom sträcker fram handen mot Bill. Han knackar honom lite på ryggen.
- Förlåt, viskar han. Förlåt, brorsan...
Bill svarar inte, utan torkar bort tårarna med baksidan av handen.
Tom ser hans ansikte. Han sitter inte längre med händerna för. Bill möter hans blick. Sen så får han en kram av mamma.
Tom känner avundsjukan krypa fram när Bill borrar in sitt ansikte i Simones mjuka tröja.
Tom vill också ha en kram. Han vill också bli tröstad.
- Mamma... piper Tom. Han sträcker ut armarna.
Simone skakar på huvudet. Hon ger Tom en besviken blick.
- Nej, säger hon.
- Det är orättvist! säger Tom.
Bill ser på Tom.
- Du förtjänar ingen kärlek, säger han.
- Vad menar du? säger Tom.
- Du har slösat bort allt på Alicia, säger Bill i samma sekund som dörrklockan ringer.
Gordon öppnar.
- Åhh... Hej Alicia... säger han.
Toms hjärta hoppar till. Alicia!
- ALICIA! skriker Tom och kastar sig mot dörren.
Alicia ler mot Tom.
- Jag har ändrat mig, säger hon.
- Tack! Jag älskar dig.
- Hur kan du tro på det? säger Bill.
- Vadå tro på det? säger Tom.
- Ni gör jämt slut, och blir sedan ihop igen. Det är ett tecken på oäkta kärlek, säger Bill.
- Håll klaffen, innan jag slår dig igen! säger Tom och kastar en sko på Bill.
Sen tar han på sig sina skor och går ut med Alicia
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
dikt_flickan
25 sep 09 - 14:07
(Har blivit läst 38 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord