Dina lögner |
När vi var små flickor,
då ljög du ibland,
Över ditt hjärta
lade du din hand,
Kallade det sanning
men lögn var det ändå
Du, som är min syster,
dig trodde jag på.
Många gånger såg jag
och avslöjade dig,
Blev alldid lika ledsen
då du ljög för mig,
Jag lärde mig att misstro,
för ingenting var sant
Att lura alla andra,
det klarar du gallant.
Jag trodde att du mognat
med alla år som gått,
Men trots att du har vuxit
så har du ej förstått
Sanning har ett värde
en lögn den har sitt pris
Följden har nu blivit
att du är kall om is.
Aldrig kan jag lita
på dina vackra ord,
Trots att vi är systrar,
och delar samma blod.
Om du hade gett mig
en krona varje gång,
Skulle raden pengar
ha varit alltför lång.
Inga pengar kan köpa
min tillit och tro,
Och likt taggigt ogräs
ska misstron gro,
Den smärta som lögner
bringar till en själ
Kan leda till att alla
av dig tar farväl.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | musikflickan - 20 jan 10 - 11:57- Betyg:  | | otroligt stark, välskriven dikt som verkligen berör. |
|
|
|
