Vargskugga. Del 7 |
När jag var så nära att jag kunde nudda Jake, så strök jag min hand genom hans gosiga päls.
"Hej" viskade jag så att bara han kunde höra. Jag visste att Jake inte kunde svara, eftersom han var varg, men jag ville endå säga något till honom, så att jag inte verkade dum eller så...
Jag satt och klappade honom ett tag, och han njöt.
"Ella, vi måste gå" sade Trey efter ett tag.
"Okej... Hej Då Jake" sade jag och reste mig upp. Trey gnydde till som svar.
Jag gick fram till Trey.
"Vänta, det går snabbare såhär" sade han och sprang in i skogen.
Efter några sekunder kom han ut ur skogen som en varg.
Jag förstog att jag skulle sätta mig på hans rygg.
"Trey, är inte jag lite för tung för dig?" sade jag och hållde hårt i hans päls.
Han gnydde till.
"Förlåt" sade jag snabbt och släppte taget lite.
Han slappnade av och började springa. Vinden piskade mig dubbelt så mycket nu.
När vi var framme hoppade jag av, och han sprang in i skogen.
Efter några sekunder kom han ut som människa igen.
Mr Terry visslade i sin visselpipa och alla började samlas runt honom.
"Vad tror du händer nu?" frågade jag nyfiket.
"Jag tror att vi ska gå på tipsprommenad" svarade Trey.
"Va? Är du någon slags tankeläsare eller?" frågade jag förvånat.
"Nej! Men med tanke på vad Mr Terry håller i så ska vi det" svarade Trey och skrattade lågt.
Han kollade på mig, precis när min blick riktades mot några tipslappar, ett par pennor, och ett par sudd som Mr Terry hållde i. Jag kollade på Trey, och våra blickar möttes.
Han log.
Jag log.
En underbar sekund pågick utan att någonting hände.
Några andra elever kom ut ur sina tält, och Mr Terry började prata.
Jag och Trey gick tillsammans, och vi gick sist i ledet.
Vi kom fram till fråga 1.
Vad heter Västergötlands landskapsdjur?
1. Trana
x. Fjällräv
2. Ekoxe
Jag svarade Trana, och jag såg att Trey också gjorde det.
"För enkelt" muttrade han.
"Mm" instämde jag.
Vi fortsatte gå.
Efter att vi hade svarat på sista frågan tittade vi upp mot våran grupp, och märkte att vi var VÄLDIGT MYCKET efter!
Vi sprang efter våran grupp, men såg inte en skymt av dom.
Jag vart lite rädd och satte mig ner på marken.
"Vad ska vi göra nu?" frågade jag med sprucken röst, precis som en småunge.
Det var svårt att hålla inne tårarna.
Ett lågt morrande steg ur Treys strupe, och efter bara en sekund vart han så arg att han "exploderade", så att han vart en varg istället. Hans kläder låg i trasor och han gnydde till.
"Trey, vart du arg på mig?" frågade jag förvånat.
Han lade huvudet på sned, och log ett halvhjärtat leende.
"Okej, alltså inte?" sade jag och försökte tolka hans "vargspråk".
Han vickade på huvudet, och jag såg det som ett nej.
Han ylade lite svagt och det såg ut som om han kallade på någon.
Efter ett tag kom en vacker rödbrun varg fram mellan träden i full fart.
UR TREYS PERSPEKTIV:
"Trey, du kan den här skogen bättre en mig, och jag kan inte känna lukten av våran flock,
så snälla ta oss till dom" sade jag och bet ihop.
"Visst" svarade Jake och kollade på Ella.
Jag gjorde en gest till henne, och hon reste sig upp, och kom fram till mig.
Jag visade att hon skulle sätta sig på mig rygg, och hon gjorde som jag sade.
Hon verkade lite nere... och det gjorde inte mig gladare precis.
"Är du säker Jake?" sade jag tvekande.
"Jadå, jag är van vid att springa och jaga i den här skogen" svarade han och började springa.
Jag sprang efter så fort jag kunde, han var egäntligen snabbare än mig.
UR ELLAS PERSPEKTIV:
Allt gick så fort.
Jag blundade eftersom det gick extra fort den här gången.
Vinden piskade hårt i ansiktet, och jag bet ihop.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Hexan94 - 19 sep 09 - 11:43- Betyg:  | | Jättebra! Gillar den här =) Mejla när nästa kommer? :D |
|
|
|
