Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Forum

Vars är felet? Hos mobbaren eller offret?

Jag har blivit småmobbad från och till från 6:års (året efter man slutade på dagis) tills jag började sjuan, för då bytte jag klass. Nu får jag bara höra dumma kommentarer då och då vilket inte gör mig så mycket.
Anledningarna varför jag blivit mobbad har varit: Tjock, ful, mörk röst, glasögon, kort, känslig och rädd för kryp. Mesiga anledningar tycker jag men skitsamma.
Anledningen varför dom tyckte det var så kul är väl för att dom första åren så gjorde jag inget utom att gråta då dom sa något. Jag hade dock väldigt fina vänner som alltid gjorde mig glad igen. Det rann av mig. Jag blev mobbad av en kille som senare blev min vän för att vi hade ett gemensamt intresse (GTA vice city) och det slutade för ett tag. En annan kille sa något dumt mot mig och jag vart arg på han, sparkade han på smalbenet och då var det hela mitt fel, dock kunde jag inte sluta le eftersom han började gråta.
Det är bara två gånger som det blivit värre.
Ena gången, i trean eller så... Då gick jag fram till en kille för att prata med han och en annan kille drog ner mina byxor och underkläder. Varje gång jag möter honom så kallar han mig lipsill eller något liknande, fortfarande, och jag har många gånger haft lust att slå till han.
Andra gången var när ungefär halva fyran gått. Då blev jag mobbad på msn och när ingen annan såg av den tjej som "styrde" klassen. Hon sa att jag köpte mina vänner, var för ful för att se på och en massa andra saker jag inte orkar tänka på. Det vart för mycket för mig och av ren ilska kallade jag henne hora. Dagen efteråt visste alla i klassen vad jag sagt (och självklart inte vad hon sagt) och då började i stort sett alla snacka skit om mig, förlorade många vänner, var redan ovän med min bästa vän och jag sökte mig till mobboffren i min klass. Jag hittade vänner och vi var väl inte bättre själv, snackade skit till och med när dom kunde höra oss.
I alla fall så byggde jag sakta upp min vänskap med några. Det var väl i slutet av femman om jag inte minns fel.
I sexan började vi på en ny skola som är en 6-9 skola och där så fortsatte hon som styrde klassen att prata bakom min rygg, men jag fick även några som var på min sida, som tröttnade på henne. Jag avskyr henne än, kanske till och med hatar henne.
I sexan hade vi Hemkunskap och där blev jag knivhotad av en kille. Han stod och högg i luften några centimetrar från mig och sa åt mig att skynda, skrattade galet och la sedan ner kniven. Okej kanske inte räknas som en knivhot men han har gjort en massa saker, går alltid och bråkar med äldre och så. Jag blev rädd, visste inte annat. Men jag lät det gå förbi, rädd för att han skulle göra något mot mig.

Men sedan jag bytte klass har allt blivit bättre, visst har folk hällt läsk på mig, kastat skräp på mig, sagt saker om mig, skrattat och pekat. Men det bryr jag mig inte om längre


Varför får man inte vara som man föds?


Okej jag vet inte varför jag nu skrev upp detta.
Men kommentera något ändå
Skriv att jag måste ändra på mig, eller vad ni vill, er synpunkt :]
Vems fel är det?
Har jag gjort fel i att sitta tyst
har jag gjort fel i då jag inte satt tyst?
Skriv vad ni tycker.
Det här är dessutom i stora drag.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
xtezz - 20 sep 09 - 00:48
Det är mobbarens fel! de flesta mobbare har haft en svår
uppväxt eller har det jobbigt hemma. De mobbar andra för
att de inte på något sätt vill visa att de kanske blir
slagna eller något sånt hemma. En del kanske inte har
föräldrar som inte bryr sig och söker då uppmärksamhet på
det sättet. Och de som mobbar är så osäkra på sig själva
och är så rädda för att bli mobbade själva så de går på någon
annan som verkar svag
HoldTight - 18 sep 09 - 14:13
Sanna.. om jag någon gång sagt/gjort något som sårat dig,
så tar jag tillbaka allt det.
Dom som någon gång sagt något till dig, dom känner inte dig
tillräckligt bra..
För du är en underbar människa och förtjänar så mycket bättre <3
zim - 17 sep 09 - 23:21
det är lätt att sitta tyst, jag har oxå gjort det ibland.
men det är helt klart roligare att sparka till vederbörnade på
smalbenet och be den hålla käften.
stå på dig!
massa kram //z
NadaZero93 - 17 sep 09 - 16:55
de flesta är såna asses och jag bara hatar dem och det gör mig såklart lika illa som dem men jag vill ändå bara slå de som också bara hatar.
manx_ - 16 sep 09 - 21:32
Dem är idioter och Du är perfekt som du är och Hoppas värkligen inte att du tror någonting annat
Dem kanske skrattar åt dig nu men snart kommer du skratta tillbax :)<3
kirakira - 16 sep 09 - 19:26
Nu gumman.
Nu tar du ett djupt andetag,
och säger till mig nästa gång någon gör något mot dig.
Jag finns alltid för dig, och vill absolut inte att du ska få det här över dig.
This. Isn't. Good. Okay? <3

Det är ingen specifik människas fel,
det ligger i naturen.
Men det är hårt.
Puss, du vet att jag älskar dig,
och du ska få en stor kram imorgon. <3
Wimpire - 15 sep 09 - 21:57
Enligt mig så spelar det ingen roll vad den mobbade har gjort eller vilket eventuellt "fel" den skulle ha på sig - det är alltid mobbaren som gör fel när h*n inte lärt att respektera andra...
xDOLPHiNx - 15 sep 09 - 19:46
Såhär är det, det är dom som är felet dom är avundsjuka och
säger saker som dom inte riktigt förstår, jag har blivigt stormobbad till oh med misshandlad i skolan..
Pga hur jag såg ut..
Folk har alltid någonting att komma med.
Det är dom som mabbar det är deras fel, men vad jag vet så brukar det vara så att vissa kanske har svårt hemma och så
och tar ut de på dom som ser sårbara ut..
bluesky - 15 sep 09 - 19:37
Det är en svår situation. Jag har själv varit mobbad, men nu är jag vid en punkt då jag är likgilltig för det som hänt mig, utan det skulle jag inte vara jag.

Men, det är inte ditt fel, jag vet inte vems fel det är. Det finns så många sidor till en historia att det är galet.
Akuryo - 15 sep 09 - 18:44
Det är nog ingens fel
Pumisa - 15 sep 09 - 17:29
trodde aldrig så många skulle orka läsa och kommentera, men jag ville somsagt bara ha era synpunkter och det har jag ju fått.
Även fått tips till dom som fortfarande har problemet och blir mobbade.
svampar - 15 sep 09 - 15:15
var dig själv och bajsa på dumma folk
lona_skriva400 - 15 sep 09 - 15:02
Det är absolut inte ditt fel. Den här tjejen som "styrde" klassen
är bara falsk och tjallar för folk för att få hög status. Du var dej
själv, låter det som. Och det är alltid rätt. Om det händer igen måste
du säga till en vuxen, eller bara helt enkelt ignoera dem och visa att
du är underbar och vacker även fast de säger att du inte är det!:D:O
Jag tycker inte du har gjort något fel, och att sparka den där killen på
smalbenet är, enligt min mening, rätt åt honom:P Men om dina vänner pratar
bakom din rygg, så är det inga riktiga vänner.

Det är inte världen, det är bara en liten bit av den.
<3
ProstheticHead - 15 sep 09 - 09:54
Fan vad jag känner igen mig i det här... Jag tycker att du absolut gjorde rätt som inte var tyst hela tiden. Tyvärr vet jag också precis hur det känns när alla känner till vad du har gjort men inte vad mobbaren har gjort.
En av de liknande sakerna som hände mig var att mina mobbare berättade för läraren att jag hade mobbat en annan tjej, vilket jag inte hade gjort. Den här tjejen var min kompis och de hade bara hittat på allt. Men självklart trodde läraren mer på dem och jag fick kvarsittning där jag skulle skriva ett brev till mina föräldrar. I det brevet skulle jag förklara att jag var en mobbare och att jag var en mycket dålig människa, i stort sett. Den andra tjejen vågade inte säga någonting, för mobbarna låtsades vara hennes vänner ett litet tag. Jag antar att det betydde mer för henne.

Skriven av
Pumisa
15 sep 09 - 09:44
(Har blivit läst 289 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord