~ when she falls to the ground ~ |
får en stor klump i halsen, som om jag skulle spy närsomhelst.
fjärilarna som du väckte till liv i min mage, förvandlas till likmaskar som äter mig innefrån.
mina ögon tittar bara på dig, fast nu är pupilerna små.
röster som mumlar i mitt huvud, men din röst hörs tydligast.
du som log oh titta me dina vackra ögon, nu hånflinar du, skrattar när du ser mig.
jag skakar på huvudet, håller i mitt hår som ja skulle kunna slita av allt närsomhelst, ögonen fylls av skräck oh tårar, faller ner på knäna. Jag blundar men ändå ser jag dig. Jag skriker åt dig, men du hör mig inte.
Du kollar på mig oh skrattar fortfarande. Du älskar att se mig förstörd, se varje tår rinna ner för kinderna, se hur svag min kropp blir som inte orkar hålla mig uppe, hur jag förstör min röst när ja skriker att du ska sluta.
erkänn att du älskar det...
|
|
|
|
