En dag för mycke i livet ( kap.1 ) |
Vinden svepte igenom mitt korta röda hår och sjöng vilset i
det torra gräset. Jag stog mitt ute på en äng. Klockan var tio över
två och skolan var i full gång, men jag skolkade. Det var ingen
idé att vara inne på lektionen när man redan kunde allting om ämnet.
Ja, detta låter totalt sjukt, men jag är ett oupptäckt geni, och
inte äns mamma vet om det. Jag upptäckte att jag lärde mig saker på
ett annat sätt än andra. Jag är 13 år,går i 7:an och mitt namn
är Rebecka. Saken är den att jag är mobbad, för jag ser annorlunda
ut. Jag är kortast på hela skolan, det inkluderar 5:orna. Min hy
är blek och ser ännu blekare ut när jag har min svarta långa kappa
på mej. Den ända vännen jag har haft heter Susen och låter mej
alltid stå i skuggan, på bland annat fester. Mycke irriterande
men jag är väll antagligen född till det. Jag studerar i hemlighet
i mitt hem. Mamma och pappa är otroliga sammlare och har ett säkert
8x10 stort rum med bara bokhyllor.
Vi äger det största biblioteket i stan. Vi lånar faktist ut böcker också,
de flesta som lånar är gammla tantor, eller mammor med småbarn.
Jag har ett hemligt rum bakom en av bokhyllorna, som min farfar låtits bygga.
Där sitter jag oftast och läser. Jag är farfar är de ända som vet om rummet.
Jag är det ända barnet i familjen och jag o farfar står väldigt
nära varandra. Han lät mej därför en dag när mamma och pappa ej va hemma,
visa mej rummet. Oh juste ja! Farfar är också den ända som känner till
min stora hemlighet, att jag är ett geni.
Jag hörde fotsteg bakom mej och jag behövde inte vända mej om för att
veta vilka som kom. Det var dom som mobbade mej, de största ''prinssesorna''
på skolan, som tyckte sej vara precis de perfekta...
|
|
|
| Beskrivande ord |
|
|
Action Action Fantasy |
|
