del 118 |
Kapitel 118
Simone
- Mamma, fjärkonrtollen funkar inte! klagar Tom när Simone kommer in genom dörren.
- Jag kan inte göra något, jag tycker också det är konstigt. Fråga Gordon!
- Äsch...
Simone suckar och går upp till Bills rum. Hon städar undan några tröjor som ligger på golvet. Plockar upp alla skärp som Bill slängt omkring sig.
Undrar hur det går för Bill... tänker hon. Hoppas det går bra...
- HEJSAN!!! JAG ÄR HEMMA!!!
Gordons röst hörs från hallen.
Direkt hör man Toms mörka stämma. Han klagar över fjärkontrollen igen.
Då kommer Simone och tänka på Alicia. Hon hade sett så... smal ut när hon satt där i soffan med Tom. Man hade sett kindbenen lite tydligare. Hennes ansikte såg så anorlunda ut.
- MAMMA! GORDON VÄGRAR HJÄLPA MIG!!! SÄG TILL HONOM!!! skriker Tom från undervåningen.
- Jag kommer! ropar Simone. Låt mig bara städa undan Bills kläder!
Man hör Tom stöna från undervåningen.
- MAMMA!
Simone suckar argt.
- TOM! Du klarar dig själv!
Tom säger inget mer efter det.
Georg
- Tack Georg! Det funka!!!
- Äsch, det var väl inget... säger Georg skämtsamt. Jaja, nu måste jag sticka.
- Hejdå, vi ses! säger Gustav och vinkar åt Georg.
Georg lämnar Gustavs rum och går ut i hallen. Han tar på sig sina skor och går ut i den kalla septembernatten.
''Raring, det är jag, din mor! Mamsen på tråden''
Georgs pinsamma ringsignal drar igång. Det är hans mamma som ringer, som du säkert förstår...
- Hallå? säger Georg.
- Hej, lilla gubben... Jo, är du på väg hem än?
- Ja
- Kan du köpa mjölk? Jag har brist på det!
- Jaja, det kan jag väl...
- Bra, har du pengar?
- Jadå, säger Georg
- Okej, hejdå!
Klick.
Georg börjar gå mot närmaste Livs. Han går in och går mot mjölken. Då hör han snabba steg bakom sig.
- STANNA! DETTA ÄR ETT RÅN!!!
|
|
|
|
