Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[Novellen] del 3

”Jag älskar dig” sa jag tyst, osäker om han hade hört mig.
Det hade han tydligen, för efter ett tag sa han ”Jag älskar dig också.”



Jag vet inte hur länge vi satt där, det var i alla fall ett tag.
Tillslut slutade tårarna komma, och Robin släppte taget om mig.
”Vad är det som har hänt?” Frågade han och tittade allvarligt på mig.
”inget” sa jag och tittade bort.
Han suckade tungt och fick ett sånt där irriterat ansiktsuttryck.
”Förstår fortfarande inte varför du inte kan prata med mig” sa Robin efter ett tag, och jag tittade på honom med sorgsna ögon.
”Det är inte dina problem, det är mina. Du behöver inte oroa dig.”
”snälla” han tittade på mig, och blicken gav mig dåligt samvete. Han ville ju bara hjälpa mig?
”nej” sa jag kort, och reste mig upp.
Varför måste jag alltid vara så kall?

”Du måste prata med någon”
Issa tittade på mig från andra sidan soffan, men jag orkade inte lyssna utan fortsatte att kolla på filmen.
”Natta! Du måste ju prata ut, det känns bättre då!”
”Jag måste inte ett skit” Sa jag surt, och tog en klunk av colan.
Jag hade vart på dåligt humör hela veckan, och det verkade som om det skulle hålla i sig hela helgen också.
Robin hade försökt att få kontakt med mig varje dag i skolan, men eftersom jag för det mesta hade ignorerat honom, så hade han gett upp och lämnat mig i fred.
Jag hatade mig själv för det, att jag var så jävla kall hela tiden.

Issa och jag gick och la oss ganska tidigt den kvällen och Issa somnade efter bara några minuter.
Själv så låg jag vaken i flera timmar. Jag låg och tänkte på honom, Robin, och när solen steg på himlen hade jag inte fått en ända blund.

Jag gick upp ur sängen, klev försiktigt över Issa som sov så djupt, och gick ner i köket.
Min pappa var uppe, han skulle jobba idag med, även om det var lördag. Ändå så var jag inte förvånad över att se hans ansikte kl. 7 30 på en helg, det brukade vara såhär.
Däremot var han förvånad över att se mig, eftersom jag brukade sova tills långt efter lunch.
”Nej men god morgon” sa han glatt och hällde upp en kopp kaffe.
”god morgon” sa jag trött och satte mig vid köksbordet.
”Vad gör du uppe såhär tidigt?” frågade han och tittade upp bakom tidningen.
”Jag kunde inte sova” sa jag och reste mig upp för att fixa frukost.
”jaha” sa han ointresserad och fortsatte att läsa.
Det hade alltid varit såhär. Min pappa hade frågat mig en massa saker om hur det gick i mitt liv, bara för att verka intresserad, som en riktig pappa, men så fort jag öppnade munnen så hade han slutat att lyssna.
När jag var liten så hade jag blivit jätte ledsen då jag märkte att min pappa inte brydde mig om mig, men nu orkade jag inte bry mig.
”Huh” muttrade jag ohörbart, och med min frukost gick jag in i vardagsrummet.

Jag zappade igenom alla kanaler vi hade, men eftersom jag inte hittade något roligt satte jag mig utomhus istället.
Solen sken svagt eftersom den fortfarande inte var uppe helt, men man kunde redan känna nu att det skulle bli riktigt varmt idag.
Där ute satt jag i flera timmar, och när Issa tillslut gjorde mig sällskap, hade jag inte rört mina mackor över huvud taget.
”God morgon ” Sa hon och satte sig i den andra stolen.
Jag sa inget, utan bara fortsatte bara att titta ut i intet.
”Ska du inte äta?” Sa hon med en sån där orolig röst som hon alltid har när hon tycker att jag gör något fel.
”Nej, du vet min mage” Sa jag efter någon minuts tystnad, och hon nickade som svar.
Vi satt därute nästan hela dagen och pratade om allt möjligt. Vid 10 tiden, då solen började gå ner, gick Issa hem till sig.
”skönt” tänkte jag då hon smällde igen ytterdörren, och jag gick in och satte mig framför datorn.

Jag loggade in på msn, och såg att Robin var inne.

Robin säger:
Heeej ^^
Music for life säger:
Hallo tönt (:
Hur mår du?
Robin säger:
Det äro bara bra, du?
Music for life säger:
Joo då det funkar ..
Robin säger:
säkert?
Music for life säger:
mm..
Robin säger:
Snälla söt, prata med mig?
Music for life säger:
Finns inget att prata om.
Robin säger
.. :/
Förstå att jag är orolig för dig. Jag vill inte att du ska må dåligt, eller att du ska skära dig.
Music for life säger:
Robin, snälla..
Jag ska gå nu
hejdå
Robin säger:
hejdå..

Precis innan jag skulle stänga ner msn såg jag att Robin skickade ett nytt meddelande.

Robin säger:
..Jag älskar dig..

”Fan” Sa jag rätt ut, och kände hur en tår letade sig ner för mig kind.
Snart rann det ner tårar som floder, och jag kände rysningen igen.

Det var nästan som om jag inte såg något då jag letade igenom i min ryggsäck, tårarna gjorde min syn alldeles suddig.
Jag kände den, och tog upp min lilla lila påse.

Stålet kändes så lent mot min ärrade handled, och jag skar flera gånger om.
”Det måste vara rekord” tänkte jag tyst för mig själv då jag tittade ner på min blodiga arm.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
BaraLillaPella - 23 apr 11 - 19:15
Bra!
minimuffla - 15 maj 06 - 05:26- Betyg:
Oooh! Mer! hoppas du tänker skriva en fortsättning, för det är verkligen skitbra!
Alexandra_91 - 14 maj 06 - 06:27
fortsätt skriva! Jag läser många noveller men alla slutar och sen har jag inget att läsa så SKRIV!
sofiiie - 14 maj 06 - 05:01
Vacker hoppas det kommer fixa sig för henne, längtar efter en fortsättning:)
STruTSEn_91 - 14 maj 06 - 03:52- Betyg:
fiin novell.. hoppas att det kommer en fortsättning :)
_hannaN - 14 maj 06 - 03:47- Betyg:
fiint, så fint :')
Cilises - 14 maj 06 - 03:30
åh, vill snaaaart läsa mera:) du skriver bra!

Skriven av
tro
14 maj 06 - 03:23
(Har blivit läst 260 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord