Vassa tänder och Skakningar [del 4] |
Jag tappade hakan när jag mötte Daniels blick.
Han tittade bara rakt i mina ögon i några sekunder innan han vände blicken mot Klasse.
"Mo, din plats, nu," sa Klasse igen och pekade på en stol några bänkar bakom Idas.
"Men jag måste berätta en sak sen!" sa jag till Ida innan jag med en suck gick till min plats.
Det slog mig att platsen bredvid mig var den ända lediga platsen i klassrummet.
Och mycket riktigt:
"Du kan ta den lediga platsen bredvid Mo, den där lilla skit ungen längst bak." Klasse pekade på mig och jag vinkade.
Daneil började gå mot mig och satte sig på den lediga stolen.
"Hej, igen," log han och hans vita tänder lyckades på något sätt att gnistra i den gul-vita ljuset från lysrören i taket.
"Hej," hälsade med ett flin. "så vi möts igen."
"Ja, det verkar så," lydde svaret.
"Tyst där bak i hörnet, nu ska vi ha lektion!" Det var naturligtvis oss Klasse menade.
Den dagen gick fort.
Jag fick med Daniel riktigt bra i gänget, tyckte jag.
Han var omtyckt av alla, specielt tjejerna, på grund av sitt utseende.
"Kan dom inte sluta stirra på mig eller?" frågade han irriterat på håltimmen vi hade, eftersom Gittan, som vi hade i franska, var sjuk.
"Vilka?" frågade jag och tittade upp från sångtexten som jag försökte lära mig utantill.
"Tjejerna, det stör mig!"
"Öj! Tjejer, sluta stirra, den nya killen gillart' inte!" gastade jag rakt över den ganska lilla studiehallen.
"Tack, mycket diskret," svarade Daniel, men han verkade ändå slappna av när dom generat vände bort sina brännande blickar.
"Ska du stanna och lyssna i eftermiddag eller?" frågade Filip Daniel.
"Va? Lyssna på vad?" frågade Daniel förvirrat.
"Bandet, eller vad vi är, vi ska repa efter skolan," förklarade Kristoffer.
"Visst."
Och så blev det.
Efter skolan sammlades vi i musikrummet och Westman låste upp åt oss.
"Ingen vandalisation, tack," sa han med ett brett flin innan han stängde dörren och låste.
Vi satte på alla förstärkare och kopplade i gitarrenrna,basen och micken, innan vi kunde börja.
Vi höll på att repa en lungt låt av 3 Doors Down, nämligen Let Me Be Myself.
Jag och Daniel tog sällskap hem, så jag fick gå hem med cykeln.
Och självklart var han tvungen att kommentera min ljusgröna mountainbike.
Vi skilldes utan för mitt hus, med ett löfte om att han skulle hämta mig i morgon innan skolan.
Jag gick in och bytte snabbt om till mina springkläder och gick ut och sprang med Hasse.
Jag sprang planlöst omkring i området och plötsligt såg jag samma gröna ögon som jag kommit på mig själv att stirra in i flera gånger under dagen titta ut genom ett fönster.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | xSuperCookieDuck - 9 sep 09 - 17:18- Betyg:  | Okej jag är beroende av den här novellen, bara så du vet xD
:D <3 |
|
|
|
