[TwilightFF] - Kan jag bli...? Del 1. |
Fick en idé om att skriva en liten novell serie om Nessie, som utspelas något år efter BD. :) Delarna kommer nog inte vara så långa eftersom dem kommer mest bara vara en konversation mellan Renesmee och en annan.
Det här är iallafall första delen, och den är ur Bellas POV :)
Förhoppningsvis kommer jag göra en del om varje person i familjen Cullen + Jacob & kanske Charlie.
Kom gärna med idéer om vad jag ska skriva om :D
Kommentera!!! (A) Älskar er, ni som alltid läser mina noveller & kommenterar <3
Tack.
( och jag vet att jag har varit dålig med att uppdatera den senaste tiden )
"Mamma?"
Jag satt i Renesmees säng, bredvid henne, och skulle just säga godnatt när hon tittade frågande på mig.
"Ja, älskling?"
"Kan jag bli en vampyr på riktigt?"
Jag smekte hennes kind och la rätt en hårslinga som hade hamnat fel.
"Du är en vampyr"
Hon skakade på huvudet.
"Nej, inte som dig. Eller pappa. Inte som.. någon"
Jag log.
"Det är för att du är speciell"
Hon la armarna i kors.
"Jag vill inte vara speciell"
"Gumman, varför vill du bli som oss alla andra? Varför räcker det inte med att vara vampyr till hälften?"
"Jag vill kunna springa lika fort som pappa. Eller, som dig åtminstone. Jake springer till och med fortare än mig"
Hon suckade.
"Du vinner ju över Jake när ni tävlar, gumman"
Hon stönade.
"Det är för att han låter mig vinna"
Jag visste inte vad jag skulle säga.
"Snälla, mamma, kan jag inte få bli vampyr?"
Jag skakade på huvudet.
"Nej, det får du inte"
Hon öppnade munnen för att protestera.
"Det är ingen idé, Renesmee"
"Du är dum"
Hon blängde ilsket på mig.
"Vad tror du att din pappa skulle säga om det?"
Hon suckade.
"Han skulle bli arg. Det var därför jag frågade dig. Jag tänkte att du kanske.."
Jag la mitt pekfinger över hennes munn.
"Det är slut diskuterat, älskling"
Jag tog bort mitt finger från hennes munn och peta henne på hennes nässtipp. När hon var mindre fick det henne alltid att le.
"Sov nu, gumman"
Hon log mot mig.
"Godnatt, sov gott och dröm sött"
Jag kysste hennes kind innan jag reste mig upp för att gå ut ur hennes rum.
"Mamma?"
Jag vände mig om.
"Imorgon ska jag fråga Rose istället. Hon ger mig allt jag vill ha"
Jag log, och fick koncentrera mig för att inte börja skratta. Rose skulle aldrig gå med på någonting som det. Hon älskade att Renesmee var unik precis lika mycket som jag och Edward gjorde.
"Gör så, älskling. Men först ska du sova"
"Mm.. Älskar dig, mamma"
Jag kände mitt hjärta smälta.
"Älskar dig med"
Jag släckte lampan och gick ut ur min dotters rum med ett leende på mina läppar.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Joseephineh - 8 sep 09 - 14:38- Betyg:  | hahaahahah, såå sööött !
jag kan se mig framför mig :) [med min neessie som hon ser ut] hihi :D | | Sandra353 - 8 sep 09 - 14:27- Betyg: | | aww vad sött (: Nessie ska vara speciell det är så hon är ^^ |
|
|
|
