Äkta Kärlek del 4 |
Jag tittade på Alexandra, mina ögon var helt svulna för att jag hade gråtit så mycket."Varför är det just jag som får uppleva sånt här, men det är mitt fel. Jag borde inte gör det. ALLT ÄR MITT FEEEL" Jag såg en bänk ungefär två meter framför mig. Jag tog tag i Alexandras högra hand och sprang till bänken för att fråga en fråga. Vi satt oss ner och jag börja bita på mina naglar. "Sluta med det där. Det var helt enkelt han som var en jävla idiot inte du." Jag slutade bita på mina naglarna och sedan tittade jag på Alexandra. "Om inte jag var dum i huvudet så skulle jag inte gjort det med honom. Jag är en så idiot. Jag kan inte fatta, jag började skolan igår och hade sex med honom igår och idag kom hans flickvän från ingenstans. Vem är en "jävla idiot" nu da?" Alexandra tog min hand. "Du är stark det vet jag och om du inte blir sur så vill jag säga dig en sak?" Jag torkade bort tårarna och kollade henne i ögonen ännu en än gång."Vad vill du säga mig? Jag lovar att inte bli sur jag lovar?" Hon tog ett djupt andetag och tittade på mig. "Jag och...jag och...Jag och Alexander är ihop" Jag kollade på henne och så glad ut fast än jag inte var det. "Åhh, ni är ett fint par tillsammans" Jag sparkade på en liten sten som låg framför mig. "Tack, blev du arg eller något?" Jag bet min under lepp och såg henne in i ögonen. Jag tog hennes hand och höll den emellan mina händer. "Jag vill bara inte att du ska bli ledsen som jag?"Hon så på mig med en ledsam blick jag kollade rakt fram för mig igen."Men han ville gå på dejt med mig och jag har itne svarat än och ville prata med dig först och jag skulle jätte gärna villja svara ja men...jag vet iten hur jag ska göra nu." Hon ställde sig upp och snubblade, jag ville skratta men kunde inte, hon skrattade men tystanda direkt. Båda blev tysta ett tag, båda gungade lite med fötterna. Det känndes lite konstigt."Du, asså bry dig intee om mig jag känner mig bara lite konstig efter allt som har hänt idag, men ska vi kanske dra hem nu?" Hon pustade ut och ställde sig upp."Mm, men...jag ska träffa Alexander, så jag schilar iväg nu om det går bra?" Jag ställde mig upp och log mot henne."Självklart, och du, du behöver inte fråga om du ska nåonstans, jag bestämmer itne över dig" Jag höll på att skratta."Haha, okej ska vi gå?!"Vi gick tillsammans ända tills vägen delade på sig.Hon gav mig en kram."Men hej då da. Glöm bort allt det där." Hon log och sprang där ifrån och jag fortsatte gå långsamt ända hem. Jag kunde itne glömma allt, jag kunde bara inte. Jag tog en sten som låg precis vid vägkanten och kastade iväg den. Jag gick snabbare den här gången. När jag var hemma så var dörren låst. När jg skulle ta fram nycklarna ur fickan så tappade jag dom och det händer nästan alltid. Jag tog up dom igen och låste upp dörren. Jag öppnade dörren försiktigt. Det verkade som om ingen var hemma. Jag gick upp för trapporna och in till mammas rum. Jag öppnade dörren och...jag såg min mamma sova bredvid polisen."Va faan har du gjort. Är du helt ur vettet. Så här kan du inte göra."Jag sprang ut där ifrån in till köket och tänkte ringa min pappa.Mamam sprang ner för trappan."Penny, snälla gumman. Jag vet int evad som hände, kom så kan vi snacka om det här."Hon försökte ta mig i handen och sätta mig ner på stolen. "Jag vill inte lyssna på dig, jag vill bara veta varför så snabbt. Jag har inget emot ert förhållande utan du känner knappt honom."Jag satt mig ner på stolen mot fönstret hon satt sig framför mig."Jo, jag vet att det ser konstigt ut, men tror du itne på kärlek på det första ögonkastet?"Jag ville inte tro på det och vill aldrig tro på det."Låt mig va ifred en gång, snälla. Gå ut en sväng med...vad han nu än heter"Hon avbröt mig."Göran Ericksson." Jag sukade."Ja, ja. Snälla bara en stund. Och samtidigt lär ni känna varandra." Hon log och la sin hand på min frusna hand. "Okej, men är du säker?" Jag himlade med ögonen."Ja, jag är säker bara gå så kan vi prata om det här ikväll, och klä dig fint nu."Jag log och hon gick upp klädde på sig och konstapeln var på äg hem.Mamma hejdade honom. "Gå inte, vänta på mig jag följer med dig" Mamma var klar och gick ut.Konstapeln ringde för att ta lite ledigt.Det lät lite kul men aja."Hej då, gumman." Hin gav mig en puss och gick."Jag var så trött på att le nu. Jag gick upp och la mig. Efter en stund så ringde det på dörren. Jag gick med trötta steg ner för trappan. Jag öppnade dörren. Det var..Martin som stog där. Jag visste inte vad jag skulle göra utan jag var helt död...kan man säga.
Detta var del 4 och jag hoppas
ni gilladde den. Kommentera gärna
för det skulle göra mig glad. Och
jag behöver kommenatarer för att
fortsätta...så..vad väntar ni på...
KOMMENTERA! xD
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | izzzzy - 9 sep 09 - 17:11- Betyg:  | Jätte bra men det var lite rörigt :)
Maila nästa! <3 :D | | Fiiiaaas - 8 sep 09 - 23:32- Betyg: | maila nästa :) men lyssna på dom nedanför :) jag ser fram
emot fortsättningen | | SnutteNutte - 8 sep 09 - 17:05 | | Ska försöka, komihåg jag blir INTE ledsen utan mer glad. Jag blri bara glad för att ni skriver det ni tycker. Och jag ska försöka =) | | Bolliz - 8 sep 09 - 12:37- Betyg: | Sewe.. Allt gå så snabbt.. Jag skrev också så i början. Försök att skriva
lite lungnare, och rätta och kolla igenom stavfel, för det är rätt jobbigt
att läsa stavfel. Du har en story och hela skiten om du lungnar ner lite så kommer den
bli mycket bättre! Ett tips är att läsa hur många andra noveller av andra som helst, man lär sig
så jäkla bra av det! Jobba på tipsen och kritiken så kommer den här noveller ÄGA!:D <3 Mejla nästa;) |
|
|
|
