<333 |
du kan tänka och tråna
hur mycket du vill
du kan fejka och låna
men inget räcker till
som en stoppskylt du bara passerar
ständigt ute efter mer
alla måsten och sunt förnuft får inte existera
varför ta när man kan ge och ge lite mer?
allt som finns kvar är fullt av skit
du kan leka blind bäst du vill
förr eller senare hittar den hit
bara för att du gör det, står inte tiden still
så ge lite mer om det behagar
men allt du får är inget
bara mer irritation att beklaga
det borde räcka med det du har i minnet
man får minnas och bevara
tacka så mycket för mig
sedan lägga undan och begrava
livet går vidare utan dig
ta ett steg i taget
|
|
|
|
