[TwilightFF] - En ny början. Del 6. |
Förlåt, förlåt, förlåt.. Men jag har typ haft idétorka, och då blir det inge bra.. Men nu kommer en till del. :)
Den här är ur Bellas POV, och jag hoppas ni gillar den.
Kommentera :D
Efter mötet hos rektorn åkte vi hem. Under bilresan hem sa Edward och jag ingenting, och Renesmee pratade som vanligt inte. När vi kom hem började vi packa. Vanligtvis tog vi inte med oss grejerna när vi flyttade, men möblerna vi hade här var från tiden då Renesmee var liten, och en del saker ville vi behålla. Utan ett ord gick Nessie in på sitt rum och stängde dörren bakom sig.
Jag och Edward pratade knappt, utan packade bara ner allting. Esme ringde senare och frågade när vi skulle komma. Hon hade börjat inreda det lilla huset som låg en bit in i skogen där dem bodde - till oss. De var alla glada att vi skulle flytta "hem" igen. Jag också. Jag saknade dem. När vi var klara med packningen bestämde vi oss för att det var försent för att åka idag, eftersom Renesmee faktiskt behöver sova. Så vi skulle åka imorgon istället.
"Jag ska bara åka in till stan och fixa en grej, jag kommer snart tillbaka"
Edward kysste mig mjukt, innan han försvann. Jag visste inte vad jag skulle göra, vi hade packat ner allting. Jag bestämde mig iallafall för att titta lite på Tv (vilket inte var min favorit grej att göra precis). När jag precis hade startat Tvn och skulle kolla om det fanns någonting sevärt hörde jag snyftningar från Renesmees rum. En sekund senare stod jag vid hennes dörr och knackade lite lätt på den.
"Renesmee, hjärtat.. Får jag komma in?"
Jag väntade några sekunder. Inget svar.
"Snälla, svara"
Jag väntade ytterliggare några sekunder, men fick fortfarande inget svar. Det enda jag kunde höra var att hennes snyftningar blev kraftigare och hennes hjärta slog snabbare än normal. Och hon kunde knappt andas. Vad gör du här, Bella?! GÅ IN TILL HENNE. Hon är din dotter. Var hennes mamma för en gångs skull. Jag tvingade mig själv att öppna dörren och tog ett långsamt kliv in i rummet.
"Åh, älskling"
Renesmee låg på sin säng och grät. Hennes lockiga hår var fastklibbat i hennes ansikte så man inte kunde se hennes vackra ögon. Min lilla flicka. Sakta gick jag in och satte mig ner på hennes säng bredvid henne. Jag strök mina fingrar genom hennes hår.
"Såja, gumman.. Det kommer bli bra"
Hon fortsatte gråta medan jag smekte hennes hår.
"Vi flyttar imorgon. Vi kommer bli en hel familj igen. Allting kommer att bli bra"
Hon slutade gråta för ett ögonblick och vände sig mot mig.
"Hur kan du säga att allting kommer att bli bra när det ALDRIG kommer bli det?! Du ljuger för mig, mamma! Det kommer ALDRIG bli bra. Det kommer ALDRIG sluta göra ont"
Det högg till i bröstet på mig. Vad hade hänt min dotter? Jag smekte hennes kind för att torka bort tårarna som strömmade ner.
"Vad är det som gör ont?"
Hon skakade på huvudet.
"Allting. Hela kroppen gör ont. Hela tiden"
Hon bröt ut i ännu en gråtattack och jag flyttade in mig i sängen. Jag lyfte försiktigt upp henne i min famn och la armarna runt henne. Som när hon var en liten flicka och hade vaknat av en mardröm. Kanske var det så hon tyckte att hennes liv var - en mardröm. Kanske var det en mardröm.
"Åh, mamma"
Hon kastade sina armar runt min hals och tryckte sig närmare mig. För första gången på ett år kände jag mig som hennes mamma. Jag är hennes mamma. Hon är min dotter. Min flicka.
"Jag är här. Jag kanske inte var där den där dagen, och jag är ledsen för det. Om jag kunde skulle jag vrida tillbaka tiden och då skulle jag aldrig låtit något hända dig. Vad det nu var. Men jag är här nu. Jag kommer alltid att vara här"
Jag höll armarna hårt runt henne, och fick koncentrera mig för att hålla henne för hårt så hon inte skulle kunna andas. Hon snyftade fortfarande mot min axel.
"Sch.."
Jag smekte hennes hår medan jag började sjunga på en vaggvisa.
Hush little baby, please don't cry
All I want is to see your smile
Life is not what it used to be
But I hope you know you can talk to me
And if you don't want to talk at all
I'm here to catch you when you fall
Hon fortsatte snyfta mot min axel. Kommer jag någonsin få se henne lycklig igen? Kan hon inte bara sluta gråta? Snälla..
Hush little baby, no more tears
I'll be here to scare away your fears
You are safe here in mommas arms
I wont let you in any harm
I wont ever let anything happen to you
If I lose you I don't know what to do
Om jag skulle förlora henne.. Nej. Jag vågar inte ens tänka på det. Jag offrade mitt mänskliga liv för henne. Fast jag ser det inte som ett offer, att vara hennes mamma, utan som ett pris. En ära.
Hush little baby, let me see you shine
Everything is going to be fine
Believe in yourself and you can work this out
And if you need to - just scream and shout
Do it if it really will make you feel better
You have the time, you will live forever
Sakta men säkert lugnade hon ner sig. Hon snyftade bara lite nu och hennes andetag blev lättare. Hennes hjärta började slå allt mer regelbundet.
Hush little baby, please don't cry
You have momma and daddy by your side
We wont ever leave you again
We'll always be here, when you need a friend
In our eyes, you're still our little girl
And we love you more than anything in the world
När jag avslutade sången tittade hon upp på mig och för första gången på en väldigt lång tid såg jag en ljusglimt i hennes ögon. Lika tydligt som solen skiner på himlen i Phoenix, lös min dotters ögon och jag blev alldeles varm i kroppen.
Förresten, vaggvisan har jag skrivit själv :) Kanske inte världens bästa men jag hoppas den duger :P
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | idacarlsson - 4 sep 09 - 13:29- Betyg:  | | bra, som vanligt :D <3 | | kiww - 4 sep 09 - 11:27 | | Haha, är också nyfiken som alla andra ;). | | InTheShadows - 3 sep 09 - 20:51- Betyg: | älskade vaggvisan :O <3
oh SNÄLLA, skriv i nästa avsnitt vad som hänt nessie.
vi vill faktiskt veta hära.... | | Sandra353 - 3 sep 09 - 20:36- Betyg: | Jätte bra, Och precis som Joseephine så undrar ajg vad som hänt stackars Nessie.
Vaggvisan blev riktigt bra :)<3 | | Joseephineh - 3 sep 09 - 20:28- Betyg: | | aaaw, jäääätteefiin ! men du gör mig nyfiken ! asso vad har hänt med henne ? ;o |
|
|
|
