[M/M] You're My Heroine (oneshot) |
Okej, det här är en oneshot... of sorts. Jag använde egentligen bara namnen Alex och Liam från min följetång för att jag hade dåligt med idéer, hah, så det skulle lika gärna kunna vara vilka andra killnamn som helst. Annars kan man väl se den som en future-oneshot, om man vill. Eller nåt.
Anyways, hope you like <:
Alex drämde igen ytterdörren efter sig, de mumlade svordomarna varierande i både decibelskala och uttal samtidigt som han förbannade den där helvetes meteorologen som endast hade utlovat milda skurar och lätta vindar på nyheterna dagen innan, när det i själva verket var årets storm utanför.
Regnet hade gjort honom genomsur; hans kläder var obekvämt klistrade mot hans nakna, smått skälvande skinn, och hans för övrigt alldeles nyinförskaffade märkesskor för mer än sexhundra spänn lät squish, squish, squish när han gick.
Han hade blivit tvungen att ha de papper han hämtat från firman tidigare under dagen innanför klädseln för att undvika att få dem lika blöta som han själv. Vilket, förstås, hade misslyckats rejält när han insett att han var våt in på bara kroppen och det faktum att han inte hade nog med kläder för att hålla sig varm – han frös rätt ordentligt.
Muttrades något ohörbart om hypotermi kastade han det som återstod av papperna på köksbordet. De klatschade mot den polerade träytan och stänkte runt sig. Alex suckade när han insåg att trycksvärtan var alldeles utsmetad. Det som en gång stått på dem var inte längre läsbart, och det var inte mycket han kunde göra åt det.
”Hur orkar man, egentligen,” mumlade han lågt för sig själv, och började gå mot sovrummet för att komma ur de dyngsura kläderna och byta om. Han kastade av sig sin blöta skjorta på vägen. Den kunde han ta upp sen.
Men innan han hann mer än halvvägs i korridoren stannade han upp. Det kom låg musik någonstans ifrån. Ett brett leende spred sig med ens över hans ansikte, och han bytte kurs från sovrummet mot riktningen varifrån musiken kom.
Look into my eyes, so vicious
Heels are high, so infections
Social sickness
Glitter and kisses
I will make you mine, malicious
Take you from behind, so vivid
The lower your fall, the higher your climb
Prepare the flash and let me die
Den blå dörren till rummet längst bort i huset var stängd. På utsidan stod det med datorskrivna bokstäver ”studio”.
Han knackade försiktigt på det målade träet innan han tryckte ner handtaget och klev in, ljudet av hans blöta skor mot parketten inte längre hörbart när den låga musiken övergick i en öronbedövande ljudnivå.
I mitten av rummet, framför ett staffli, stod en blond, ung man iklädd ett par välanvända Levi-jeans och en grå t-shirt som var alldeles nedfläckad av färg. Han dansade och svängde till musiken, det var som om den lätt techno-influenserade basen gick igenom honom i en ände och ut igen i den andra, medan han stod där med en blöt, bred pensel i ena handen och knäppte takten med den andra.
Alex var tvungen att hålla tillbaka ett skratt när han såg hur Liam hoppade runt och svängde provocerande på bakdelen medan han fumligt sjöng med i låttexten. I samma ögonblick som han gjorde ett i synnerhet atletiskt danssteg lät Alex höra ett fnysande skratt, och den blonde mannen vände sig förskräckt om.
”Alex! Fan vad du skräms.”
Alex skrattade till igen.
“Det är jag som ska vara skrämd. Inte visste jag att du kunde röra dig sådär,” fnittrade han och vickade överdrivet på ögonbrynen.
Liams kinder blev smått skära, men han kontrade snabbt med ett självbelåtet ”klart du gjorde”, och gav sin make ett smått retsamt leende. Plötsligt insåg han att Alex stod där, iklädd endast ett par blöta jeans och… ja. Endast iklädd ett par blöta jeans.
Blå ögon for uppskattandes uppifrån och ner över den smala, lätt muskulösa kroppen, och snart mötte de ett par mörkbruna. Liam lade kvickt ner den våta penseln på de redan nedkladdade tidningarna som skulle agera spillskydd på golvet, och torkade av sina färgiga händer på låren.
”Hamnade du mitt ute i monsunen?” undrade han och tog ett steg framåt, samtidigt som en ny låt började spelas och fyllde hela rummet med dess medryckande melodi.
My skin looks like vanilla
My mouth is made of sugar
Syringes and cupcakes
Give me something sweet
I'm good enough to eat
Oh yeah
You can't stop
Staring at me
You can't stop
I'm good enough to eat
You can't stop
Sticky sweet
You can't stop
Liam lade sina armar runt Alex midja. Hans handflator var varma och torra mot Alex rygg, och den något längre mannen placerade en lätt kyss i pannan på honom.
”Mhm,” mumlade han till svars och slöt sina armar runt Liam också.
”Aw. Ska jag värma upp dig? Du är jättekall.”
Liam såg upp på honom med tungspetsen mellan framtänderna, och Alex skrattade till. Kysste honom ömt mitt på läpparna och höjde ett ögonbryn. Han behövde inte acceptera erbjudandet verbalt, Liams händer var redan nere vid hans gylf.
Okej, tänkte Alex och lät händerna vandra ner för sin partners rygg, den varma huden helt underbar mot hans egna, jag kan väl leva med monsuner och förstörda märkeskläder – så länge jag har honom att komma hem till.
Sprinkles everywhere
Candy hearts and bruises
Thirty-one flavors
Which one are you choosing?
Jag ska passa på och påpeka att alla lyrics som är inkluderade i den här oneshoten är från låtar av Jeffree Star. Och jag råkar vara världens största JStar-bög, sååehh. Ja. There ya go.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Eclipse - 8 nov 10 - 14:43- Betyg:  | aaaw.. Så otroligt gulligt och så väldigt bra skrivet! Jag måste bara hålla med Ilanna om att den tog slut alldeles för fort..! =(
(Jag vet inte om man får tipsa om sina egna verk, men jag har skrivit en berättelse som heter "Månpojken" och det skulle göra mig väldigt glad om du ville läsa och kommentera den =D)
Jätte bra skriven, jag ska ta itu med att läsa några fler också D; | | wannabelink - 29 aug 09 - 17:43- Betyg: | Jättebraaaa! :'DD
Du är superduktig på att skriva. :3 | | NeMriA - 29 aug 09 - 12:21 | ... hej här kommer jag som jordens största pervo och blir upprörd över att den slutade mitt i allt -.-
haha, men seriöst, jättebra skrivet (Y)
du är jätteduktig :) | | Mp3 - 24 aug 09 - 20:25 | En väldigt enkel och egentligen inte så händelserik oneshot, men det var just det som gjorde den så speciell. Gillar den otroligt mycket och framför allt gillar jag hur du använder ett väldigt stort ordförråd.
Denna var helt enkelt grym! | | ilenna - 24 aug 09 - 09:17 | jätte bra :D
men jag blev lite besviken att den tog slut så snabbt (a) |
|
|
|
