Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Jag hatar dig [Kapitel 9]

Kate
Jag satt hemma och tittade på tv:n. I rutan var det någon idiotisk blondin som hånglade med någon kille. Det var någon dokusåpa. Jag himlade med ögonen, och stängde av tv:n. Jag var rastlös. Mamma var på jobbet, så jag orkade inte gå och hyra en film. Jag skulle känna mig så idiotisk om jag satt och tittade på en hyrd film ensam. Det duggregnade utanför, och på fönsterrutan rann ett par ensamma vattendroppar. Jag reste mig upp, och kastade en blick i bokhyllan. Det fanns ingenting som jag kände för att läsa. Jag suckade, och gick till mitt rum istället. Jag saknade J. Han skulle ha fått mig på bättre humör igen. Blicken gled iväg mot garderoben, och jag skulle precis höja handen för att öppna den, när telefonen ringde.
“Shuuu, Kate!” vrålade någon kille i andra änden. “Har J åkt iväg, eller?”
“Mm…” mumlade jag deprimerat, och kastade längtansfulla blickar mot garderoben igen.
“Men… Varför kommer du inte hit, då?” frågade rösten. Jag rynkade pannan.
“Vart?”
“Till Angelikas fest, såklart!”
“Ehm… Visst.”
Innan jag hann säga något mer hade rösten sagt något som lät som ‘Coolt’ innan han lade på. Jag suckade, men bestämde mig för att gå dit i alla fall. Det skulle ge mig något att göra. Jag gick ut i regnet, och började gå längs vägen. Angelika bodde inte så långt bort. Medans jag gick kastade jag en blick på mobildisplayen. Det var André. En kille jag hade… ‘haft roligt med’… ett par gånger när J var i Turkiet. Jag stoppade undan mobilen igen när jag kom fram till Angelikas hus. Det sprang runt killar och tjejer i min egen ålder, och gjorde absolut ingenting vettigt. Jag såg André en bit bort, och vinkade. Han sken upp, och gick bort till mig.
“Heeeeej!” utropade han, och kramade mig hårt.
“Ehm… Hej”, sa jag osäkert. “Du… Jag har ångrat mig, jag vill nog egentligen inte vara här.”
“Kom igen, Kate! Ta lite dricka. Om du inte vill stanna sen så kan jag följa med dig hem”, sa han säkert, och jag tvekade. Sen nickade jag.
“Kanske bara en cider, då.”
“Bra!”
André drog med mig genom folkmassan, in i huset. I köket stod alla sorters drycker med hög alkoholhalt. André plockade upp en flaska Smirnoff, och hällde upp en skvätt i två glas, innan han fyllde på med fanta.
“Varsågod”, sa han glatt, och svepte sitt eget glas. Jag tog en klunk. Det var faktiskt gott, så jag drack resten.
“Nej”, mumlade jag försiktigt. Jag hade inte särskillt hög alkoholtolerans. “Jag borde gå hemåt…”
“Okej”, sa André, och såg uppriktigt ledsen ut. “Men jag följer med dig. Jag vill inte att du går hem ensam.”
“Det är lugnt”, sa jag med ett litet skratt. “Klockan är ju knappt åtta än.”
Men André insisterade, och till slut gav jag med mig. Vi gick sida vid sida. André gick väl kanske inte allt för stadigt. När vi kom fram till min port började det spöregna.
“Ojdå!” sa jag uppgivet. “Kom med in, och vänta tills det ger med sig!”
André nickade glatt, och följde efter mig. Jag tog av mig jackan, och gick före in i mitt rum. Jag kunde inte låta bli att spana in honom när han ställde sig intill mig. Hans blick var fokuserad någonstans under mitt ansikte. Innan jag visste ordet av, så var hans läppar mot mina. Min kropp brann av samma längtan som speglades i hans ögon. Jag slöt ögonen, och koncentrerade mig på känslan av hans läppar mot mina, tungan som lekte i min mun, och hans händer som utforskade min kropp. Hans puls ökade lika hastigt som min när hans ena hand slöts om mitt bröst. Då öppnades dörren. Jag drog mig snabbt bort från André, i tron att mamma var hemma tidigt. Men i dörröppningen stod Zach. Hans blick glödde när han stirrade på André, och på hans… privata delar… som stod rätt upp. Zach knöt näven, och innan jag visste ordet av hade han slagit André rätt i det flinande ansiktet, och jag stirrade förfärat på blodet som forsade ur hans näsa.
“Vafan, Zach!” skrek jag, och vände blicken mot honom. “Vafan var det där bra för?!”
Zach stirrade på mig lika chokat som jag själv stirrade på honom, innan han gick ut igen, och stängde dörren efter sig. Jag stirrade på det mörka träet, innan jag vände tillbaka uppmärksamheten mot André.
“Är du okej?” frågade jag oroligt, stirrade på honom. Han muttrade någonting jag inte kunde uppfatta, och lade sig ned på den före detta vita mattan. Jag bet ihop, och skyndade ut efter Zach.
“Zach”, sa jag lugnt, men bestämt, och greppade hårt hans överarm. “Vad gör du här? Är det inte tillräckligt att förstöra mitt liv i skolan?”
Jag kunde känna att ögonen började bli fuktiga, men jag blinkade snabbt bort tårarna. Zach vände sig mot mig, och hans läppar nuddade snabbt vid mina. Kyssen var mycket mjukare, mer kärleksfull än vad Andrés hade varit. Mitt grepp om hans arm lossnade omedvetet, och lika snabbt som han kom, var han borta. Dörren stod öppen, och snabba steg hördes i trappuppgången innan ytterporten slog igen. I handen hade jag en liten sliverdosa. En fickspegel. Maggies spegel. Min hand slöts runt den, och en börda lättade från mina axlar. Jag hade fått tillbaka Maggies spegel! Jag drog försiktigt igen ytterdörren, och stoppade spegeln i fickan, innan jag gick tillbaka in till André.
“Nu när han är borta kan vi fortsätta där vi slutade”, sa han i ett tonfall jag antog skulle verka sexigt och förföriskt. I mina öron lät det bara fånigt.
“Jag tror du måste gå nu”, sa jag bara, och höll upp dörren åt honom. André började säga något, men jag avbröt honom.
“Bara gå, André.”
Han stirrade argt på mig, innan han stapplade ut ur rummet, med en rad svordomar hängande i luften efter sig. Snart slog ytterdörren igen, och jag såg honom springa över parkeringen. Min blick gled ned till silverspegeln jag hade i min hand igen, och jag kunde inte annat än undra vad fan Zach menade med den där kyssen.

Zach
Regnet öste ned, och jag drog upp luvan på tröjan. Som om det skulle göra någon skillnad, jag var redan blöt in på bara skinnet. Det kändes tomt i fickan utan den lilla spegeln som brukade ligga som en egen liten tyngd. En varm känsla spreds genom kroppen när jag tänkte på hur mjuka hennes läppar hade vart mot mina, och hur hennes mun hade smakat sött av fanta. Men ljudet av Andrés käke som krossades under min knutna näve var också tillfredsställande. Men det smärtade i bröstet vid minnet av Andrés hand, som kupades runt Kates bröst. Jag skakade på huvudet för att tvinga bort bilden. Bakom mig hörde jag en port slå igen. Jag vände mig om, och såg André springa åt andra hållet. Kate körde ut honom. Det var väl tvunget att betyda något? Jag höjde blicken mot fönstret som jag visste var Kates. En skugga rörde sig långsamt i fönstret. Kate stod och tittade ut. Jag vände mig snabbt om, och skyndade vidare genom regnet.

Kate
Jag grät förtvivlat, och J försökte trösta mig genom telefonluren.
“Kate?” sa han förtvivlat. “Vad är det, älskling? Jag kommer hem. Jag lovar. Jag ta bussen hem imorgon!”
Regndropparna föll på fönstret, och smälte ihop till en sörja, och gjorde det omöjligt att urskilja någonting utanför. En skugga rörde sig över vägen, påväg mot grusgången mot villaområdena, men det var omöjligt att urskilja vem det var.
“Jag tror jag älskar honom, J”, sa jag förtvivlat, och tårarna rann fler och fler över mina kinder.
“Vem?”
“Zach.”
“Jag vet, gumman. Du har bara inte velat erkänna det för dig själv. Till och med Joel såg det!”
Jag snörvlade lågt.
“Han kommer aldrig vilja ha mig nu”, grät jag.
“Va? Jo! Han älskar dig också!”
“Han gick in i mitt rum när jag var på väg att ta av mig tröjan med en annan kille, J. Han kommer aldrig vilja ha mig nu!”
“Kate, gumman”, sa J, och det knastrade lågt i luren. “Jag kommer hem imorgon. Jag lovar. Vi ska reda ut det här!”
“Jag saknar dig”, grät jag, och ville att han skulle sitta bredvid mig, och kunna ge mig en kram.
“Jag saknar dig också, Kate”, sa J, och jag tyckte nästan att hans röst lät lite grötig, som att han också var påväg att börja gråta. “Men jag kommer hem imorgon. Gå och lägg dig, så kommer jag vara vid din sida när du vaknar.”
Jag nickade, trots att jag visste att han inte kunde se mig.
“Jag älskar dig, J. Du är min bästa vän.”
“Jag älskar dig också, Kate. Du är min bästa vän.”

T___T jag började gråta lite själv när jag skrev det här D’’: Men jag kände mig glad idag, för jag ska på Typ En Festival :3 <3 Lasse Lindh och A Vain Attempt <3 men jaja. Jag = Glad = ny del :3 ZACH <3 KATE KATE <3 ZACH ZACH :* KATE <33333333
TIHI! Jag förstod inte vad det där skulle vara bra för, men KOMMENTERA! *dampelidampdamp*

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
InTheShadows - 24 aug 09 - 18:57- Betyg:
A VAIN ATTEMPT <333

den var skitabra <3
HorseGirl - 23 aug 09 - 22:07- Betyg:
otroligt bra och jag skulle vilja skriva mer som en kommentar men jag måste logga ut nu å sova:'(
snovit1 - 23 aug 09 - 12:33- Betyg:
Kommentera :D:D :D:D :D:D ::D :D:D :D:D :D:D :D:D :D:D
Mohaha, eh, jag är trött efter gårdagens fest o.O
Men, meila gärna nästa :D
kickan2212 - 23 aug 09 - 11:00
ohhh skynda dig med nästa del? :D
oki? :'D
PiLLOWFiGHTx - 23 aug 09 - 09:54- Betyg:
(Y)
något stavfel men det är ju en ovanlighet men jaja .
süpergood.
zach <3 kate kate <3 zach zack :* kate !!!!!!!! :D:D:D
Boegapa - 22 aug 09 - 21:49- Betyg:
FÄLICHIAFRU, JAG BEORDRAR DIG ATT SKRIVA MER NU Ò_____Ó <33333
gbg_95 - 22 aug 09 - 20:51
Åh herregud, man blev tårögd där på sist
och han där Zach, han är så gullig <33 x)
Sjuktbra skrivet, och längtar som fan efter en fortsättning ;)<3
saraarbast - 22 aug 09 - 17:56- Betyg:
Så himla bra!!! Mejla gärna nästa :D
lumman - 22 aug 09 - 16:28
det här var så sjukt bra ! nu vill man verkligen att nästa del
skulle va ute :D Skynda Skynda :D<3 Mejla ((=
ackbarian - 22 aug 09 - 14:56- Betyg:
den var jättebra! :D
JessicaKarlsson - 22 aug 09 - 14:42- Betyg:
superdupermegabra! (nytt ord..? haha)
Zach, mums hah (;
meeejla :D
ossika - 22 aug 09 - 14:05- Betyg:
Åhhhh!!!!!!!!!!!! Jag har alldeles för lätt att gråta! *Slå
till sej själv* Jättebra!
purs_08 - 22 aug 09 - 13:43- Betyg:
oh my fucking jävla räser gud. människa hur kan man skriva så som du.... har du några jävla superkrafter som typ bara gah jag evt itne en vad jag ska skriva för en kommenta som blir helt jävla fuckad pga dig. mejöa och jag lovar att jag inte överreagerasr nästa gång :D
littledreamer - 22 aug 09 - 13:11- Betyg:
Super bra!! Mera!

Maila när nästa del finns ute :D <3

Skriven av
NiNTENDOCOREx
22 aug 09 - 12:29
(Har blivit läst 218 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord