[m/m] Det var över innan det började. (7) |
Förlåt att det har tagit lite lång tid, men skolan har börjat och så. D:
Benjamin
Oliver ville att Benjamin skulle möta honom på Shell. Det var ungefär halva vägen till honom. Det var ganska långt från Benjamins hus, men han ville inget hellre än att träffa Oliver. Benjamin hade varit orolig över att Oliver skulle undvika honom eller något, nu efter kyssen. Men de hade sms:at ganska mycket sedan dess och det verkade lugnt. Han tog på sig sina ytterkläder, och började sedan gå. Det var en väldigt fin dag, träden var täckta med ett tunt lager av lysande vit snö. Vägkanterna var höga snökullar som skapats av plogbilen för några dagar sedan. I dikena fanns färska skoterspår och allting lystes upp av solen. Det var alldeles lugnt och det enda han kunde höra var musiken som strömmade ut ur hörlurarna. Det var nästintill perfekt. Det enda han saknade var Oliver, som han förmodligen skulle få träffa snart. Han visste inte riktigt vad kyssen betydde. Kommer de någonsin att kunna bli mer än vänner? Han visste i alla fall att det var Oliver han ville vara med, för alltid. Han hoppades att Oliver kände på samma sätt.
Benjamin skymtade Olivers ljusbruna kalufs borta vid Shell. Han satt på ett staket, lyssnade antagligen på musik eftersom att han log. Benjamin stannade och bara tittade på honom, kände att han kunde stå där förevigt. Oliver hade som sagt det vackraste leende som fanns. Men han bestämde sig för att inte låta Oliver vänta, så han gick fram till honom.
”Hej Oliver” sa han och log. Oliver tittade upp och log bredare än någonsin.
”Benjamiiiiiiiiiin” Sa han utdraget och ställde sig upp för att ge honom en kram. Jag älskar hans kramar, tänkte Benjamin. Oliver var försiktig, som att han var rädd att göra Benjamin illa. Tyvärr släppte han honom efter ett ögonblick. De såg på varandra, båda log. Benjamin kände att kärleken som fanns inom honom till Oliver bara växte.
”Kom, vi går in och köper Cola!” Benjamin älskade Cola och det visste Oliver. Han följde efter honom in i butiken. De stannade vid ett solglasögonställ, ett sådant som alla mackar har. Benjamin tog på sig ett par små rosa solglasögon med blommor. På ena bågen stod det ”Barbie.” Han skrattade.
”Visst är jag snygg?” Oliver kollade på honom och brast ut i skatt han också.
”Grr, de sitter perfekt honey”, svarade han och blinkade mot Benjamin.
Oliver plockade upp ett par svarta glasögon med spegelglas, även de var barnstorlek, och satte på sig dem. ”I’m the secret ninja-agent, watch out!” Oliver gjorde några töntiga rörelser med händerna. ”HIYAAA!” Benjamin trodde att han skulle kvävas av skratt.
”Nej, du är Ken så kan jag vara Barbie!” Benjamin ångrade sig direkt efter att han sagt orden. Barbie och Ken!? Men Oliver bara skrattade högt.
”Kom då, barbieboy. Ska vi köpa Cola eller leka som treåringar?”
”Leka…?” Svarade Benjamin.
”Haha, det märks att du är två år yngre än mig, men du växer ifrån det, lovar”. Oliver pratade till honom som om han var hans lillebror. Han tänkte inte så mycket på att Oliver trots allt var två år äldre än honom.
”Vi får väl hoppas det”.
Efter att de köpt Cola gick de hem till Benjamin. De gick upp till hans rum, och Benjamin slängde sig på sängen.
”Vad vill du göra nu?” Sa han och log. Oliver fick en konstig blick och log finurligt.
”Hm, jag vet inte riktigt… The secret ninja attack!” Oliver hoppade på Benjamin och började kittla honom. Benjamin tjöt av skratt.
”Ah, ge dig Oliver! Snälla, jag är inte ens kittlig, bara så du vet!”, sa Benjamin samtidigt som han höll på dö av attacken.
”Nähä, varför vrider du dig som om du fått en knäpp då?”
”Gör jag väl inte, haha?”, Försökte Benjamin säga, men det lät inte alls som han tänkt sig. Det var inte lätt att prata under dessa omständigheter.
”Okej, jag ger mig, det är faktiskt inte kul att bli kittlad.” Oliver la sig vid Benjamin, de låg väldigt nära nu. Men det kändes bra, för honom i alla fall. Benjamin lekte med Olivers bruna hår. De tittade varandra i ögonen. Ingen sa något, de bara låg där och njöt av varandras närhet. Oliver förde sin hand till Benjamins kind och strök den försiktigt.
”Jag tycker om dig Benjamin, väldigt mycket”. Benjamin trodde att hans hjärta skulle hoppa ut ur bröstkorgen på honom. I alla fall slå sönder några revben. Han visste inte vart han fick modet ifrån men han svarade:
”Jag tycker om dig också Oliver, mest av allt”. Sedan hann han inte tänka, han bara följde sitt hjärta och kysste Oliver.
Nästa dag slet Benjamin på sig sin jacka och sprang till busshållplatsen. Han gillade inte att åka buss, men om han lät bli att tänka på det förflutna och fokusera på dagens planer så skulle det nog gå bra. Han gav en tiokrona till busschauffören, och gick längst bak i bussen där Oliver satt. Oliver log upp mot Benjamin och klappade med handen på sätet. Benjamin satte sig ner. De kollade ut genom fönstret och såg då träden hastigt åkte förbi, samtidigt som de pratade om ointressanta saker som tillexempel aliens. Oliver stäckte sig fram och tryckte på den röda stoppknappen. De hoppade av vid busshållsplatsen inne i centrum och gick sedan runt och kollade i alla möjliga affärer. Tillslut stannade de av på McDonalds.
”Två happy meal tack!” De gick med matbrickorna och satte sig ner. Oliver tog en tugga av sin hamburgare medan Benjamin lekte med sina Lilo- och Stitchleksaker som han fick med i sitt happy meal. Oliver skrattade åt honom. De åt under tystnad. Inte en pinsam tystnad, utan en bekväm och vacker tystnad. Oliver var söt. Benjamin slängde en blick på klockan som hängde på väggen.
”Det börjar bli sent, ska vi åka hem till mig?” Oliver log och nickade. De gick med raska steg mot busstationen, snön knarrade under skorna. Plötsligt kände Benjamin något kallt i nacken.
”AAAHHH!” Vrålade han. ”OLIVER!” Oliver skrattade åt honom.
”FÖRLÅT, JAG KUNDE INTE LÅTA BLI!”
Benjamin plockade upp snö från marken och sprang efter Oliver som börjat springa mot busshållsplatsen. Plötsligt stannade Oliver och vände sig om, Benjamin som inte var beredd sprang rakt in i hans famn. Han försökte kasta snö i Olivers ansikte men det var omöjligt. Oliver lade ner honom i snön utan problem, och satte sig grensle över honom.
”Nu har jag dig, ha-ha!” Benjamin lipade åt honom. Plötsligt såg de något gult som åkte förbi. Bussen. De fick lite lätt panik, och skyndade sig allt vad de kunde till busshållsplatsen. De hann precis i tid.
Det var fullt i bussen så de var tvungna att stå upp. Benjamin stod nära Oliver, han kunde känna hans kroppsvärme genom hans öppna jacka. Benjamin såg ut genom fönstret och såg då eftermiddagssolens ljusa strålar sken genom trädens kvistar. Det var en vacker dag.
När de tillslut kom hem till Benjamin slängde de sig ner i sängen och plockade upp varsin Wii spelkonsol. De spelade mycket, och länge.
"Jag är helt slut." Suckade Benjamin och lutade sig mot Olivers axel. Det var tyst i några minuter. Oliver la sin arm kring Benjamins midja.
"Jag vill att du ska veta att jag tycker att du är underbar." Viskade Oliver till Benjamin en stund senare. Men Benjamin hade redan hunnit somna. Oliver lutade sig tillbaka och somnade med ett leende på läpparna.
Oliver
Oliver hade börjat våga krama Benjamin offentligt. Han hade börjat våga kyssa honom offentligt. Dom höll hand offentligt, var detta ett tecken på mod eller ett tecken på kärlek? Han hoppades på båda. Dom sov ofta över hos varandra, och ofta i samma säng. Men när Benjamin inte fanns där kunde inte Oliver sova. Han låg vaken hela natten och tänkte på Benjamin. Han kunde inte heller låta bli att tänka på hans nakna kropp vilket inte precis hjälpte hans sömnbrist. Han suckade tungt och slängde sig ner i sängen för att försöka få någon sömn, men det hela slutade med att han gick fram till sin bärbara dator, satte igång den och satte igång sin webbkamera. Han drog fram sin gitarr och spelade. Det blev en cover på April Sixth’s ”Dear Angel”. Han tyckte om den låten, han sjöng kanske inte lika bra som originalsångaren, men han var definitivt inte dålig. Dessutom visste han att Benjamin tyckte om hans röst. Men han började bli mer och mer orolig angående Linda. Det verkade som om att hon planerade något, han förstod bara inte vad. Vad kunde hon planera, vad kunde det vara? Hon verkade lömsk just nu och han skulle bli tvungen att göra slut med henne. Det kunde inte fortsätta så här, inte på det här viset. Det gick bara inte till så här.
Dagen därpå träffades Linda och han på skolan.
”Oliver!” Ropade hon glatt och han suckade tungt när hon kom emot honom.
”Vad är det?” Frågade han irriterat och stirrade in i hennes ögon. Hon stannade upp framför honom och såg sådär lagom sorgsen ut. Tänkte hon låtsas som att ingenting hade hänt?
”Nej, jag tänkte bara att vi kanske kunde gå tillsammans? Ja, vi är ju tillsammans så.” Frågade hon med hopp i rösten, han kollade bort ifrån henne. Fan. Fan för henne.
”Öh, jo, Linda. Angående det, jag tycker vi ska göra slut. Jag är inte intresserad av dig längre, det är inte lika kul att hänga med dig och de andra.” Han suckade tungt och vägrade kolla på henne, han stod med ryggen mot henne.
”Jaha…” Hennes röst lät sorglig och på något underligt sätt tvingad. Tvingad att låta säker. Hon skulle springa ifrån honom men sprang av misstag in i hans axel, hon stirrade in i hans ögon. Hennes ögon var fyllda av tårar. Hon flydde. Han kollade irriterat bort. Fan, han ville ju inte att hon skulle gråta. Det var därför han kollat bort. Han ville ju inte se hennes tårar. Även fast hon kunde vara ond ibland, så hade hon varit snäll emot honom. Hon hade tagit hand om honom.
Benjamin
Oliver.
Oliver, Oliver, Oliver, Oliver, Oliver, Oliver.
Namnet kom bara upp i mitt huvud. Det namnet, personen som namnet tillhörde var den jag saknat. Min Oliver, min söta, fina, vackra, underbara Oliver. Plötsligt kände jag igen pojken som suttit vid min sida. Det var han. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag ville nå honom nu, be om förlåtelse. Hur kunde jag glömma Oliver? Jag hatar mig själv. Han måste hata mig. Jag minns alla dagar tillsammans med honom, det var vi. Jag älskar honom, mer än allt annat. Jag måste träffa honom nu, jag måste veta om han kan förlåta mig. Hur kunde jag glömma honom?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | WalkingTheDemon - 22 aug 09 - 14:01- Betyg:  | | Bra <3 |
|
|
|
