Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Våra händer sammanflätade (Del3)

Jag vaknade av ringsignalen på telefonen på morgonen. Den hade jag ju inte som alarmsignal heller? Yrvaket förstod jag att det inte var alarmet utan att det faktiskt ringde. Jag for upp lite klumpigt och sköt snabbt ifrån mig täcket innan jag sträckte mig efter mobilen som låg på golvet nedanför. På displayen stod det ”Carro<3” och min mage snörpte ihop sig för ett ögonblick, varför visste jag inte. Jag tryckte på svara och satte telefonen mot örat.
”Hallå” sa jag yrvaket och satte mig upp i sängen.
”Hej mupp! Vart fan är du?”
”I sängen?”
Carro skrattade ljudligt.
”Alltså du måste seriöst skärpa dig, klockan är ju tio för fan!”
Mina ögon spärrades upp i förvåning. Jag hade alltså försovit mig. Igen.
”Fan..!”
Jag hoppade upp från sängen och började klä av mig min stora, svarta sovtröja med en hand.
Carro skrattade igen. Hennes skratt klingade retfullt mot mitt öra.
”Ja, det blev ju lite sent igår, när kom du hem?”
Filmkvällen hade varit väldigt trevlig, vi hade sett på en skräckfilm, hela tiden hade jag haft handen för ansiktet och endast tagit bort handen när det inte var läskigt på teven. Alla hade skrattat åt mig och jag hade inte kunnat göra annat än att skratta med dem, jag var ju väldigt mesig ändå.
Liam hade varit väldigt tyst hela kvällen...
”Jag vet inte.. men jag kommer så fort jag kan!” sa jag med en flämtning.
”Det vill säga, ungefär två timmar?”
”Men lägg av, jag kommer. Hejdå..!”
”Ses!”
Med turbofart klädde jag på mig mina svarta stuprörsjeans, ett vitt linne och en röd kofta över som fick hänga på axlarna uppknäppt. Jag betraktade mig själv i spegeln en liten stund och konstaterade att min klädsel var helt okej. Sedan öppnade jag dörren och småsprang nerför trappan ner till badrummet, tvättade av mig och började sminka mig. Det fick bli en tunn kajallinje precis ovanför ögonfransarna både över och under ögonen och lagom med mascara. Håret trasslade jag till med borsten för att det skulle bli lite fluffigare och borstade sedan det övre håret så att jag inte skulle se ut som ett kråkbo på huvudet. Jag flinade lite mot mig själv i spegeln och satte upp luggen med ett hårspänne, den orkade jag verkligen inte med idag.

En halvtimme efter att ha vaknat stängde jag ytterdörren och gick raskt mot min cykel som stod lutad mot garaget, vände den och hoppade upp på sadeln och cyklade iväg med rask takt till skolan som var en kilometer bort. Jag kände hur kläderna började klibba lite lätt mot min kropp och då saktade jag ner. Inte ville jag komma fram till skolan som värsta svettberget, nej fyfan.
Några hundra meter framför mig tornade den stora gymnasiebyggnaden upp sig och jag suckade tungt, när skulle detta pluggande ta slut? Efter gymnasiet så var det ju högskolepluggande och massa sådan skit?
Jag ställde cykeln i cykelstället vid skolan när jag var framme och knäppte upp jackan innan jag gick in i den stora porten in till skolan. Väl innanför möts jag av Carro och Lissie.
Lissie hade jag aldrig varit så bra vän med, hon hängde liksom med Carro när jag inte var i skolan, hängde efter oss ibland också. Hon var väl okej, men ibland kändes det som om hon försökte göra så att jag och Carro skulle bli sura på varandra hela tiden. En gång spred hon ett rykte om att jag hade kysst Liam och Carro hade blivit väldigt arg på mig. Men då visste hon ju inte om att det var Lissie som spritt ryktet, och när Carro sedan ringt till mig och när jag blev helt paff över vad hon anklagade mig för, så trodde hon mig mer än de andra.
”Tjabba sömntuta!” Carro log och jag gick uppför trapporna efter henne.

Skoldagen segade sig fram. Promenaden med Liam dök hela tiden upp i mitt huvud.
Tänk om han inte alls hade menat det han gjorde... Det klart han inte gjorde! Skärp dig förfan.
Alla såg undrande på mig när jag sa att jag inte hade någon lust att gå med till kaféet bredvid skolan, kafée Beatrix. Vi brukade nästan alltid gå dit efter skolan och fika, men jag hade verkligen inte någon lust. Carro såg fundersam ut och såg på mig. Vi var så nära kompisar att jag aldrig kunnat hålla någonting ifrån henne. Men nu hade jag verkligen ingen avsikt att berätta för henne vad som rörde sig i min hjärna, det skulle bli katastrof, och när ryktet gick förut... Då blev hon så arg. Jag skakade ur tanken ur huvudet så gott det gick, han tyckte inte om mig, det fick han inte göra..! Det skulle förstöra så mycket, jag skulle bli hatad... och älskad. Med ens hajade jag till.
Vad i hela helvete tänkte jag över?!
Carro såg på mig där jag gick bredvid henne.
”Har det hänt nåt eller?”
”Nää.. det har inte hänt nåt”
”Men tror du jag är dum eller?” Sa hon och tog tag i min arm medan hon stannade oss båda i korridoren på väg till skåpen.
Jag höjde på ögonbrynen.
”Jag ser väl att nåt är fel!” hon såg allvarligt på mig, till och med surt.
”Alltså.. jag är bara trött”
”Okej, men du är jävligt konstig. Följer du med till Beatrix eller? Alltså bara går dit och sen till bussen, det är ju på vägen.”
”Jo visst” Sa jag och log lite tillgjort innan vi gick till skåpen och hämtade våra saker som skulle med hem. Lissie, Karin och David skulle med till Beatrix, så vi väntade på dem en stund och satte sedan kurs till kaféet. Jag orkade inte säga någonting, så jag gick och nickade och lyssnade på mina babblande kompisar bara. När vi gick i korridoren så sprang med ens Carro därifrån och jag såg upp.
Liam.
Hon sprang fram till honom och han log mot henne, tog henne om midjan och kysste henne. Jag tittade ner och ville med ens inte se dem. Ville inte. Annars brukade jag busvissla när de gjorde sådär, men inte nu. Ett sting av svartsjuka for igenom mig innan jag såg upp på dem igen.
Liam såg rakt på mig när han kysste Carro en gång till, varför såg han på mig? Jag kände hur situationen blev väldigt outhärdlig fast jag inte ville det. Jag slog snabbt undan blicken när han såg på mig med armarna och läpparna på Carro.
Lissie såg det.
Hon såg.







( Japp, nu är nästa del ute! Hoppas den duger som fortsättning! Säg vad ni tycker vafan! Kommentarer krävs för nästa del ;)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
gbg_95 - 22 aug 09 - 11:33
Älskar denna berättelsen, sjukt bra skrivet!
Ser fram emot nästa del, och jag hoppas verkligen att Lissie inte förstör allt.
Poem-lover - 22 aug 09 - 10:36- Betyg:
Den var verkligen jättebra^ ^ mejla nästa me...
JessicaKarlsson - 21 aug 09 - 22:24- Betyg:
jättebra och spännande :D
purs_08 - 21 aug 09 - 22:08- Betyg:
nej får värsta räser om lissie säger de hatar henne as mö nu..vet inte vrf men sån e jag ....bra skrivet :D
sorgen - 21 aug 09 - 19:04
Asså bra! Men stackare. Längtar till nästa. Mejla!
linos - 21 aug 09 - 18:21- Betyg:
Åhh jag gillar den, nu vill jag ha mer mer mer Majos! :)

Skriven av
Stiffy
21 aug 09 - 18:16
(Har blivit läst 72 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord