del 91 |
Kapitel 91
Hjärtat bultar hårt. Bill känner igen känslan. Han är vekligen kär. Han sätter sig ner på en bänk. Då hörs rop.
- Bill!? Bill? Är du här?
Det är inte Larissa. Det är Andreas.
Andreas får syn på Bill, och springer fram till
honom. Han sätter sig brevid Bill på bänken.
- Kom hem nu Bill! Vi ska äta godis och se på film! säger Andreas
Bill vill vekligen sitta i soffan och se på film, men... han kan bara inte.
- Nej, jag vill inte... säger Bill
- Men Bill! Kom igen! Tom väntar!
- Jag skiter i Tom
- Men Tom skiter inte i dig!
- Det gör han visst det! Han fullständigt struntar i mig!
- Kan du då förklara varför Tom står i erat kök med tårar rinnande längs kinderna och poppar popcorn? säger Andreas
- Kul Andreas... säger Bill
- Jag ljuger inte!
- Klart du gör!
- Jag skulle inte ljuga för dig, Bill. Du är min bästa vän! Vi kan alltid lita på varandra! Andreas ord är sanna. Det vet Bill.
- Men.. varför gråter han?
- Han tror att du missförstod det han sa förut...
Bill skakar på huvudet så att hans dreads flyger.
- Nej, det... säger han
- Kommer du? säger Andreas. Han har ett brett leende på läpparna.
- Nej, säger Bill
Andreas ögon slocknar.
- Men varför Bill? Varför?
- Jag vill inte!
- Men om du ska vara på så jävla dåligt humör, kan jag likagärna åka hem!! skriker Andreas
- GÖR DET DU! skriker Bill
- Okej! säger Andreas. Om det är det du vill!
Han går iväg mot busshållplatsen.
- Jävla Andreas... muttrar Bill
- OCH DU! GLÖM ALLT JAG SA FÖRUT! VI KAN INTE LITA PÅ VARANDRA! INTE LÄNGRE! OCH GLÖM ATT DU ÄR MIN BÄSTA VÄN!!! skriker Andreas
- JAG VILL ÄNDÅ INTE VARA DIN KOMPIS LÄNGRE!!! skriker Bill och går iväg mot sitt hus. Inne i huset är det tyst. Alldeles tyst.
Han går försiktigt in i köket. Där inne sitter Tom.
Bill ser inte vad han gör, för att han har ryggen vänd mot honom.
- Kommer ni nu, jag har popat popcorn och tagit fram läsk... säger Tom.
På bordet står en skål med popcorn och tre glas uppställda.
- Andreas... kommer inte... säger Bill
- Varför inte då?
- Vi... är inte vänner längre...
Tom vänder sig om. Han ser in i Bills bruna ögon. Dom är ledsna.
- Vad pratar du om?
- Vi... säger Bill och suckar.
- Men... jag har... säger Tom.
Han har gråtit, det ser man. Ögonen är alldeldes röda.
- Allt blev fel, säger Bill
Tom snyftar till.
- Gick du till Larissa?
- Ja, säger Bill
- Vad sa hon?
- Äsch... det blir inget mellan oss...
Tom suckar.
- Jag vill att du ska ha en flickvän Bill, så att vi kan ha sådär skoj ihop... som vi alltid hade förut...
- Innan du fick flickvän
- Bill, är du avundsjuk på Alicia?
- Hon har tagit dig ifrån mig! säger Bill
- Men Bill, vi älskar varann! Du måste förstå det! Allting kan inte vara som förut!
- Har du berättat om Alicia för Chantelle?
- Chantelle?
- Chantelle Paige, du vet mycket väl vem jag pratar om, säger Bill
Det känns som hela världen stannar i Toms huvud. Han har glömt Chantelle
|
|
|
|
