del 88 |
Kapitel 88
Gustav
Gustav sitter ensam på sitt rum, igen. Det är tråkigt...
Tänk om Tezz var här... tänker Gustav och tar upp en kudde från golvet. Han kramar om den.
Riiing!
Det ringer på dörrn, och Gustav skyndar sig till utterdörrn och öppnar.
Och där står... TEZZ!!
- Hej! säger Gustav
- Hej! säger Tezz. Det är väl okej att jag kommer?
- Ja visst! Kom in! säger Gustav och tar med Tezz in i hallen.
Franziska glor nyfiket på Tezz, som om hon trodde att hon var en hemlig spion.
- Är det där din flickvän? säger hon
- Ja, säger Gustav
- Jaha... säger Franziska och nickar
Nadja, som fortfarande är kvar, kollar också nyfiket på Tezz.
- Oj! Är det du som är Therese? Åhh! Gustav har berättat SÅÅÅ mycket! säger Gustavs mamma
- Du kan säga Tezz, säger Tezz tyst
- Kom, vi går till mitt rum, säger Gustav
- Men Gustav! There... eller jag menar Tezz måste ju få träffa din far!
Gustav himlar med ögonen.
- Mamma! Snälla!
Gustavs pappa kommer in i köket.
- Är det du som är Therese?
- Nej, Tezz... säger Tezz igen.
- Tezz? Kan man heta det? säger Gustavs pappa
- Nej! Du fattar väl att det är ett smeknamn! säger Franziska
- Man kan faktiskt heta Tezz, fast med ''s''! säger Gustavs mamma
- Tess? Jo, det kan man... säger Gustavs pappa.
- Kom, viskar Gustav i Tezz öra. Vi går till mitt rum.
Dom går in till Gustavs rum.
- Jag... tycker om ditt rum... säger Tezz och lägger huvudet på sned.
- Gör du? säger Gustav
- Ja, det är så... fint inrett liksom... säger Tezz
Gustav ler.
- Jag har aldrig sett ditt rum, säger han
- Det vill du nog inte se, jag har en massa bilder på väggarna... säger Tezz och ler.
- Äsch! Det är fint med bilder på väggarna! Vem är det på bilderna då? säger Gustav och ler retsamt.
- Ett band... säger Tezz
- Vilket band?
- Tokio Hotel, säger Tezz.
Gustav skrattar. Tezz också.
- Jag vill gärna komma och se hur du bor i sverige någon gång... säger Gustav
- Det hoppas jag att du gör någon gång! Ta med dig killarna i bandet, jag har en del kompisar som nog väldigt gärna vill träffa dom! säger Tezz och fnissar.
- Vad heter dom då? säger Gustav och skrattar
- Det är olika, fnissar Tezz
- Men det förstår jag ju, alla kan ju inte heta samma sak! säger Gustav och skrattar ännu mer.
Dom ligger på golvet och vrider sig av skratt.
Då ringer Gustavs mobiltelefon. Det är Bill, Gustavs sätter på högtalare.
- Ja hallå?
- Tjena Wolfgang!
- Vad är det?
- Undra bara vad du gör, liksom... säger Bill
- Jag är med min flickvän
- Ouuuuu! Vad gör ni då?
- Inget
- Wir wollten nur reden, und jetzt liegst du hier, und ich lieg daneben. Reden, reden! sjunger Bill i telefonen
Tezz fnissar åt Bill.
- Kom igen Bill! säger Gustav
- Komm her,wir werden nicht gestört, das hab ich schon geklärt, don't disturb, egal
Wo wir morg...
- BILL!!! skriker Gustav i telfonen
Man hör att Bill skriker av skratt i andra änden, man hör Toms skratt, och någon annans skratt...
- Vem är du med?
- Andreas, säger Bill och skrattar.
- Ouuuu! Vad gör ni då?
- Inget, säger Bill
- Das Fenster öffnet sich nicht mehr, hier drin ist's voll von dir - und leer
Und vor mir geht die letzte Kerze aus, sjunger Gustav
Man hör att Bill, Tom och Andreas skrattar i andra änden.
- Gustav, var inte negstiv mot min lillebror! skrattar Tom
- Ich muß durch den Monsun, hinter die Welt
Ans Ende der Zeit, bis kein Regen mehr fällt, sjunger Gustav
Tezz skrattar.
- Vad är det för flickskratt jag hör? säger Tom
- Du wirst für mich immer heilig sein, ich sterb für unsere Unsterblichkeit, sjunger Bill
- Ni slutar vi sjunga! säger Gustav
- THE PAIN OF LOVE WE...
- BILL!!! skriker Gustav, Tom och Andreas.
Tezz vrider sig av skratt på golvet.
- Men allvarligt, vad gör ni? säger Bill
- Vi gör ingenting
- From today all the days are only half as long, nothing left to laugh about
Yesterday is one million years ago...
- BILL!
- Lever ni sekunden?
- Nej, vi lever timmen!
- Live every hour, here
and now, don't let go!!
- Bill! Snälla, vi vet att du ÄLSKAR att sjunga, men kan du inte göra det för dig själv? säger Gustav
- Jag måste öva upp mig, vi ska ju snart på turné!
Tezz ger Gustav en förvånad blick.
- Jo, men... du kan väl sjunga när du är ensam?
- Nej, det är inte lika roligt... Jag tycker om att sjunga när folk hör på...
Tezz ser plötsligt väldigt ledsen ut.
- Jag måste sluta nu, säger Gustav
- Okej, ha det bra!
Klick.
- Är det något som är fel? säger Gustav
- Nej, det är det inte...
- Bra
|
|
|
|
