del 84 |
Kapitel 84
- Men... lilla Bill, du menar väl inte...? stammar Gordon. Du känner henne inte!
- Men jag är kär i henne ändå! snyftar Bill
Gordon suckar och skakar på huvudet.
- Bill, du kan inte vara kär i henne, säger han
- Klart jag kan! säger Bill
- Du har inte enns pratat till henne!
- Jo, det har jag... mumlar Bill
- När då?
- När jag skulle gå in, så stod hon bara där... piper Bill. Och, hon satt brevid mig på bussen...
Gordon suckar ännu en gång.
- Bill, snälla... Du kan inte älska henne. Du KÄNNER henne inte. Hon kanske är den elakaste som finns!
- Men hon är vacker! säger Bill
- Kom nu, så går vi hem... säger Gordon
Dom går hem i tystnad. När dom går förbi Larissas hus så står hon i trädgården.
- Hej! säger hon
- Hejhej! säger Gordon. Men Bill förblir tyst.
- Vi är alltså grannar, säger Larissa
- Ja, säger Gordon
- Vad roligt! säger Larissa. Dig träffade jag ju förut! Larissa nickar mot Bill.
- Ja, piper Bill
Bill ser in i Larissas ögon. Det gör ont. Fruktansvärt ont.
- Jaja, vi ses väl snart! Hejdå! säger Larissa och går in i sitt hus.
Bill står kvar en stund och ser efter henne.
Han suckar.
Inne i köket står Simone och torkar bordet med en disktrasa. Bill sätter sig vid bordet.
- Simone, visste du att Bill har gått och blivit kär? säger Gordon och skrattar
Simone släpper trasan och ser på Bill.
- Jaha? I vem då? säger hon
- En tjej
- Ja, det förstår jag, men vem?
- Larissa...
- Larissa? Vem är det?
- Våran nya granne! säger Gordon
Bill ser ner i golvet. Han snyftar till. Jävla Gordon!
- Men lilla gubben, du menar väl inte... säger Simone och sätter sig brevid Bill på kökssoffan. Hon lägger armen om honom. Bill borrar in näsan i Simones halsgrop. Han låter tårarna droppa ner på hennes blåa ylletröja. Hon luktar gott. Hon luktar mamma.
Gordon skrattar.
- Så farligt är det väl inte? säger han
Simone ser argt på honom. Hon ser... vrålarg ut.
- Gordon, stå inte här och skratta när Bill är ledsen! Olycklig kärlek är inte det lättaste som finns! säger hon argt.
Gordon tar ett steg bakåt.
Simone kan bli arg, men hon brukar inte bli så arg.
- Jag... menade inte... mumlar han
- Är hon väldigt söt tycker du? säger Simone
- Ja... säger Bill tyst.
- Är sån som du alltid drömt om?
- Ja..
Simone stryker Bill över håret.
- Lilla vän, inte ska hon behöva plåga dig, du kan ju försöka prata med henne och berätta hur du känner för henne så att hon förstår?
- Jag vet inte om jag vågar... Hon har ju redan en pojkvän...
- Det spelar ingen roll, han behöver väl inte bry sig om vem hon pratar med, och du, det kommer att vara skönt att få det sagt, eller hur?
Bill suckar.
- Jo..
Simone tittar på Bill. Och så ler hon.
- Jag är så stolt över dig
|
|
|
|
