~Amortentia~ kapitel ett |
VARNING!
Denna serie kommer innehålla vissa relationer som kan verka...fel xD aja men jag ska inte avslöja mer så, men om ni inte gillar det så håll det för er själva och sluta läs bara =)
OK, um så här kommer det se ut från och med nästa vecka.
fredag - Ny del av James och Herimone
lördag - ny del av Hannah Lupin
söndag - ny del av Amortentia
Hermiones Darkness kommer när jag får tid =)
Trailer - http://www.youtube.com/watch?v=KZ3GLOKmvZo&eur l=http%3A%2F%2Fwww%2Eyoutube%2Ecom%2Fuser%2FBroken SoulAngel&feature=player_profilepage
Kapitel ett, Tillbaka på Hogwarts.
Det var svårt att förstå hur mycket vi alla skulle ändras det här året, hur mycket som skulle ske, jag som trodde att den stora ändringen skulle vara at Harry och Ron var nästan ett huvud längre än mig. Jag hade fel, mycket skulle förändras, för alltid.
Det hela började med att vi satt i stora salen, första års eleverna hade precis sorterats in i sina elevhem. Harry och Ron satt och pratade på andra sidan bordet, jag kunde inte uppfatta vad det var dem talade om men jag såg på dem och låssades se intresserad ut. Plötsligt tystnade salen, allas ansikten vändes mot professor Dumbledore. Han höjde sina hände och jag såg hans hand för första gången.
”Vad har hänt med hans hand?” Frågade Ron, ingen svarade honom eftersom Dumbledore började tala.
”Välkomna till ett nytt år på Hogwarts, som ni alla vet blev ni genomsökte på vägen in. Varige dag, varige timme kanske precis nu, försöker mörka krafter tränga sig in i Hogwarts” jag kände hur någon iakttog mig, jag vände blicken mot lärarna och såg att Snape satt och såg på mig, jag vände undan ansiktet och när jag såg upp igen, satt han och såg på Dumbledore. Det var inte det att han hade tittat på mig, det hände ofta utan hur han hade tittat på mig. Jag vände min uppmärksamhet mot Dumbledore igen, han hade tydligt sagt något viktigt eftersom alla tittade på varandra och Ginny såg ner mot sin mat. Jag ville inte verka dum så jag frågade inte vad det var, Dumbledore höjde sina händer och krävde tystnad.
”Nu vill jag pressentera, professor Horace Slughorn som kommer ta över sin gamla plats som trolldryckskonst lärare”
”Trolldryck, sa inte du försvar mot svartkonster?” Frågade jag Harry, Harry såg lika förvånad ut som alla andra.
”Och platsen som professor i försvar mot svartkonster kommer tillfalla Professor Snape” namnet Snape upprepades runt om i stora salen, några få applåder från Slytherin bordet. Harry skrek ut ett ”nej” och mångas ansikten vändes mot honom. Jag vände ansiktet mot Snape och såg att återigen såg Severus Snape på mig, med den där blicken i ögonen. Jag kände en konstig rysning längs ryggen som fick mig att vände bort blicken hastigt och råkade med handen slå ut mitt glas med pumpasaft.
”Är du ok Hermione?” Frågade Ginny, jag nickade och såg på Harry som var röd av ilska, han såg nästan illamående ut.
”Harry?”
”Hur kunde han ge Snape jobbet?” sa han bara, jag gav upp, när Harry blir så där finns det inget att göra.
Snart satt jag på min säng och såg bort mot Lavender och Parvati som satt och flätade varandras hår, jag suckade lågt och började byta om till min pyjamas och hoppade i säng.
När morgonen kom så föll regnet utanför, jag gillar regn det får mig alltid att känna mig lugn och sansad. Jag gick upp och tog på mig kläderna, när jag kom ner såg jag inte Ron eller Harry jag antog att dem fortfarande sov, jag kände inte för att vänta på dem så jag gick ner för att äta frukost, dem hade ju ändå håltimma nu direkt på morgonen, jag skulle ha trolldryckskonst. Jag såg fram emot att jobba med Professor Slughorn, han verkade vara en bra lärare och jag kanske inte skulle bli ignorerad när jag kunde svaret på någon fråga. Jag åt frukost under tystnad tills Harry och Ron kom in, dem slog sig ner framför mig.
”Så Hermione, kommer du ha kul på trolldryckskonsten idag?” sa Ron med ett leende som Harry stämde in på.
”Harry, du behöver ett betyg i trolldryckskonst för att bli en auror!” sa jag irriterat, han ryckte på axlarna och återgick till sin frukost. Jag reste mig och lämnade dem, Harry och Ron var mina bästa vänner, men ibland gjorde dem mig bara arg. Jag gick upp till sovsalarna och hämtade min väska med mina böcker i. Sedan gick jag mot fängelsehålorna för att ha trolldryckskonst. När jag kom in stod tre andra elever där och Slughorn så klart, jag tog min vanliga plats längst bak i rummet. Efter några minuter kom resten av klassen in och Slughorn började lektionen.
”Ja samlas här framme nu” sa han och vi gick fram emot dem olika kittlarna med trolldrycker i.
”Kan någon säga vad dessa...” Men hann han inte säga innan Harry och Ron kom in, jag suckade, klart att dem hade blivigt hit tvingade eller något. Dem hade inga böcker så Slughorn gav dem några gamla böcker.
”Så ja, ja var va vi, jo kan någon säga vad detta är för en trolldryck” jag räckte upp min hand, svaret var lätt.
”Det är Amortentia, det starkaste kärleks dryck som finns” plötsligt kände jag en underbar doft som drog mig närmare kitteln, doften av pepparmin, nytt papper och ny klipp gräs. Det var som om jag fångades av doften, som om den drog mig till sig, jag kunde inte så emot.
”Den ska dofta olika för vad som attraherar dig, jag känner ny klippt gräs, nytt papper och pepparmint” det var som om att vakna ur en dröm och jag gick tillbaka in bland dem andra eleverna.
”Bra miss Granger” sa han och stängde locket till kittel.
”Amortentia skapar inte riktig kärlek, men den gör dig förtrollad av personen som gjort den” Slughorn vände sig bort för att hämta något när Parvati pekade mot sen lilla flaskan med den gula trolldrycken i.
”Vad är det i den Professorn?” Frågade hon, jag såg på den, jag visste inte vad det var förrän Slughorn tog upp den och sa:
”Detta är Felix Felitis, också känd som..”
”Flytande lycka”
”Ja miss Granger, flytande lycka, en liten dos av detta och du kommer märka att allt du gör lyckas” Det skulle vara bra att ha, men jag skulle inte kunna använde det vid ett prov, det skulle ju vara fusk.
”Ni kan vinna den här idag, den elev som dem timmen som är över kan skapa den bästa brygden av levande död. Receptet finns på sidan sex i era böcker, så sätt i gång” jag sprang mot min plats, Harry och Ron tog platserna bredvid mig och Ron började kopiera mig genast. Efter några minuter insåg jag att Harry inte kopierade mig, han låg före mig.
”Hur gjorde du det?” Frågade jag när hans trolldryck blev klart rosa, något jag själv kämpat med i nästan tjugo minuter.
”Krossa istället för att skära” sa han, jag läste i boken, det stod skära.
”Det står att man ska skära” sa jag irriterat och visade honom min egen bok, han ryckte på axlarna och forsätte. Jag försökte se vad han gjorde och tappade fokus på min egen, det slutade med att Slughorn sa att min var bra och Harrys var perfekt. Irriterad över att tydligen det stod något annat i hans bok. Efter trolldrycks lektionen hade vi alla tre håltimma, jag beslutade mig för att gå till biblioteket. Väl där började jag med att leta upp en ny bok om trolldryckskonst och letade upp receptet på ”Levande död” precis som i min bok stod det skära inte krossa. Jag visste faktiskt inte varför jag brydde mig så jag valde att lägga ner det och gå där ifrån. Jag beslöt mig för att leta upp Harry och Ron, jag undrade var dem kunde vara dem mest troliga skulle väll vara Quidditch planen, men inte ens dem skulle väll vilja flyga i det här vädret. Så uppehållsrummet, jag slängde upp väskan på ryggen och började gå, när jag kom upp satt dem vid ett av borden mitt emot varandra och spelade schack.
”När ska du ge upp Harry?” sa jag med ett leende när jag kom fram.
”Du har aldrig slagit Ron” sa jag när jag säte mig bredvid Ron, Ron skrattade till sedan tog han Harry i schack matt.
”En vacker dag Weasley” sa Harry surt och reste sig, han hade den där trolldrycks boken i handen. Jag grep tag i den och drog den ur hans hand och öppnade den.
”Halvblods prinsen?” sa jag när jag läste vem boken tillhört.
”Vem är det?” Frågade Ron som hade läst över min axel.
”Ge mig den” sa Harry och slet tillbaka den, jag såg surt på honom, att läsa en annan elevs anteckningar är väll ändå fusk. Harry gick och säte sig i soffan och öppnade boken för att börja läsa. Jag suckade och såg på min klocka, vi skulle ha försvar mot svartkonster om tjugo minuter, jag sa till Harry och grep tag i min väska och gick.
Försvar mot svartkonster gick värre än det brukar, inte nog med att Snape inte ens reagerade när jag lyckades avväpna Neville utan att använda ett ändå ord utan att han stirrade på mig, med den där konstiga blicken som fick mig att känna mig illa till mods. Jag försökte att inte tänka på det men det var inte lätt, speciellt inte eftersom han verkligen sökte ögonkontakt. Efter lektionen gick vi mot stora salen för lunch, jag vände mig om hela tiden och kunde inte låta bli att undra över vad det var som fick Snape att stirra på mig.
”Hermione, är du ok?” Frågade Harry, jag vände mig mot honom och visste inte riktigt vad jag skulle säga.
”Tyckte ni…att..Professor Snape stirrade på mig?” Frågade jag, Harry såg på Ron, jag kunde inte säga vad dem tyckte.
”Nä, det tror jag inte” sa Harry tillslut, jag nickade.
”Ok, jag måste väll ha missförstått” sa jag, men jag kände mig inte övertygad, jag var säker på att han hade stirrat. Dagen gick fort, vi hade förvandlingskonst efter lunchen och sen var Harry och Rons lektioner slut, jag hade en lektion i Talmagi och sedan slutade jag. Harry och Ron mötte mig utanför Talmagin och vi slogs följe ut, solen hade tittat fram efter lunchen och vi valde att ta en tur ner till Hagrid. När vi kom fram så verkade han inte vara där, det lyste inte och inget ljud hördes.
”Han kanske är oss sin bror” sa Ron och sparkade på en pumpa som låg vid ingången till stugan.
”Ja, det har han kanske” sa jag frånvarande, knappt medveten vad det var jag svarade på. Harry så dyster ut när vi vandrade upp mot slottet, saker verkade inte gå som planerat längre.
|
| Kommentarer | | LisaHoglund - 15 aug 09 - 15:15 | | Bra! :D Kan du mejla när nästa kommer ut? |
|
|
|
