Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Sanningen Om Stjärnglans [2]

Handen för ögat, vem som helst kan vara en av dom.
En paparazzi. Privat liv kan man ju skita i.
Klackarna slog mot en hårda asfalten och stegen blev snabbare och snabbare.
Allt hade börjat på premieren i fredags, den där filmen.
Skämt ut sig hade man ju gjort. Men man var ju snyggast i film branshen, vad gör de ?
Strålkastarljuset hade i alla fall släckts och stora bio filten hade börjat blinka.
Att få lyssna på sin mixade röst hade vart en plåga, och specielt att se Joshi blinka charmigt
med sina ögon. Slut scenen var hemsk, då våra läppar hade möts. Snabbt hade jag sprungit ut ur sallongen, med repotrar efter mig. På mina klackar hade jag vinglat fram, och plötsligt fallit ihop.
Blixtrarna hade varit hårda slag mot den uringade klänningen, och paniken hade drabbat mig.
Ja, det låter lite mesigt. Men alla frågor hade varit som dom värsta svordommar, alla nyfikna blickar hade varit som hat. Hat från avundsjuka människor.
Innan jag hunnit tänka drog Jens snabbt upp mig ur den sinnessjuka folkmassan och la sin hand över min axel. Som vanligt.
- Se vad jag skapat alla. Ett litet underbarn.
Skrytande gubbjävel.
- Ja, och nu kommer det min lilla partya Fia längtat efter.
Party party party.
Jag föreställde mig hans röst, och väntade.
- PARTY PARTY PARTY.
Juste, där kom det.
Applåderna hade ekat och jag hade bara följt med Jens.
Ut, ut.
Baren vi sen hade kommit till hette något i stil med, Party Party Party. Ja, just så.
Efter en champange hade jag förlorat medvetandet, och hade bara börjat dansa.
Ja, jag hade fått i mig ungefär en hel ja. Varför?
Jo. Jag var deprimerad. Desperat. Och som alla säger.
En fylla får dig att må bättre.
Paparazzin hade såklart kommit in, och resten kan man tänka sig.
Skandal bilder på ung kändis.
Ja, nu ska jag bara rakt in till Presbyron och köpa tidningarna.
Då får jag se om jag är dagens framsida.
Det hade ekat vid gången till tunnelbanan när jag kommit gående. Jag skulle ju bara ner för en till trappa, sen fanns de en liten affär där ..
En full Pressbyron mötte mig, och folket där inne vände sig om.
Allas blickar växlades mellan mig och tidningen. Yey, jag är på framsidan.
Ironiskt hade jag hurrat och folket hade glott ännu mer.
Tanken slog mig. Vilken makt jag egentligen har.He
Om jag skulle sagt buga hade nog dom flesta gjort det. Helt plötsligt fick jag ett hysteriskt skrattanfall och gick fram till kassan. Kön hade skingrats, och i lugn och ro kunde jag köpa tidningen.
Direkt när jag kom upp ur trapp upp gången från Gamla Stans Tunnelbana hade dom kommit.
Fotograferna.
Jag vinkade ivrigt mot en av dom samtidigt som jag rotade i min väska efter mobilen.
Direkt när jag fått upp den ringde jag brosan. Han måste ge mig skjuts.
Tutandet i den lyxiga mobilen stressade mig, och jag hörde det upprepande kamera ljudet.
Gång på gång blixtrade det och jag kunde föreställa mig deras nöjda miner.
- Tja de Tom.
Slangen och det kaxiga sättet att prata hade jag alltid stört mig på, men nu vara bara att skita i det.
- Hej, nödfall brosan.
- Jossan, men inte nu.
Ja, han blev irreterad. Typiskt. Dags att köra 3 årings stilen.
- Snälla, jag är vid gamla stans tunnelbana. Och alla är dumma mot mig.
Garv ur telefonen, hmph.
- Okej, håll ut. Men jag kan faktist se dig ..
Jag svor förvånat på engelska i telefonen och tittade upp.
Garvande stod en kille och vinkade, brosan. Han pekade mot upp gången, och jag nickade. Mobilen stoppade jag ner i väskan, och tog mig mot det stora huset.
Jag puttade mig ur folkmassan, igen, och tog tag i handtaget.
äntligen
Det luktade svalt i trapphuset, och än en gång ekade det när jag gick.
Vid våning 4 öppnade jag dörren, med texten Jenssen på , och gick in.
3 killar i 25 års åldern välkomnade mig med ett litet skratt, och brosan stack upp huvudet bland dom. Nonchalant tittade jag upp i luften, och sedan på dom igen.
Johnny, han som bodde här, fick fram en mening.
- Gick det bra ?
Alla 5 började skratta. Ja, även jag.


____________________
sämre än förra, men aja xD
Säg ärligt vad ni tycker om den :3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
LisaHoglund - 13 aug 09 - 17:57- Betyg:
Jag tycker att det är jättebra :D Vill veta mer om hennes liv och vad som kommer att hända, så fortsätt! :D

Skriven av
xLarah
13 aug 09 - 16:24
(Har blivit läst 80 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord