( TH FF ) Totgeliebt ( del 4 ) |
Hej där.
Här kommer del 4 på Totgeliebt, läs och komsntera gärna.
Hoppas ni gillar den :D
Mitt liv var inte över, inte än. Jag var glad för det, jag var glad för att jag hade kvar Tom och mitt liv.
När jag somnat och försvunnit från verkligheten så hade Tom suttit bredvid mig och höll min hand.
Jag ville vakna snart, jag ville vara med Tom. Det jag drömde var inte bekvämt.
Jag såg bara svart runt mig, det var bara svart i tomma intet.
Som jag sagt, bara svart och den var inte bekvämt. Jag försökte slita mig från det svarta och vakna.
Mina ögon öppnades, min syn var suddig men såg dem gröna väggarna. Jag blinkade flera gånger i rad för att förbättra min syn.
Väggarna blev mer verkliga när jag såg vinklar, jag var fortfarande i sängen med, fortfarande, upphöjt ben i gips.
Det kändes nästan som om jag fortfarande drömde och att olyckan bara varit en dröm.
Jag blinkade en sista gång innan jag vände åt vänster, mot Tom.
Jag såg en sovandes Tom som fortfarande höll min hand i sin i ett svagt grepp, jag kunde lätt dra åt mig handen men det ville jag inte.
Han hade ingen keps på sig, kepsen låg vid mina fötter i slutet av sängen.
hans hår var uppsatt på huvudet, hans Dreads hängde ner på sina axlar. Jag log mot honom, trötta Tom, han såg så fridfull ut när han sov.
Och det bästa var att jag älskade honom, väldigt mycket. Jag tog ett djupt andetag genom munnen och vände bort blicken från Tom för att granska resten av rummet.
Bill satt i samma stol och sov, snarkandes. Förutom Bill, Tom och jag var det tomt. ljudet av mitt hjärta och ljudet av mina andetag var det ända som hördes.
En knarrning hördes, jag kände mitt hjärta skutta ett hopp innan den dunkade normalt igen. Jag vände blicken mot dörren med uppspärrade ögon, Gustav kom in och stängde dörren efter sig med en knarrning.
" Hej Gustav " viskade jag. Gustav kollade upp på mig nästan skrämt men sedan log han.
" Hej, du är vaken, äntligen " sa Gustav och tog tag i en stol vid dörren, han tog den i handen och flyttade den till sängen, bredvid Tom. Han satte sig ned i stolen bredvid Tom och lutade sig tillbaka i stolen.
" Äntligen? " frågade jag. Hur länge hade jag sovit egentligen? Gustav log mot mig och lade armarna i kors.
" Du har sovit i 1 dygn, kanske mer " sa Gustav och log igen. Hade tiden verkligen gått så snabbt?
" Mm " mm:ade jag och tog ännu ett djupt andetag genom munnen.
" Hur länge har Tom sovit? " jag höjde pannan frågande.
" Någon timme, han har varit vaken nästan lika länge som du sovit " förklarade han , han suckade och lade huvudet på snedden som om han skulle sova.
" Och Bill? " frågade jag snabbt så han inte skulle somna.
" 3-4 timmar kanske " sa Gustav och blundade sedan. Gustav skulle defnitivt somna snart men jag ville inte vara vaken ensamm. Det kändes läskigt, jag blundade igen men öppnade dem genast.
Jag ville inte att mörkret skulle komma tillbaka och inta platts i mina drömmar. Jag tryckte händerna mot sängen för att sitta upp.
" AJ! " skrek jag och kände tårar välla ner för mina kinder. Jag tryckte ena handen mot vänster sida av min mage, där det gjorde ont.
Mina brutna revben.
Det gjorde fortfarande ont, jag kände ännu mer tårar rinna ner för mina kinder. Jag knep ihop ögonen och hoppades på 2 saker.
1: Att smärtan skulle försvinna.
2: Att tårarna skulle sluta rinna ner för mina kinder.
Jag hörde 3 stolar skutas ut samtitdigt och 4 händer om mig. 2 händer på mina axlar och 2 andra på mitt ej gipsade ben.
" Jag hämtar Doktorn " den rösten var Bills, fotsteg hördes, en dörr som öppnades och sedan stängdes.
" Vera, har du ont? " den frågan var dum och den frågan var ställd av Gustav.
" JA, VAD TROR DU?! " skrek jag och öppnade ögonen. Jag struntade i tårarna som rann ner för mina kinder och kollade på Tom. Han såg skräckslagen ut, uppspärrade ögon och spända käkar.
Jag kunde känna Toms andetag blåsa mot mitt ansikte. Dörren öppnades och Bill kom in med doktorn tätt bakom honom. Doktorn passerade Bill och gick till vänster sida av sängen, han hade en spruta i handen.
Han, doktorn, tryckte in sprutan i en slang som verkade vara mitt dropp. Sedan vände sigdoktorn mot mig och lade ena handen mot min axel och tryckte mig sakta ner i sängen igen.
" Bättre? " frågade doktorn, jag nickade bara mot honom. Smärtan var fullständigt borta, jag drog händerna under ögonen för att torka bort tårarna. En hand började smeka min kind, jag lutade ansiktet mot kudden.
" Jag går " hörde jag doktorn säga i en låg röst, fortfarande mörk. Dörren stängdes med en knarrning. Jag kollade på Tom som satt i sin stol och smekte min kind.
Tom såg väldigt trött ut, Gustav hade nog haft rätt. Han hade varit vaken näsan lika länge som jag sovit. Tom gäspande och ruskade på huvudet.
" Du måste sova " sa jag till Tom och log mot honom, han såg otroligt trött ut.
" Nej, nej, du är vaken nu " protesterade Tom och suckade, han lade armarna i kors.
" Säg till honom, Bill, Gustav " jag kollade på Bill, samma stol satt han i, och sedan på Gustav.
" Tom, Vera har rätt, du måste sova " sa Gustav och klappade Tom på axeln.
" Sov! " sa jag skarpt, Tom log lite men skakade sedan på huvudet. Han var så envis. Alla var här förutom Georg, vart var han?
" Vart är Georg? " frågade jag och kollade på Tom.
" Han sover ute i cafeterian " svarade Tom mig, jag sträckte ut min hand mot honom som jag gjort precis innan jag somnat. Han tog min hand i sin och log mot mig.
" Bill, vi går " sa Gustav och ställde sig upp från stolen han satt på.
" Varför det? " frågade Bill.
" Bill, vi går " upprepade Gustav igen, seriöst.
" Varför? ".
" Tom och Vera vill nog vara ensamma nu " Gustav kollade seriöst på Bill, Bill ställde sig upp från sin stol och började gå mot dörren. Gustav följde efter och stängde dörren efter sig.
Vi blev ensamma, ingen av oss sade något för att bryta tystnaden. Tillslut bestämde jag mig för att säga något.
" Hur länge har jag varit här, Tom? " frågade jag.
" Snart i 1 vecka " började Tom och suckade efter.
" När vi först kom hit var du borta i 4 dagar, det var jobbigt för mig att se dig skadad. Sara var här den första dagen men ingen av oss ville ha henne nära dig.
Jag blev så arg på henne efter vad hon gjorde mot dig, fråga Bill hur arg jag var " Tom skrattade till, tog sedan ett djupt andetag och öppnade munnen igen.
" Vi var så oroliga öfr dig, när du kvicknade till efter 4 dagar blev jag så glad. Jag fick höra din röst igen, jag fick se dina ögon igen, jag fick dig tillbaka " han fick det att låta som om han tänkte fria till mig.
Tom ställde sig upp från stolen och lade båda sina händer på mina kinder. Han lutade sig framåt ner mot mig och pressade sina läppar mot mina. En bubblig känsla uppstod i magen, den känslan som jag alltid fick när jag rörde vid Tom.
Tom avslutade kyssen men flyttade sig inte, precis då öppnades dörren med en knarrning och någon eller några kom in.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | gbg_95 - 18 aug 09 - 16:27 | | Aw vad söta de två är, helt underbart skrivet! <3 | Matildaaaz - 12 aug 09 - 08:04- Betyg:  | | Jättebra ! :D | | the-rose - 11 aug 09 - 19:47- Betyg: | Varför måste du sluta där!! =p
Verkligen spännande och bra=D | | izzzzy - 11 aug 09 - 09:19 | | Jag mailar :D | | Sandra353 - 11 aug 09 - 08:57- Betyg: | | just det :P mejla nästa? | | Sandra353 - 11 aug 09 - 08:56- Betyg: | sådär får man väl inte sluta, jag vilkl ju veta vilka som kommer -.-
Men så fiiint och så bra :D:D | | izzzzy - 10 aug 09 - 19:28 | | Det blev en hangkliffer :) | | snovit1 - 10 aug 09 - 19:25- Betyg: | Gaaaaaaaaaaaaaah, du kan ju inte sluta när det är som mest spännades:O
Öh, annars var den gudomligt bra!
Meila gärna nästa :) <3 |
|
|
|
