Som om jag betydde mer än ingenting ..-* |
Jag hoppades,
och jag grät
Än en gång lät jag det falska ljuset
från den döende solen
dela med sig av sin onåbara energi,
(en illution av kraft och glädje,)
och jag gick runt med ett
stelt, men trovärdigt, leende
på mina spruckna
och söndertuggade läppar
(jag var naiv och blundade,
som om jag trodde att världen kunde
tränga igenom min skottsäkra glasbubbla)
Solen gick i moln och min påmålade
energi rann av mig, likt vattendropparna
i ett porlande vattenfall
(jag lämnades naken och sårbar i nattens
hungriga mörker med endast rädsla
och meningslöshet i kroppen)
Mitt trasiga leende slätades ut
till ett uttryckslöst streck,
och ur mina tomma ögon rann långa
rännilar av av fejkat plast glitter,
som reflekterade en skräckinjagande
glans på mina grå kinder
(jag hade tagit en svartvit film och
blodat ner den med mitt eget blod
i tron om att kunna måla upp regnbågen
i mitt svartvita hjärta,
Men du sa aldrig att regnbågen hade så
många färger
Jag misslyckades)
Lämnad, av allt och inget, driver jag
nu runt på långa asfalterade gator med
skarpa kanter och fyrkantiga hus
på sidorna
Ensam och tom på känslor gråter
jag osynliga tårar som försvinner
ned i mörkret
Patetiskt och värdelös har jag
krossat min glasbubbla
(eller så krossade världen den
innan jag hann reagera)
och jag lever i samma dimension
som ni gör, även om jag inte
passar in
(jag lever i en drömvärld,
som om jag vore värd att andas
samma luft som du)
*
Som om natten kunde lysa upp dagen
ska jag vandra omkring i denna ovetskap,
helt oförmögen att göra någon förändring
|
| Kommentarer | | LikeBefore - 8 aug 09 - 08:56 | oj :o den här var verkligen grymt bra! tycker extra om delarna i kursiv text
Saknar dig <3 | | iTookYourName - 7 aug 09 - 22:26 | Jättevacker. Du har talang! Jag tyckte bäst om "(jag var naiv och blundade,
som om jag trodde att världen kunde
tränga igenom min kottsäkra glasbubbla)"
<3 |
|
|
|
