[TwilightFF] - En ny början. Del 1. |
Har börjat på en ny novell, igen :P Haha..
Den här är lite annorlunda mot mina andra.
Den utspelar sig ett antal år efter BD,
Renesmee är fullvuxen och så..
Men hon är inte längre den perfekta lilla flickan..
Fast hon har en väldigt bra anledning att inte vara det.
Den här kommer vara ur både Bella, Edward och Nessies POV,
men just den här delen är ur Edwards :)
Den är kort, men vill veta vad ni tycker först,
så kommentera gärna :)
"Kan jag få låna Mr. Cullen ett ögonblick?"
Jag satt i fysiksalen och hade lektion när Mr. Stanford hade knackat på dörren. Fysikläraren, Mr. Hamilton hade ursäktat sig och gått ut genom dörren, och jag kunde hörde deras samtal i korridoren. Mr. Stanford, frågade som vanligt efter mig och det högg till i mig, för jag visste vad det berodde på. Renesmee.
Efter det som hände, det som vi aldrig pratar om, bestämde vi oss för att flytta ifrån Forks. Carlisle trodde det var bättre för Renesmee att bo en bit ifrån resten av familjen, så jag, Bella och Renesmee hade flyttat till Seattle, medan resten av familjen flyttade till Vancouver i Kanada.
Här i skolan låtsades jag och Renesmee vara syskon, och föräldralösa. Bella är min flickvän, istället för fru, och hon är också föräldralös.
Mr. Hamilton kom tillbaka nu och hans blick vände sig mot min. Han nickade mot mig och jag reste mig upp och gick genom klassrummet, mot dörren. Mr. Stanford gick med mig genom korridorerna till rektorns kontor, där min dotter satt och blängde surt in i väggen.
"Renesmee,"
Jag satte mig ner bredvid henne och smekte försiktigt hennes arm, men hon drog bort den så fort hon kände min beröring.
"Vad gör du här?"
Hon blängde surt på mig nu.
"Mr. Stanford hämtade mig"
"Den jävla skitstöveln"
Jag tog tag i hennes arm och höll den hårt, medan hon försökte slita sig loss.
"Inte det språket, tack"
"Du bestämmer inte över mig"
Enda sen det där hände, har jag inte kunnat höra hennes tankar. Jag vet inte varför, ingen vet varför. Men Renesmee släpper aldrig in någon längre.
"Jag är din bror, och jag bestämmer över dig så länge du bor hos mig"
Det kändes konstigt att säga bror, men jag gjorde det utifall att någon människa skulle vara inom hörhåll.
"Sluta låtsas, pappa. Ingen kan höra oss"
Jag tittade på henne.
"Kan du släppa mig nu, PAPPA?!"
Jag släppte henne.
"Du vet att jag älskar dig mer än allting annat"
Både jag och Bella säger att vi älskar henne varje dag, flera gånger om dagen. Men vi får aldrig någonting tillbaka. Inte ens Bella, som är hennes mor, kan få henne bli bättre. Jag kommer knappt ihåg sista gången hon sa att hon älskade oss. Det var snart ett år sen. Innan hon skulle ut med honom. När hon kom hem senare, var hon inte som vanligt. Hon blev aldrig som vanligt efter det.
"Ljug inte för mig, jävla idiot. Du älskar mamma mer, jag är bara till besvär"
Innan jag hann reagera såg jag min dotter springa ut ur rummet. Jag ville följa efter henne, men visste att det inte tjänade någonting till. Vi skulle ses hemma senare. Med en suck gick jag tillbaka till fysiklektionen.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | InTheShadows - 7 aug 09 - 13:44- Betyg:  | | MEEEER, DNE VAR JU UNDERBAR!!! | | aliciamiranda - 7 aug 09 - 12:14 | | Aahh, vill läsa mer!!! :P | | idacarlsson - 7 aug 09 - 11:12- Betyg: | | meeeeeeeraaaaaaaaaaaa :D <3 | | complicate - 7 aug 09 - 01:59- Betyg: | | läser gärna mera! :D skit bra som vanligt! | | faktisssss - 6 aug 09 - 23:20- Betyg: | | mejla :) | | Joseephineh - 6 aug 09 - 22:53- Betyg: | oooooh o.O
som sagt, det är inte, defenitiift inte, den snälla lilla flickan. asso.. gud ! ;o xd
vill ha mera nu ! ^^, | | Sandra353 - 6 aug 09 - 22:53- Betyg: | | Ohh jag tänker följa (: jäåtte bra :D |
|
|
|
