På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

[TwilightFF] - Edward Masens dagbok. Del 1.

En till novell, om Bella och Edward. :)
Behöver nog inte förklara så mycket faktiskt,
kan bara säga att den utspelar sig mellan
När jag hör din röst och Ljudet av ditt hjärta
Bellas POV
Kommentera och säg vad ni tycker :)

"Bella, jag vill att du ska ha den här"

Edward sträckte ut en liten bok till mig. Omslaget var vackert. Det var brunt med någon slags symbol på.

"Vad är det för något?"

"Det är min dagbok. Jag fick den av mina föräldrar, våran sista jul tillsammans"

Åh.

"Jag vill att du ska läsa den, Bella. Jag vill att du ska lära känna mig, hur jag var innan jag blev det här monstret"

"Tack. Men du är inget monster"

Jag kysste honom.

"Jag måste gå, Jasper och Emmett väntar på mig"

Jag suckade. Det var torsdag natt och Edward skulle iväg och jaga med sina bröder över helgen. Jag hatade att vara ifrån honom.

"Jag är tillbaka innan du hinner sakna mig. Och nu har du ju dagboken att läsa"

Han hade rätt. Men innan jag lät honom gå kramade jag honom så hårt jag kunde med mina svaga mänskliga armar. Han kramade mig tillbaka, höll mig hårt mot hans kropp. Jag kysste honom uppför halsen, hakan och tillslut nådde mina läppar hans. Mina läppar pressades mot hans, och han besvarade kyssen. Jag öppnade munnen och när Edward upptäckte det gled han lätt ur mitt grep. Som vanligt. Han skrattade lite lätt.

"Jag älskar dig"

Han kysste min panna och sen var han borta.

"Jag älskar dig med"

Jag sa orden trots att jag visste att det var försent. Han var redan långt borta och jag skulle inte få träffa honom förrän på söndag. Det skulle kännas som en evighet. Men jag bestämde mig att göra som han sagt och läsa hans dagbok. Jag tog den och la mig ner i sängen och öppnade den.

"God jul Edward önskar mamma och pappa -1917"

Jag drog fingrarna över texten som antagligen hans mamma eller pappa hade skrivit. Det kändes så konstigt. Sen bestämde jag mig för att vända sida.

"Idag fick jag en dagbok av mina föräldrar, i julklapp. De tycker jag ska dokumentera mitt liv, så jag kan minnas allting senare i livet. Jag förstår inte vad jag ska med det till, men jag skriver för deras skull. För att göra dem lyckliga. Boken är trots allt fin och jag vet att den hade varit väldigt dyr. Jag vet inte vad jag ska skriva mer. Skriver väl här någon annan gång. Edward 25/12 1917"

Det kändes konstigt att läsa om Edward såhär, mänsklig. Jag hade svårt att förstå att Edward hade haft andra föräldrar än Carlisle och Esme. Att han hade levt ett liv innan Carlisle förändrade honom. Jag vände blad och fortsatte läsa.

"Igår var det nyårsafton. Och en vecka sen jag fick den här boken. Mamma och pappa säger att jag skriver för lite, men jag vet inte vad jag ska skriva. Det känns lite dumt att skriva ner sina tankar i en bok. Nu när det är 1918, är det bara ett år kvar tills jag får gå med i armén. Det är vad jag vill. Jag vill bli soldat. Mamma tycker inte om det, hon är orolig för att någonting ska hända mig. Hon tycker att jag ska försöka träffa en flicka och gifta mig istället. Chicago är fullt av fina flickor säger hon, men jag har inte sett någon som jag gillat än. Nej, soldat ska jag bli. Edward 1/1 1918"

På sätt och vis tycker jag synd om Edward för att hans drömmar inte gick i uppfyllelse. Men mest var jag glad. För hade han fortsatt vara mänsklig, blivit soldat och inte blivit sjuk och räddad av Carlisle, hade han inte varit här nu. Då hade han inte varit min. Jag vände sida och fortsatte läsa.

"Idag kom John hit och hälsade på. Vi gjorde inte så mycket. Spelade kort. Jag vann alla gånger. Vi pratade en hel del också. Han berättade att han hade träffat en söt flicka som han tyckte om. Hon hette Elizabeth, precis som min mamma. Jag måste träffa John oftare. Men eftersom han var tvungen att flytta ut på landet eftersom hans pappa fick sparken från sitt jobb här i staden, har det inte varit lätt. Jag saknade John. Eller, det kanske låter dumt. Pojkar borde inte sakna sina kompisar. Men jag saknar honom. Edward 5/1 1918"

Edward hade haft en vän. John. Jag undrar om han saknar honom. Jag bytte sida ytterliggare en gång för att fortsätta läsa.

"Idag träffade jag en flicka. Hon hette Miranda. Hon var blond, hade blåa ögon och var ganska söt..

Edward hade ju sagt att han inte hade haft någon innan?! Jag tvingade mig själv att fortsätta läsa.

..Hon verkade intresserad. Men hon var ingenting för mig. Ingen är någonting för mig. Jag undrar vad det är för fel på mig. Edward 10/1 1918"

Jag orkade inte läsa mer längre. Jag visste att det var många tjejer som hade visat intresse för honom som vampyr, men inte innan. Men det gladde mig att han inte hade varit intresserad. Enligt honom själv är jag den enda som han varit intresserad av, någonsin. Och kanske hade han talat sanning. Även om jag inte förstod vad det var som var så speciellt med mig. Men kanske är jag den som Edward alltid har väntat på, den tjejen som han aldrig träffade på i Chicago. Jag hoppades det. För Edward för den enda för mig, och jag ville vara den enda för honom också.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

InTheShadows - 28 jul 09 - 15:35- Betyg: