Vänner genom allt 1 |
Lia
Bilarna rusar i väg och redan nu slår mitt hjärta ett dubbelslag. Jag önskar att det kunde vara jag som fick sätta Limpan och hans idioter på plats men om inte jag så får väl Andreas min bästa vän duga. Hans blå lilla bil ligger efter men han kommer komma igen i sista minuten det gör han alltid. Hans BMW kanske inte ser ut som mycket men det har mycket grejer under motorn. Brorsan och hans tillfälliga flickvän står och resten av alla människor väntar vid mig på att vi ska veta om han klarade sig igen. När bilarna äntligen kommer tillbaka så behöver vi inte ens fråga utan vet redan att Andreas tog hem segern som vanligt för Limpan surar i sin bil. han får sina pengar och går lite malligt mot mig och ler på samma gång för han vet hur mycket jag önskar att det var jag som åkte i stället.
- Här kommer han alldeles för mallig nu väntar han sig väl fest också. Brorsan gjorde Hive five med honom och han log överlägset mot mig. Han la sin arm runt min nacke och kollade ner på mig lite hängande.
- Bra gjort tönt du vann. Han började skratta jag kan verkligen säga såna saker åt honom för han vet att jag bara skojar. Jag gick bort till min fina svarta Cab med detaljer i grönt. Jag hoppade in och körde hem åt. Ganska snart började loppet som alltid pågår när vi åker samtidigt. Jag la lätt i gasen och körde ifrån dem andra killarna. Det tog inte många minuter innan våran trädgård och dök upp syrran satt vid matbordet och väntade på oss antagligen. Jag såg syster men jag såg inte Johannes vilket var killen som skulle hålla ett öga på henne. Jag körde upp och gick ut och gick och satte mig mittemot henne. Hon sa inget utan kollade bara ut i det tomma intet. Min lilla syster Julie är tretton och är söt som få hon har långt blonderat hår och blåa ögon hon är kort och smal. Jag hörde att brorsan och dem var på väg och Julies ögon blev genast sorgsna jag kan inte sätta fingret på varför men hon blir sån här ganska ofta nu för tiden. Hon gick in igen och kvar var jag och tomheten jag vet inte men jag kan inte nå henne längre inte alls. Andreas slog sig ner bredvid min och tog tag om min haka och kollade på mig.
- Vad är det vännen?
- Julie jag vet inte men hon vägrar släppa in mig det är som om hon är arg på mig. Han kliade sig lite i pannan och skrattade lite.
- Men du hon är ju tonåring det blir så, hon kanske har träffat en kille. Jag puttade till honom lite lekfullt.
- Nej det hoppas jag verkligen inte sånt får hon inte hålla på med.
- Vilket påminner mig när ska du visa sängkammar manen för mig? Han syftade på killen jag hade träffat nu senaste tiden men jag har bara i stort sätt haft sex och dragit sen.
- Snälla som om det är något speciellt tro mig du vill inte träffa honom. Han rufsade om håret för mig och ställde sig upp.
- Vi säger så här om du inte får henne att prata med dig inom en vecka så snackar jag med henne, ska du ha öl eller? Jag nickade lite och satt kvar på stället och kollade ut över vägen. Det åkte inga bilar där för tillfället men det stog bilar på hela infarten. Tänk om det här är vad som förstör henne, våran livsstil tänk om det gör henne illa. Det kan inte vara lätt att vara enda barnet och inte ha varken mamma eller pappa speciellt mycket närvarande. Snälla säg att jag inte blir av med henne hon är allt jag kan leva för.
|
|
|
|
