(jag väntar på dig, om det är tid du behöver.) |
för älskling, jag trodde jag
Skulle klara det så lätt,
jag trodde jag skulle klara
leva utan dig, ett tag nu.
jag var så säker på att jag
skulle hoppa rakt in i din
famn nästa gång jag såg dig,
att jag kunde viska i ditt
öra hur mycket jag saknat dig,
och hur jag knappt överlevt.
älsklingen min,
jag verkligen längtade,
jag längtade ihjäl mig,
och jag kommer ihåg så väl
just det samtalet vi hade,
(det samtalet som fick mig att gråta)
det sitter fast, som ett minne,
fast så mycket känsligare
än alla andra.
jag ska inte vara hård mot
dig älskling, jag ska inte
bli hondära tjurpuppan jag
aldrig varit, bara för att
du berättade sanningen för mig.
vi kanske har varit så rädda
för varandra, vi kanske har
haft rädsla att förlåta
när vi vet att vi sårat,
och sånthär liknande.
och jag vet att jag inte vill
ha någon paus alls, jag vet
vad jag vill, samtidigt som
jag vet att du är så omöjlig
att sträcka sig efter nu.
men älskling, låt oss vandra
med varandra, men kanske med
lite mellanrum imellan?
(och jag kommer vänta på dig,
om det är tid du behöver.)
__________
det blev
krångligt detta.
känslorna gör mig så förvirrad, bara.
|
|
|
|
