Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[TwilightFF] - Familjefoto. One-shot.

Okej.. Den här novellen är inte min,
utan min kompis Denises..
Hon bor i Italien, originalet är skrivet på eng,
så jag har översatt den.
(Hon ville att jag skulle göra det,
så hon får veta vad fler tycker om den)

Den utspelas efter Breaking Dawn (så länge vi båda andas)
och ah, det är en hel del nya karaktärer i den.
Kan ju säga att hon drömde allt det här också,
ganska kul xD

Ahja, läs gärna den och kommentera så vi får veta vad ni tycker.




Vi var alla tillsammans i Cullens hus, i det stora vita vardagsrummet som gammelmormor Esme designade för många år sedan när de precis hade flyttat hit. Alla i min familj var här.

Mina gammelmor&farföräldrar, Carlisle och Esme; Charlie och Sue. som gifte sig för fem år sedan; Renée och Phil. Mina morföräldrar Edward och Bella, och min farfar Billy.

Mina fastrar, farbröder, mostrar och morbröder var också där. Jasper och Alice, Emmett och Rosalie, Racel och Paul, Rebecca och David. Och andra vänner som räknas som familj nu, och naturligtvis mina föräldrar och syskon.

Vi väntade alla på att gammelmorfar Carlisle skulle ta kort på hela familjen tillsammans.

Vänta, vad dum jag är. Jag har inte presenterat mig själv.

Jag heter Jessica Sarah Black, och jag är dotter till Jacob och Renesmee Carlie Cullen Black. Jag är döpt efter min farmor, Sarah Black. Hon dog i en bilolycka långt innan jag föddes. Jag är tredje barnet faktiskt.

Först har vi min bror Ayden Anthony Black. Han är en varulv som pappa. Det hände när han var 15 år, och det var riktigt hemskt. Han är väldigt lång och har stora muskler, han är mörk och har svart hår, precis som pappa. Fast precis som mamma, och mormor Bella (när hon var människa) har han chokladbruna ögon.

Sen kommer jag och min syster. Ja, vi är tvillingar. Min syster är äldre än mig, hon heter Laura Renée Black. VI är ganska lika, förutom några saker. Jag har lockigt svart hår, men hon har rakt. Vi har båda chokladbruna ögon och vit hy. Vi är halv vampyrer, precis som mamma.

Jag kommer ihåg när gammelmorfar Carlisle berättade hur rädda de blev när de fick reda på att mamma var gravid med Ayden.

Jag skrattade så mycket när mamma visade mig morfars reaktion, tack vare hennes gåva. Han dödade nästan pappa. Men det roligaste av allt var att pappa skrek som en liten tjej när mormor sa åt morfar att döda pappa. Det var helt galet. Jag önskar jag hade varit där och sett det själv.

Tillslut fick vi veta att vi inte är de enda barn till en varulv och en halv människa/halv vampyr. Och vi har också fått reda på att tjejerna blir vampyrer och killarna varulvar. Det är helt sjukt.

Senare fick vi veta att mina och min systers tankar är bundna till varandra. Våran gåva är lik morfars, vi kan läsa varandras tankar. Okej, det är mer som att konversera mentalt, något vi bara kan göra med varandra. Morfar säger att han fick huvudvärk när mamma var gravid med oss, för vi kunde inte sluta tänka.

Det är konstigt, jag vet. Men gammelmorfar Carlisle och morfar håller fortfarande på att leta mer fakta.

Vi trodde alla att 'tre' var den perfekta siffran, men våran föräldrar tyckte inte likadant. Så, för två år sen, fick vi ett nytt syskon. Elizabeth Marie Black.

Åh, hon är så söt. Vi var alla chockade när hon föddes. För det första grät hon inte, hon skrattade. Men det som verkligen chockade oss var att när hon öppnade hennes ögon, var de inte bruna, utan gröna. Och hennes hår var inte svart, det var bronsfärgat. Och lockigt. Därför bestämde mamma och pappa att hon skulle heta Elizabeth, efter morfars biologiska mamma Elizabeth Masen. Morfar snyftade som jag vet inte vad och han och pappa kramades. Morfar KRAMADE pappa!

Faster Rosalie, är som en andra mamma till oss alla, skulle gråtit om hon hade kunnat. Precis som faster Alice, gammelmormor Esme och mormor.

Vad kan jag säga? Min familj är galen. Men, det är så jag vill ha det. Det är det jag älskar.

Nu är jag och Laura 16, Ayden 18 och Lizzie ska fylla 2 år. Vi alla har växt upp normalt, vilket är bra. Vi behövde iallafall inte växa upp så fort som mamma gjorde.

Ayden präglades på Katelyn Uley, Sam och Emilys dotter. Katelyn är en varulv, hon också, precis som hennes storebror Jackson, som är 20. Katelyn präglades på Ayden också, vilket var väldigt tur. Undra hur det hade gått annars, haha. Jackson präglades hur som helst på Leah Clearwater, till våran besvikelse, och hennes också.

Ayden och Katelyn har varit tillsammans sen de båda var 15 år, så nu har det gått tre år och snart ska de gifta sig. Jackson och Leah gifte sig förra året.

Jag och min syster har pojkvänner vi också. Min är Seth Chearwater. Mamma och pappa har berättat att han präglades på mig när jag föddes. Och Embry präglades på Laura. Precis som pappa präglades på mamma. På tal om pappa, han blev förbannad när han förstod det. Morfar, som lugnade ner sig fort, hade börjat skratta så mycket att hela huset hade skakat. Det är iallafall vad mamma säger.

När Collin präglades på Lizzie var situationen helt annorlunda. De blev arga båda två, men tillslut förstod de och lät det gå. För de vet att Collin aldrig skulle skada Lizzie. Precis som Ayden, Seth eller Embry inte skulle skada någon av oss.

Och nu sitter jag i soffan, med huvudet lutat mot Seths bröst, bredvid Laura och Embry. Tillsammans med Seth och min syster, känner jag mig hel.

Jag kan höra Sonny Atera, som är tre år, leka med sin storebror Steven, som är åtta, medan deras pappa Quil sitter bredvid sin fru Claire, som är gravid med deras tredje barn.

Claire är mammas bästa vän. De lekte alltid innan mamma växte upp för fort. Men de är fortfarande bästa vänner.

Jag älskar alla i min familj. Men precis som alla, har jag ett speciell relation med min morfar. Jag älskar honom så mycket. Inga ord kan beskriva relationen vi har. Den är samma som Laura har med våran mormor.

Morfar förstår mig precis. Även om han inte hade haft sin gåva, hade han vetat hur han skulle få mig le när Seth är iväg och patrullerar. Vi brukar alltid spela piano medan vi sjunger, och alla brukar stå runt oss och titta på eller dansa. Och jag kan lova er att när man ser Lizzie dansa runt på faster Alices fötter, smälter ens hjärta som papper i elden.

Nu, bort från mina tankar, ser jag gammelmorfar Carlisle komma in i rummet med en gammal kamera i handen.

"Gör er klara, allihop"

Han pratade tillräckligt högt för att de som var utomhus skulle höra. Medan han justrerade kameran, kom alla in och satte sig i någon av sofforna eller på golvet. Några ställde sig bakom också. Lizzie satt mellan mig och Laura, med ett stort leende på hennes läppar. Collin satt på golvet framför oss med huvudet lutat mot Lizzies ben. Bakom mig stod gammelmorfar Charlie med gammelmormor Sue. I mitten, bredvid honom stod gammelmormor Esme, som väntade på att gammelmorfar Carlisle skulle ställa sig bredvid henne. Bakom Laura stod gammelmormor Renée och gammelmorfar Phil. Och intill armstödet närmast mig satt mormor och morfar, och bredvid dem stod Alice och Jazz. Och intill armstödet på Lauras sida, satt Emmett och Rosalie.

I soffan till vänster satt Quil och Claire. med Steven på golvet framför sig och Sonny i Claires knä. Bredvid dem satt Sam och Emily, med Jackson och Leah på sin andra sida. Bredvid dem satt Ayden och Katelyn, med Jared och Kim intill armstödet. I Kims famn låg lilla Robert och sov.

Mellan sofforna stod mina fastrar Rachel och Rebecca med deras män Paul och David.

Det tog mig tre sekunder att komma på att morfar kunde läsa mina tankar och visste allt jag hade tänkt på nu. Jag tittade på honom och han log som om han vore galen.

"Så, jag är galen?"

Han log det där sneda leendet som förtrollade mormor.

"Kanske lite"

Jag log också. Och innan jag visste det, kittlade morfar mig. Och han slutade inte.

"Nej.. Snälla.. Morfar.. Sluta.. Jag kan.. Inte.. Andas!"

Jag kan lova er att han har kul just nu.

"Ja, det har jag"

Det är inte rättvist.

"Okej, du har rätt. Det är inte rättvist"

Äntligen. Han slutade kittla mig.

"Jag älskar dig morfar"

"Jag älskar dig med lillan"

Han kramade mig.

"Okej, allihop. Titta hit"

Gammelmorfar Carlisle var klar med kameran och vi alla tittade på honom. Han tryckte på knappen, sen sprang han till gammelmormor Esme, i vampyr takt, och ställde sig bredvid henne.

1..

2..

3..

Klick.

Nu var det gjort. Nu har vi ett familjefoto som kommer få oss minnas den här historien.

Föralltid.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Sandra353 - 22 jul 09 - 22:31- Betyg:
Haha svar till Joseephineh Vi trodde du var korkad xD

Men till Evii Jätte bra och man fick tänka efter lite med all släkt och såbt men hjärn mos eller nåt. Jätte bra <333
Joseephineh - 22 jul 09 - 21:53- Betyg:
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOMG !!

asså jag var tvungen att läsa om en del stycken för att hänga med, och jag "ååh"ade och skrattade huur mycket som helst!
mina amiljemedlemar trodde jag var korkad o.O

men jag LOOOVAR att jag garva ihjäl mig!

en STOOR aplåd till din kompis!!
MoRoTpOwEr - 22 jul 09 - 10:49
braaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa:o jag dör avlider hon den där tjejen måste skriva ner varenda dröm hon får x'd :D

Skriven av
Evvi
21 jul 09 - 20:31
(Har blivit läst 262 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord