Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Allt varar inte förevigt [del 3]

- Iza?! Hallå? Det var Oskar. Han stod framför mig och viftade med händerna.
- Vad är de? Stick! Jag vill sova!
- Pappa säger att du ska kliva upp nu!
- Försvinn innan jag slår ihjäl dig!
- Det skulle du aldrig göra!
- Åh vad fan vet du om de?!
- Pappa säger att de är fult att svära.
- Men försvinn! Jag tog min kudde och slog till honom.
- Aj!! Jag ska skvallra!
- Mmm gör så, bara du försvinner.
Han försvann snabbt ut ur rummet.
”pappa, pappa, vet du Iza slog mig” hördes de ifrån köket.
Jag drog täcket över ansiktet, blundade och hoppades på att kunna somna om.
- Iza nu får du faktiskt ta och kliva upp! Sa pappa.
Jag kikade fram under täcket. Han stod i dörröppningen.
- Vad är klockan? Frågade jag samtidigt som jag gäspade.
- Snart 11. Sa pappa som om de vore sent.
- Jaja sluta tjata!
- Jag kommer tillbaka om en kvart och har du inte klivit upp då så drar jag in på månadspengen.
- Men va?
- Ja de är bäst du skyndar dig, tiden går.
Han gick ut ur rummet och stängde dörren. Fan vad sur han var idag då! Jag satt mig upp i sängen och gnuggade mina ögon. John sov fortfarande. Han är inte direkt lättväckt heller. Jag drog på mig ett par ljusa jeans och bytte ut tröjan som jag sovit i mot en som jag köpte på REA igår.
- John?! Älskling? Jag knuffade till honom lite lätt. Han reagerade inte.
- John du måste kliva upp nu. Jag bet han i örat (inte så hårt) men de räckte för att han skulle vakna. Hehe
- Aj! Vad gjorde du så där för?
- Förlåt men du vaknade ju inte.
- Måste du bitas för de?!
- Japp. Kliv upp nu. Jag går till badrummet och fixar mig.
- Mmm jag ska. Gör så du. Han vände sitt huvud mot väggen och suckade.
- Ska jag bita dig igen eller? Frågade jag. Då blev de allt fart på honom. Jag gick in i badrummet, borstade tänderna och sminkade mig. Jag mötte John utanför badrummet så vi gick direkt in till köket. Jag satt mig på min vanliga plats, bredvid fönstret. Jag drog upp ett ben på stolen och lutade armbågen på de. John gäspade om och om igen. Pappa stekte pannkakor och snorungarna satt på varsin stol och stirrade på mig. Jag brydde mig inte om dom utan kollade ut genom fönstret. Solen sken och flera familjer var ute i lekparken utanför. När jag vänder mig om så stirrar dom fortfarande. Det var sjukt irriterande!
- Men kan ni lägga av då för helvette?! Skrek jag.
- Usch vad du svär nu för tiden Iza. Sa pappa.
- Gör jag fan inte!
- Vårda ditt språk unga dam!
- Mmm sen nån gång kanske.
När vi ätit färdigt gick vi tillbaka till mitt rum. John la sig på min säng. Jag tog min mobil och satt mig bredvid. Jag strök min hand över hans mjuka, mörkbruna hår.
- Du är så fin. Viskade jag. Han vände sig om och hans trötta, blå ögon såg rakt in i mina. Han log.
- Det är du som är fin älskling. Sa han. Jag är så glad att jag har dig.
Jag böjde mig ner och kysste honom. Så kom jag att tänka på att jag skulle ringa mamma. Jag tog upp mobilen igen. ”5 nya meddelanden”.
Nicole:
”Vars tog du vägen igår?”
Nicole:
”Hallå?”
Julia:
”Jag tror Nicole gillar Anton ;)”
Anton:
”Hej Iza! vi är ett gäng som ska grilla ikväll, ska du me? :D”
Nicole:
”Träffas ikväll?”
Jag svarade på Nicoles fråga om vart jag tog vägen igår men resten sket jag i.
Äsch jag ringer mamma sen när jag är ensam.
- Vad ska vi göra? Frågade jag.
- Vet inte. Sova? Svarade John trött.
- Ne. Kan vi inte dra hem till dig? Dina föräldrar jobbar väl?
- Jao… Han kollade upp på mig, sedan frågade han om vi skulle göra de.
- Ja då kan vi göra vad vi vill. Svarade jag. Han log.
John ringde hem först för att se satt det verkligen inte var någon hemma.
- Inget svar. Sa han efter ett tag.
- Nice. Ska vi dra då? Frågade jag och ställde mig upp.
- Visst. Svarade han glatt.


När jag sa att vi kunde göra vad vi ville så menade jag inte riktigt de han trodde att jag menade.
- Så nu är vi helt ensamma! Sa han med ett stort leende.
Jag kände inte för de men vi låg med varann i alla fall.
- Fan också! Skrek han och kastade sig bak.
- Säg inte att de är sant! Skrek jag.
- Snälla Iza, säg att du tar p-piller!
- De vet du att jag inte gör!
- Helvette, helvettes jävla skit!
Hur kunde vi vara så osmarta att köra oskyddat?



Fortsättning följer :) kommentera gärna :)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
IceEye_
19 jul 09 - 00:41
(Har blivit läst 73 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord