Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

Lögnen

Mörker, kyla en smak av ensamhet.
Jag sätter händerna i golvet och försöker häva mig upp.
Men vänta, mina händer finner ingen fast yta?
Jag låter mina händer känna sig fram i den tomma luften, desperata efter marken.
Var är jag?
Hur kom jag hit?
Jag öppnar ögonen och finner inget annat än mörker.
Oron stiger i mig och mina händer börjar återigen leta.
Jag försöker resa mig upp men trillar snabbt ned på knä igen.
På knän som egentligen inte stödjer sig på någonting.
Jag öppnar munnen för att skrika efter hjälp men finner inga ord.
Tystnaden skär i mina öron.
Jag sätter händerna mot öronen i ett försök att dämpa den.
Men går det att dämpa en tystnad?
”Vad har jag gjort..”
Orden jag sagt studsade mellan väggarna som egentligen inte fanns där.
Jag öppnar ögonen igen.
Svävandes i en kall tystnad omgiven av mörker.
Jag är fast, fast i lögnen jag själv skapat.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
queenb - 21 nov 09 - 13:04
du skriver bra!

Skriven av
_ingen_
17 jul 09 - 15:26
(Har blivit läst 189 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord