Lögnen |
Mörker, kyla en smak av ensamhet.
Jag sätter händerna i golvet och försöker häva mig upp.
Men vänta, mina händer finner ingen fast yta?
Jag låter mina händer känna sig fram i den tomma luften, desperata efter marken.
Var är jag?
Hur kom jag hit?
Jag öppnar ögonen och finner inget annat än mörker.
Oron stiger i mig och mina händer börjar återigen leta.
Jag försöker resa mig upp men trillar snabbt ned på knä igen.
På knän som egentligen inte stödjer sig på någonting.
Jag öppnar munnen för att skrika efter hjälp men finner inga ord.
Tystnaden skär i mina öron.
Jag sätter händerna mot öronen i ett försök att dämpa den.
Men går det att dämpa en tystnad?
”Vad har jag gjort..”
Orden jag sagt studsade mellan väggarna som egentligen inte fanns där.
Jag öppnar ögonen igen.
Svävandes i en kall tystnad omgiven av mörker.
Jag är fast, fast i lögnen jag själv skapat.
|
Kommentarer | queenb - 21 nov 09 - 13:04 | du skriver bra! |
|
|
|