Mitt hjärta kommer att brista del 5 |
Hejhej:) Nu kommer en ny del, nu var det ett tag sedan jag skrev
på denna novell, men här kommer en ny del..
Jag måste säga att det känns skönt att det bara är
4 som läser, för på mina andra noveller är det uppåt 10 på alla.
Så nu är det inte så många man ska mejla;)
Jag ska säga 1 sak... Iza kommer att bli sårad..:'(
Jaja, nu ska jag inte störa eran läsning!
Kommentera;)
Kraaam<3
Jag var så jäkla glad! Jag och Leo var tillsammans, jag satt på bussen
med musik i öronen, Liza och Zanna satt ocg pratade brevid mig, men jag orkade
inte lyssna på vad dom pratade om, jag ville bara se honom.
Min Leo! Jag satt med ett brett leende på läpparna.
Nu såg jag skolan, jag hade alldrig sett fram i mot att åka till skolan
men nu gjorde jag. Jag var nästan först av, jag hade inte sett Leo på bussen, men han
kanske fick skjuss av Mats, skulle inte förvåna mig. David, Rick och Simon gick av framför mig.
Jag kollade mig omkrig efter Leo. DÄR! Jag såg honom, jag drog ur headsettet ur öronen och skyndade mig fram
till honom, då såg jag dom.
Leo gick fram till Fredde och hans gäng, Leo fick pengar från Fredde.
Då fattade jag.. Varför hade jag inte förstått! Lika trög som vanligt!
Varför hade Leo velat blir tillsammans med mig så snabbt? Det hade jag fått
reda på nu iallafall.. Fredde han slagit vad med Leo att han skulle få mig att bli kär i honom, bara
för att ge tillbaka för att jag hade slagit honom. Alla visste om det, för hela skolan stod och kollade på mig.
Fredde och hans två kompisar och Leo vände sig om när någon i nian hade roppat att jag såg dom.
De fyra stod och flinade åt mig, då klarade jag inte mer, jag HATADE HAN!
Den förbannade Fredde!!! Jag släppte min väska och gick med snabba steg mot honom och skrek.
" VA FAN ÄR DET DU VILL MIG!!" Han hånskrattade och skrek tillbaka. " JAG SA JU ATT DU INTE SKULLE MUCKA MED MIG!
HUR VORE DET OM DU LYSSNADE NÅGON GÅNG DIN JÄVLA HORA!!" Jag hade kommit fram till honom och var på väg att flyga på honom
men han höjde handen och jag hann inte reagera då jag kände ett sylvasst slag mitt i ansiktet, det sved, jag sjönk ner på knä
när jag kände sparken i magen, jag hörde hur många det var som tog andan. Jag hörde långt borta hur många röster det var, jag kunde inte
avgöra vilka dom var, onda eller goda. Tårarna sprutade ner för kinderna.
Jag kände en arm runt mina axlar. Det var han, Leo..
Han frågade " Hur äre?" Då kunde jag inte hålla mina känslor i schak. Jag fräste bara till svar.
" Va fan tror du!! Det gör så jävla ont i anskitet och magen, men det är inget mot mitt hjärta!
Mitt förbannade jävla hjärta har ett stort jävla hål igenom sig, och det är du som har gjort det. Så hur kan du fråga hur det är!!"
Han kollade på mig med sina blå ögon, dom blev ledsna, men dom var inget mot mitt hjärta, men det gjorde ont att se
hans ögon, allt gjorde ont. Jag vaknade upp ur mina tankar när jag såg min bror flyga på Fredrik. Jag fick min röst att funka i ett skrik.
" NEEEEJ, SLUTA!!" Dom slutade. Jag reste mig upp, " Slåss inte det hjälper inte saken, jag..Jag vill hem, jag orkar inte David, snälla hjälp mig
hem!" Jag började snyfta, jag mötte Fredriks ögon och han verkade faktist ledsen över det han gjort.
Jag mötte Davids och hans var ännu mera sårade. Jag sa " Det är ni som har sårat mig, ni är lika, stora..Svin.. Båda, hoppas ni får leva med det här."
David kom fram till mig och la sina armar runt mig, jag började snyfta mot hans axel. Jag skakade som ett rasplöv, jag orkade inte stå i mot tänkte jag,
jag gjorde inte som vi hade lovat varandra jag och David. Jag sårade och svek alla, även mig själv.
Då kom jag på, jag ska inte svika min Zorro, han var den ända man kunde lita på.
***********************************
När jag vaknade låg jag i min säng, ögonen var grusiga och jag hade ont i hela kroppen, jag låg under täcket med mina kläder på sig.
Jag reste på mig sakta, och kollade på klockan 12.00 jag hade ingen susning om vad det var för dag, jag gick till badrummet och kollade mig i spegeln,
jag såg för jävlig ut håret såg ut som ett fågelbo, kinderna var täckta med mascara ögonen var rödgråtna, min kind var röd av slaget.
Jag suckade, mitt hjärta var krossats av nu inte bara av en person. Tårar började rinna ner för kinderna igen, jag beslöt mig för att gå in i dushen.
Jag klädde av mig och lät vatten strålarna massera min kropp.
15 minuter senare kom jag ut ur dushen och kände mig inte ett dugg bättre.
Jag gick in i mitt rum och klädde på mig, sen gick jag ner för att se om någon var hemma.
Det låg ett pappar på bordet från mamma.
Hej hjärtat!
David berättade vad som hade hänt, och jag förstår
att det känns svårt. Vet inte när du kommer att vakna,
du har sovit sedan Måndagen 21/3 kl. 8.30. Kan du ringa mig
när du har vaknat!
Puss å kram Mamma.
Jag visste inte vad det var för dag, så jag gick in i vardagsrummet och kollade på text tvn, det var tisdag.
Och klockan var 12.30, så hur länge hade jag sovit?
Jag räknade snabbt i huvudet. Jag blev förvånad, jag hade alltså
sovit i 27 och en halv timme.
Jag skakade på huvudet. Jag satte mig vid köksbordet och greppade telefonen för att ringa mamma.
" Hej det är Kristina!"
Jag blev glad att höra hennes röst.
" Hej mamma, det är Iza."
" Hej älskling, hur äre?"
" Rent av skit!" Blev mitt svar.
" Okej.. Ta det bara lungt du bara, jag bad David göra middag!"
" Okej!"
" Men du, hjärtat nu måste jag gå! Krya på dig puss!"
" Puss!" Jag la på.
Jag satte mig ner för att kolla på tv, då jag hörde hur någon knacka på.
Jag reste på mig och öppnade dörren, det var ingen där. Men det låg ett brev utanför.
Jag tog in brevet, på kuveret stod det IZABELL med stora bokstäver.
Jag öppnade kuveret och tog upp brevet som låg i.
Jag blev rörd och förvånad.
Förlåt för alla jag har gjort mot dig.
Jag har alldrig velat göra dig illa.
Du är så fin och jag hatar mig själv för allt jag har gjort.
Jag förstår dig om du inte vill prata med dig.
Alldrig.. Kommer du ihåg när vi var små?
När vi lekte och hade så himmla kul?
Det gör jag.. Jag saknar den tiden!
Jag är så ledsen, jag mår så jävla dåligt för att se
hur du mår. Jag gjorde bara det där för att visa att jag vågade,
att jag också kunde vara lika cool som dom.
Men det var inte coolt. Det var inte meningen att du skulle veta..
Jag är kär i dig.. Jag har gett tillbaka pengarna och bett Fredrik
dra åt helvete, jag sitter här men en blåtira de flesta i mot mig
och utan någon vän.. Och det har jag gjort själv.
Förlåt Iza för att jag har gjort dig så förbannat illa.
Jag vet att man inte ska skriva det här, men jag gör det.
Jag älskar dig!
// Leo.. Förlåt, du kommer alltid finnas i mitt hjärta och jag kommer
alltid ångra det jag har gjort mot!
Jag snyftade till det var så fint, jag älskar dig med ju Leo, varför gjorde du det?
Det stod ju i brevet. Jag la mig ner i soffan och bara lät tårarna flöda ner för mina kinder.
Jag kände hur allt blev tystare och lugnare, jag somnade och tänkte
' Jag älskar dig Leo!'
Jahapp,en ny del! Hoppas att ni tycker att den är bra:)
Kraam, glöm inte att kommentera<3;)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | malin500 - 16 jul 09 - 01:15- Betyg:  | | Jättebra :) Längtar tills nästa del (A)<3 | | Lizzi92 - 14 jul 09 - 18:26- Betyg: | lite grammatik fel här oc där.. men storyn är jätte bra :D
Maila när nästa del är ute! | | Sansan - 14 jul 09 - 17:26- Betyg: | blev tårögd ! jätte bra gumman <3
fortsätt <3 ! :D du måste ba mejla nästa ! <3 |
|
|
|
