Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

( Twilight ff ) Bree ( Serie 1, del 8 )

Här kommer del 8, watch out here it comes.





Huset var rent, exakt som förut, som om vi aldrig lämnat de. Det luktade inte dammigt längre, lukten som omringade mig var fantastisk. Det doftade lavendel, aprikos och några andra dofter som jag inte riktigt kände igen.
4 dagar senare.
Jag har inte jagat sen jag kommit tillbaka till Forks, färgen mörknade och nu var den lite ljusare än färgen på chokolad.
Jag satte på mig ett par skor och tog på mig min läder jacka. Carlisle hade lämnat donerat blod, mänskligt blod men jag ville inte ta mänskligt blod. Jag visste precis vart jag skulle jaga, det bästa stället i Forks. När jag brukade jaga med Emmett, vi var mest upp vid Goat Rocks då, jaga grizzlys. Jag föredrog grizzlys som Emmett, dem är roliga att jaga när dem är lätt retliga.
Jag tog nycklarna, som Esme lämnat på köksbordet, och öppnade ytterdörren. Jag låste dörren och gick till garaget, Emmett hade lämnat sin bil här och löpt en likadan som han hade i Alaska. Garage dörren öppnades och Emmetts jeep syntes. Fönstret var nervevat och nycklarna hängde i, jag stoppade i handen och tog i handtaget, inifrån, dörren öppnades och jag satte mig i den. Jag vred om nycklarna och drog ner växeln och körde ut ur garaget.
Jag körde ut ur infarten till huset och gasade till 140 km/h. Jag gasade på till 160 km/h, jag skulle snart vara framme vid Goat Rocks. Jag stannade bilen vid stigen jag var tvungen att springa, sista delen var man tvungen att springa och det skulle knappt ta något tid alls, för mig. Jag klev ur bilen och smällde igen dörren, jag böjde mig över det nervevade fönstret och tog nycklarna som låg på fönsterbrädan. Jag lade nycklarna i byxfickan och tog satts för att springa igenom skogsstigen, jag sprang på den smala skogstigen. Löven yrde omkring bakom mig, jag hade saknat den känslan, vinden slet i håret och jag flög fram igenom skogen.
Goat Rocks var ett bra ställe att jaga på om man ville ha grizzlys. Jag hörde grenar brytas, jag stannade direkt och lyssnade, jag sprang mot den riktning jag hört grenar brytas. Jag stannade bakom ett träd. Grenar bröts igen, jag tog satts i ett språng.
Ett högt, hotfullt väsen hördes, inte från mig. Jag väste hotfullt tillbaka. Jag insåg nu att jag inte var på väg att attackera en grizzly utan en av min egen sort. Jag böjde knäna i försvarsställning och bredde ut armarna.
Han var lika blek som mig, mörkt, nästan svart hår och mörka ögon. Han hade jeans och en vit långärmad tröja. Han hade böjda knän och ut bredda armar.

” Vem är du ” väste jag mellan tänderna. Jag tror jag visade tänderna och rynkade ögonbryn.
” Joseph Picazzo, vem är du? ” tvekade han medan vi cirklade runt i cirklar i skogen.
” Bree Cullen ” svarade jag honom, han stannade vid trädet jag varit vid, jag stannade någon stund efter honom.
” Vad gör du här? ” frågade jag honom, när jag var säker på att han inte skulle attackera mig.
” Jag vandrar genom landet, jag har inte jagat på veckor och det finns grizzlys här ” sa han.
” Det här är mitt område! ” sa jag med hotfull röst, jag väste en gång till.

” Stör jag? Jag såg ett hus men det såg övergivet ut ” sa han.
” Nej, jag bor där, har du jagat här? ” frågade jag.
” Nej, jag har inte jagat här, inte än i alla fall. Hur länge har du bott här? ”
” Jag har bott här i över 60 år men vi flyttade till Alaska, jag har lämnat min familj och nu bor jag här ” sa jag och min röst lät vanlig igen.
” Vi? ” frågade han intresserat.
” VI är en familj på 8 stycken ” svarade jag.
” Bor ni permanent här? ”
” Nu är det bara jag som bor här i Forks, permanent för tillfället ” sa jag och tog ett steg fram mot honom. Han gjorde likadant, tog ett steg fram. Vi stog 4-6 meter från varandra.
” Vill du jaga med mig?” frågade han. Jag blev förvånad och det syntes nog.
” Öh, jag var på väg hem. Vill du följa med? ” jag skulle hellre ta donerat blod nu, jag orkade inte attackera någon grizzly nu.
” Visst ” sa han misstänksamt.

Jag tog satts och sprang igenom skogen. Jag hörde honom följa mig, han sprang bakom mig. Jag sprang på stigen och snart skulle bilen synas, jag tog upp nycklarna ur byxfickan. Bilen tonade upp sig, jag stannade och gick sista biten. Jag låste upp och satte mig i bilen, den andra dörren smällde igen och jag väste igen.

” Förlåt, jag glömde ” sa jag när jag märkte att han satt bredvid mig.

Jag vred om nycklarna och växlade, jag gasade upp till 180 km/h. Emmetts jeep var snabb, exakt min stil. Jag kollade på vägen framför mig, han kollade på mig.

” Vad?! ” frågade jag när jag blev nog irriterad.
” Djur ” sa han. Jag vände mig mot honom och höjde ögonbrynen, och snörpte på munnen.
” Du jagar djur ” sa han.
” Ja, och?, det är min livsstil. Att jaga djur och inte människor ” sa jag, det lät väldigt logiskt när jag sa det, otroligt nog. Han sa inget utan drog handen över ögonen och vände blicken tillbaks mot mig sen.
” Varför är du ensam? ” frågade jag när han inte skulle svara mig om min livsstil.
” Ville bort, varför är du ensam här? ”

” Jag ville bort, jag behövde ett ställe att tänka på och Forks är mitt gamla hem ” sa jag och kollade på vägen, igen, framför mig. ” Har du någon familj? ” frågade jag.
” Ja, det har jag ” sa han och log vänligt mot mig.
” Var är dem? ”
” Dem är i Italien ” sa han. Jag stelnade till, men fortsatte köra. Jag grep hårdare tag om ratten för att hålla humöret uppe.
” Vad heter din klan? ” sa jag med iskall röst och grep hårdare tag om ratten.
” Volturi ” sa han och kollade på mig.
” Volturi ” väste jag mellan tänderna. ” Vem skapade dig? ” frågade jag emellan tänderna. Han kollade förvirrat på mig, jag kollade hastigt på honom för att se hans ansikte. Han hade rynkade ögonbryn och hans haka var fram skuten.
” E-eh hon heter Jane ” sa han och kollade på mitt hårda ansikte. Jag bet ihop käkarna och blundade för att lunga ner mig. Vi var snart framme vid huset, det var bara någon mil kvar.
” Varför blev du skapad? ” frågade jag och väntade på svar. Han knep ihop ögonen och rynkade på näsan. ” Du behöver inte svara om du inte vill ” sa jag och försökte le. Jag förstod att han inte ville ta upp ämnet eller prata om det. Han svarade inte eftersom jag givit honom ett andra alternativ, att inte behöva svara på frågan.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Joseephineh - 13 jul 09 - 14:56- Betyg:
jääääääääääääääättebraaaaa !! :D
Matildaaaz - 13 jul 09 - 09:40- Betyg:
Braaaa Izzzy :D
Sandra353 - 12 jul 09 - 19:29- Betyg:
Ohh nu vlev det ju spännadne :) lngtar tills nästa, mejla gärna då :D

Skriven av
izzzzy
12 jul 09 - 18:19
(Har blivit läst 285 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord