Ytterliggare en one-shot om Renesmee,
tror inte jag behöver säga så mycket..
Kommentera gärna :)
Renesmees POV (om du inte förstod det :p)
Jag lever det livet som alla tjejer i min ålder vill leva.
Jag har det perfekta utseendet, jag kan få vilken kille jag vill. (Tills de får reda på vad jag egentligen är)
Mina föräldrar är de bästa man kan ha. Min mamma gav upp sitt liv för min skull. På sätt och vis dödade jag min mamma. Även om hennes dagar redan var räknade är det mitt fel att hon inte hade något val. Min pappa kan i och för sig vara jobbigt överbeskyddande ibland, men det är bara för att han älskar mig så mycket. De båda finns alltid här för mig och visar alltid att de älskar mig, hur lite jag än förtjänar det ibland.
Mina farföräldrar är de bästa i hela världen. Min farmor är den mest kärleksfulla personen i hela världen. Hon finns alltid där när jag behöver henne. Det gör farfar också. När jag var liten fick jag inte gå i skolan på grund av att jag växte onormallt fort, men då lärde farfar mig allt jag behövde lära mig. Så jag kunde börja High School när jag var tillräckligt stor och kunna lika mycket som mina klasskamrater.
Mina fastrar är de bästa. Alice ser alltid till att jag har snygga kläder. Mode är hennes största intresse och hon låter mig inte använda ett klädesplag fler än en gång. Rosalie är som en extra mamma för mig. Efter att jag föddes kunde mamma inte ta hand om mig eftersom hon vreds sig i plågor, men då tog Rosalie hand om mig. Hon matade mig, vaggade mig till sömns och gjorde allt det där en mamma gör. När ingen annan förstår så finns Rose där för mig.
Mina farbröder är också de bästa. Varje gång jag är ledsen eller deprimerad av någon anledning finns Jasper där och rättar till mina känslor. Han gör mig lycklig. När jag vaknar upp på nätterna när jag drömt mardrömmar är han där och lugnar ner mig. Emmett har en annan talang som gör mig glad när jag är ledsen. Han har humor. Han kan få mig skratta, hur ledsen jag än är.
Sen har vi Jacob. Min Jacob. Han har funnits med mig sen jag föddes, och till och med innan det. Han hade varit mammas bästa vän, och nu var han min. Det går inte att beskriva den kittlande känslan jag känner i magen varje gång han är i närheten. Lyckan jag känner varje gång han rör vid mig. Även om jag kan få vilken kille jag vill i hela världen, skulle jag aldrig vilja ha någon annan.
Hur mycket min familj än irriterar mig ibland, så skulle jag aldrig vilja byta ut dem mot några andra. Jag skulle aldrig vilja vara utan dem. Aldrig. För utan min familj och utan Jacob, skulle jag inte vara den jag är idag.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 4.6) |
Joseephineh - 7 jul 09 - 15:12- Betyg: |
suuuupeeeeeeer ! (: |
PiLLOWFiGHTx - 7 jul 09 - 13:37- Betyg: |
asså
jag har läst alla din twilight ff's .
jag dör. asså du skriver minst lika bra som steph.
hinner du mejla när nåt nytt har kommit ? (aaa'
<333 |
brokenbrainparts - 6 jul 09 - 21:53- Betyg: |
Det var faktiskt ganska uppmuntrande att läsa. :D
Man vill ju veta vad som kommer att hända med Renesmee, men när man läser detta så inser man att hon säkerligen har sitt lyckliga slut. Denna texten får en att slappna av, och bli väldigt glad!
Bra skrivet! |
kirakira - 6 jul 09 - 20:05 |
Åwh. Jättevackert. :* |
Sandra353 - 6 jul 09 - 15:06- Betyg: |
Det är så fint, framförällt det sista stycket, så vackert :D:D |
LoveIsTheEnd - 6 jul 09 - 09:30- Betyg: |
Detta var jättebra skrivet! Jag är inget Twilight-fan (jag gillar Twilight men inte så mycket), men den här blev som narkotika för mig. Kunde inte sluta läsa :D |