Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ombytta roller ? [ Del 5 ]

” Förlåt, du kommer hata mig efter det här. Förlåt tjejen, ja menar det verkligen, förlåt ” Va? Vad var nu det här? Hon hade väl inget att be om förlåtelse för? Jag svarade på hennes mail och sen var det en evig väntan. Även om hon svarade redan nästa dag blev jag orolig. Tänkte hon säga upp kontakten med mig? Vad skulle hända nu? Jag klarade mig inte utan den här tjejen, jag visste det. Hur jag hade kunnat göra det innan var ett mysterium men att sluta prata om sina känslor nu, nej aldrig.

Nu var jag fast, hade jag sagt det där var jag tvungen att fortsätta. Hur skulle jag kunna göra det? Hon betydde allt för mig, tänk om hon inte ville prata med mig mer efter det där. Hon var den enda jag någonsin hade kunnat prata med, på riktigt. Visst, mina ” kompisar ” i skolan pratade jag med hela tiden, men det var inte samma sak. Hon var speciell. Jag visste inte om jag ville riskera hela våran vänskap genom att berätta det där, men jag var tvungen. Jag kunde inte ljuga längre, hon skulle snart märka det på mig ändå.

” Snälla berätta nu, vad det än är tänker jag inte lämna dig gumman ” Jag tror dom orden gick in i hennes hjärta, för samma dag berättade hon. Hon bodde inte i Jönköping, hon bodde här, i Göteborg, nära mig! När hon frågade om jag blev sur var det nästan komiskt, sur, jag? Nej, jag var glad, gladare än på länge. Vi skulle få träffas, jag skulle få se henne, min räddning. Jag var nyfiken, varför hade hon ljugit från början egentligen? Hon berättade, efter lite tjat från min sida, att hon varit rädd. Rädd för att jag inte skulle tycka om henne om jag såg hur hon såg ut. Så illa kan det väl inte vara? Jag lovade mig själv den dagen, att hur hon än såg ut, skulle jag aldrig lämna henne.

” Snälla berätta nu, vad det än är tänker jag inte lämna dig gumman ” Kunde jag tro på henne ord? Ja var tvungen. När jag började berätta flödade orden. Jag bodde egentligen inte i Jönköping, det var lögn. Jag bodde i Göteborg precis som henne. Jag var rädd att hon skulle bli sur när jag berättade, men hon blev glad. Det var i alla fall vad hon sa, och jag trodde på henne. Sanningen kommer fram till slut ändå, så varför ljuga? Jag ville inte berätta varför jag ljugit, jag skämdes. Hon tjatade emot, det var inget att skämmas för sa hon. När jag tänkte efter var det lika bra att berätta. Det skulle komma fram förr eller senare så lika bra att jag sa det rätt ut. ” Jag var rädd att du skulle lämna mig om du ser hur jag ser ut ” Precis sådär skrev jag, sen ångrade jag mig, det lät som om jag trodde att hon var ytlig, men hon uppfattade det inte så. Om hon gjorde det så sa hon ingenting om det.

13 augusti. 13 augusti. 13 augusti. Jag var helt fast. Jag skulle få träffa henne! Och det snart, redan imorgon. Jag sov oroligt den natten, jag var så nyfiken men samtidigt nervös. Det var ändå Hon. När jag vaknade den morgonen, ( hade jag ens sovit? ) var jag hur pigg som helst. Flög upp ur sängen och kollade direkt mobilen. Där var ett sms från henne, hon skrev vad hon skulle ha på sig, så jag skulle känna igen henne. Jag var säker på att jag skulle göra det ändå, hon var så underbar att det säkert skulle lysa om henne. Tur att vi bestämt så pass tidigt, jag hade inte kunnat vänta längre!

Imorgon skulle jag få träffa henne. Kvällen bara flöt förbi, hade någon frågat mig vad jag gjorde den kvällen skulle jag inte kunnat svara. Jag gick i en dimma av, kunde det vara lycka? Äkta lycka, är det så det känns? Det var en underbar känsla vad det nu var för något. Jag kunde inte sova den natten, jag satt uppe vid datorn istället. Läste alla hennes mail, och blev nervösare och nervösare. Jag måste ha somnat till sist ändå för jag vaknade av att jag fick ett mail. Vem skickar mail klockan 8 på morgonen? Hm, det var tydligen reklam som vanligt. Jag stängde av datorn och bytte om. Skrev ett sms till henne och sa vad jag skulle ha på mig, det var bäst så.

Jag var på väg. Femmans spårvagn närmade sig mer och mer. Såg en gestalt utanför Liseberg, där vi hade bestämt att träffas. Kunde det vara hon? Hon hade likadana kläder på sig som hon skrivit att hon skulle ha. Shit, nu var det på riktigt. Jag kände inte igen henne, inte då. Hon såg ut som vilken tjej som helst bakifrån, men jag visste att det var hon, ändå gjorde jag inte kopplingen. Spårvagnen bromsade in och jag gick av. Närmade mig henne bakifrån, och vänta, hon vände sig om. VA?! Sara.. Var det verkligen hon? Uppenbarligen var det så, hon såg lika förvånad ut som mig. ” Äsch, vad gör det, det är ändå Hon tänkte jag, och kramade om henne, hårt. Ett litet ord hörde jag viskas tyst. ” Äntligen ”

Så stod jag där, utanför Liseberg som vi bestämt. Femmans spårvagn rullade in, jag visste att hon satt på den men vände mig bort, med rädsla för att inte känna igen henne. När jag stod där i solen hörde jag någon komma emot mig. ” Det måste vara hon. Det är nu, nu vi skulle träffas." Tänkte jag, och vände mig om. Där stod hon, Jossa. Jag måste sett helt skockad ut, men det gjorde inte så mycket för hon hade samma uttryck i ansiktet som jag gissade att jag hade. Vi stod så länge, kändes det som iaf, och sen la hon sina armar runt mig i en lång kram.
Ett litet ord hördes på mina läppar, ” Äntligen ”. Jag vet inte om hon hörde, men det spelade ingen roll. Jag visste att efter det här, skulle mitt liv förändras. Det var den dagen, Dagen med stort D.

>.< Ja, det var den. Hoppas ni är nöjda med slutet, annars får ni säga till :)
Kan passa på att tacka för alla kommentarer med. Tack, jättetack. Dom har verkligen värmt :)

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Tiggarflikkan - 25 aug 08 - 15:00
Åhh, GUD vad bra den var!!! Den berörde enormt...
Tiildus - 8 maj 06 - 06:51- Betyg:
Neej inte slut redan! skriv fortsättning! Snälla sandra=) den e ju asbra:D puss älskar diig
Ankhan - 8 maj 06 - 04:28
Herregud. Den här var bra. Du har lyckats gumman!! Love you<3
sophie914522 - 7 maj 06 - 03:19- Betyg:
Den går rakt in i hjärtat!!!!!!!!!!!!!!
sofiiie - 6 maj 06 - 23:53
JätteJätte bra:D men jag skulle gärna vilja veta hur deras kompisar reagerar när dom får veta(A)
Verklligen Jätte bamse bra:D:D:D

Kram:)
Cilises - 6 maj 06 - 05:46
Ogh söt....underbart..!
Men jag vill precis som dom andra ha mer av din underbara talang!! Kanske om vad som händer sen, ...glider domifrån varandra eller blir dom nära kompisar etc..
Älskar dig söt<3
strada - 6 maj 06 - 04:09
jag vill ha meeeerrr!
vattendroppe - 6 maj 06 - 02:34- Betyg:
As bra! Skulle också gärna vilja ha mer:P men
slutet var det ju inge fel alls på!!!
Jätte bra!

Skriven av
Sandra91
6 maj 06 - 01:47
(Har blivit läst 156 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord