Det här är början på en historia som kanske kommer att vara förvirrande för vissa, för andra kommer den att flyta på väldigt enkelt. En sak är säker, allting har sitt svar i slutet. Det finns alltid svar i slutet.
Läs och kommentera. Jag vill ha konstruktiv kritik och framför allt vill jag veta om jag ska fortsätta med denna.
Prolog
Det finns så mycket jag skulle vilja säga till dig. Så otroligt många saker jag skulle vilja förklara och framför allt så ofattbart mycket jag skulle vilja ändra på. Den tiden som du och jag var vi var utan tvekan den bästa perioden i mitt liv. De månaderna då det var du och jag. De stunderna då du lyste upp min vardag likt solen lyser upp himlen. Herregud, jag förstår inte att jag kunde vara så korkad och förstöra alltihop. Att jag sumpade det bästa jag hade. För det var du, du var det bästa för mig. Aldrig tidigare hade jag mött någon som givit mig så mycket. Du gav mig allt jag behövde. Du var allt jag behövde.
Jag kan fortfarande minnas de dagar då jag vaknade på morgonen och det allra första jag möttes av var ditt vackra ansikte. Jag kunde studera dig i flera timmar utan att tröttna. Jag kunde komma på mig själv att sitta ensam på bussen och ha ett fånigt leende placerat på läpparna för att jag tänkte på dig. Jag brukade få svårt att sova för att jag begrundade din vackerhet. Hela du var så vacker. Det fanns ingen del av dig som jag inte älskade. Därför förstår jag inte hur jag kunde göra så som jag gjorde. Att jag utsatte dig för så mycket smärta, för även om du aldrig visade det direkt till mig så förstod jag det. Jag sårade dig mer än vad någon annan människa gjort tidigare.
Fick jag så skulle jag radera de sista veckorna vi hade, fast nej. Det skulle jag nog inte göra. Jag skulle vilja radera mig själv och det jag gjorde de sista veckorna. Det spelade egentligen ingen roll vad jag gjorde tillsammans med dig så njöt jag av varenda sekund. All tid med sig var mer värt är någonting annat. Du var min lysande stjärna som förgyllde hela natthimlen. Du har slocknat nu, i alla fall för mig. Fel. Det är jag som slocknat för dig.
Det som stör mig mest just nu är att jag aldrig verkade förstå vad du var för mig. Jag förstod aldrig, trots att jag kände det i hela kroppen och sade det om och om igen för mig själv, att du invaderat mitt liv så som du gjorde. Att du tagit upp en sådan stor plats i mitt hjärta att det inte ens är en halva kvar av det nu. Att du etsat dig fast i mitt skinn, i mitt huvud, i alla mina celler. Jag förstod inte att du var den som gav mig kraft att andas utan att behöva tänka efter. Att du lärde mitt hjärta pumpa runt blodet utan mitt medvetande. Jag förstod inte vad du gjorde för mig trots att jag sade det högt för mig själv.
Om du skulle stå här framför mig nu och jag skulle ha en möjlighet att prata med dig, se ditt fagra ansikte, skulle jag endast säga ett enda ord. Ett ord som innehåller allt. Ett ord jag verkligen skulle mena mer än allt annat. Ett ord som skulle vara hämtat ifrån djupet av min själ. Ett ord som jag skulle ha sagt mycket, mycket tidigare, då när jag fortfarande hade chansen att reparera de skador jag framkallat. Ett ord som skulle få dig att förstå min ånger. Ett ord jag skulle säga till dig samtidigt som jag såg in i dina vackra ögon.
Jag skulle säga förlåt.
Kapitel ett kommer, ifall någon nu vill det, på fredag.
Kommentaren kvar nu bara
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Andastyst - 16 okt 09 - 15:53- Betyg:  |
Mumsmumsmums!! Varför har jag inte hittat den här tidigare? D:
LÖV it! Nu måste jag bara göra klart alla miljoner läxor innan
jag kan fortsätta läsa, och det skär i hjärtat! Men sedan väntar
några mysiga timmars fredagsläsning, mohahaha! Smaskens!
Andastyst |
| idantica - 7 jul 09 - 19:41 |
| så väldigt bra! |
| EMORAiNBOW - 7 jul 09 - 16:34 |
Och här har jag suttit hemma i godan ro och missat att du börjat skriva på något nytt! :o Shame on me, mhm! Nu ska jag iaf läsa alla de delar som finns, för du har verkligen fångat mitt intresse! Prologen väcker frågor som jag vill ha besvarade och gör mig spänd på att få läsa mer, lära känna dessa personer. Ditt språk är som tidigare nämnt helt fantastiskt; poetiskt, gåtfullt och väldigt känslosamt = perfekt recept på en braksuccé! :D Och vilka känslor du fått med hörru, så vackert och sorgligt, hej hopp!
Nu ska jag läsa vidare!! |
| Maadelen3 - 2 jul 09 - 20:25 |
skriv nu ffs!!!
annars blir jag ledsen! :( <3333 |
| gbg_95 - 2 jul 09 - 10:45 |
Väldigt bra skrivet, speciellt för att var en prolog är den helt underbar.
Den här var var verkligen känslosam del, vilket jag gillar ;)
Ditt sätt att skriva, helt fantastiskt!
Lägger till dig som vän så att jag ser när du har laggt ut e ny del ;)<3 |
| Felle - 2 jul 09 - 00:10 |
Det här ser ut att kunna bli något jättebra :) Jag har läst lite grejs av dig innan så jag vet redan att du skriver bra, men något i den här prologen fångade mig extra mycket.
Jag lade precis som woops märke till det där med "vackerhet" - det heter väl egentligen skönhet? Även om jag stör mig på det, vackerhet låter mycket.. bättre. Jag kopplar själv inte ihop adjektivet vacker med substantivet skönhet. However. Det såg fint ut med vackerhet i alla fall, även om det inte är ett riktigt ord, haha.
För övrigt så förstod jag vad chulia menade med det där att man inte ska överanvända alla de där extra vackra, poetiska orden. Det kan bli lite för mycket ibland. Dock stör jag mig personligen inte speciellt mycket på sådant, så länge orden inte missbrukas alldeles för mycket och det tycker jag inte är fallet här. Du bara skriver lite extra poetiskt. Det är jättefint, i lagom mängd.
Annars var det någonstans i texten som ett s hade smugit sig in istället för ett d, så det stod "sig" istället för "dig". Inget man hakar upp sig på precis men jag tänkte att jag lika gärna kunde nämna det då jag råkade notera det..
För övrigt tyckte jag jättemycket om den här prologen. Som sagt var den sådär poetiskt fin, och den berättade alldeles lagom mycket, sådär så att man som läsare sugs in i berättelsen utan att för den sakens skull veta speciellt mycket. Du inleder perfekt, den första meningen drar till sig ens blick direkt, och sedan blir man nyfiken på vad som har hänt då man kommer till "Jag sårade dig mer än vad någon annan människa gjort tidigare" och allt prat om "förlåt" där i slutet. Förutom att göra en nyfiken så väcker du också känslor på något sätt, trots att man knappt vet något om situationen kan man sätta sig in i den.
Jag ska med mitt dåliga minne försöka komma ihåg att titta in här på fredag i hopp om kapitel ett :) Keep up the good work! |
| DrownedDoll - 1 jul 09 - 21:15 |
| jag vill ha mer! |
| WalkingTheDemon - 1 jul 09 - 20:40 |
| Mer :'3 |
| NeMriA - 1 jul 09 - 20:22 |
hej här kommer Moses och blir alldeles gråtfärdig.
MER. NU.
ANNARS GÖR JAG NÅGOT DUMT. |
| Boegapa - 1 jul 09 - 20:06- Betyg: |
| Du fortsätter skriva, mhm? JAG VILL LÄSA MER! Sjukt jävla fucking underbart ju. Hej, jag känner mig knäpp nu, men ändå. XD |
| MoRoTpOwEr - 1 jul 09 - 19:06 |
Gaaaah ;o !
JAg återvänder när jag har något o säga x¨d |
| woops - 1 jul 09 - 19:02 |
Det är en väldigt intressant prolog och speciellt sista delen gillade jag. Det där med förlåt. Det kändes så stark.
Jag måste bara fråga om ordet "vackerhet". Skönhet är väl det korrekta ordet, men du kanske har använt vackerhet med flit? |
| HatarFanMittLiv - 1 jul 09 - 16:10 |
| Verkar jättebra! Mejla nästa?(A) |
| -951111 - 1 jul 09 - 15:38- Betyg: |
| ska följa den här :) |
| chulia - 1 jul 09 - 14:49- Betyg: |
ouh, det här var någonting som verkligen väckte mitt intresse!
Jag gillar ditt språk. Det var intressant, originellt och väl använt. Du varierade orden på ett behagligt sätt som gav hela texten ett lagom tempo. Det flöt liksom på.
De invecklade beskrivningarna, gör texten speciell. Poetisk och vacker, trots att vissa ord här och var känns lite malplacerade och ansträngt. Tänk på att använda orden bra istället bara för att ha med dem. Det är viktigare att de får en riktig och rättvis plats i berättelsen än att de överanvänds. (om du kan förstå något av detta så är du riktigt begåvad, för jag har otroligt svårt att uttrycka mig för dagen xD)
Men jag gillade det verkligen. Bra skrivet, bra tempo, mycket känslor (kääärlek mumsmums)
tror du kommer lyckas bra med detta och jag ser mycket fram emot en fortsättning :)
Du kan väl höra av dig om det kommer en fortsättning så att jag inte tappar bort den? ;)
Bra jobbat! |
| fersure - 1 jul 09 - 14:33- Betyg: |
AAAAWWW, blev nästan ledsen. :c
Låter jättebra iaf, ska följa den här. |
