Sebbe <3 Emma kapitel 4 |
Kapitel 4. Veronica
Det var en helt vanlig dag i skolan när vår lärarinna Katarina sa:
- Lägg ifrån er matteböckerna och lyssna! Idag ska vi få en ny tjej i klassen.
- Är hon snygg!? Gastar Jonte. Och det hörs skratt från många ställen.
- Det får du väl se nu, säger hon och pekar på dörren. Du kan komma in nu Veronica! En tjej med mörkblont hår, blåa ögon, modellben och dyra kläder kommer in.
- En kopia av dig Emely! Skriker Jonte.
- Fast Emely har lockigt och brunt, säger Kristian.
- Men lägg av! Ni generar ju henne, säger Hanna med ett flin.
- Kläderna är väldigt olika, säger Veronica med en gest på sina Dior jeans från Frankrike och kollar snett på mina jeans.
- Men hon är endå snygg, flinar Jonte. Föresten Veronica är du singel?
- Tyst i klassen!!! Skriker Katarina. Kom Veronica, berätta lite om dig och din familj.
- Jo, jag har en lillebror, mamma och pappa. Pappa har ett eget företag och mamma designar kläder.
- Vart bodde du förut då?I
- I en lyx villa på Östermalm.
- Jaha… När fyller du år då?
- 22 juni.
- Men hallå lägg av med detaljerna ingen bryr sig, väser Hanna till mig. Jag fnittrar.
- Jag hörde det där Hanna! Var inte så otrevlig!
- Sorry Katarina.
- Du kan få sätta dig bredvid Josefine.
- Och vem är det?
- Hon, med det mörka håret.
- Jaha…
När vi äntligen har fått igång lektionen så viskar Hanna till mig:
- Veronica får absolut inte hänga på oss.
- Nehe…
- Nej, Hon är en snobb och vi är vanliga människor förutom Jonte han är nog från mars.
- Haha… då skulle dom nog passa ihop, skrattar jag.
När skolan är slut så går jag av gammal vana till parkeringsplatsen och lutar mig mot ett träd. Efter en stund kommer Sebbe gåendes. Han nickar leende mot mig.
- Tjena, snygging! Det var länge sen.
- Men hallå, vi träffades igår. Eller i förrgår.
- Aa, det var ju det jag mena. En dag ett år, två dagar två år. Fattar du? Frågar han och ger mig hjälmen. Sen lyfter han upp visiren på min hjälm och ger mig en puss.
- Oj förlåt! Säger en röst bakom Sebbe jag tittar förbi honom och där står Veronica.
- Öö… va?
- Äsch, inget. Jag bara råka… inget, säger hon och blinkar med dom långa ögonfransarna.
- Och vem var det om man får fråga? Hon tafsade.
- Det var Veronica, en riktig snobb, men kan vi åka nu?
- Visst, sötnos nu bär det iväg hem till mig.
- Vah?
- Ja, du har ju inte träffat mina päron än.
- Haha, nej juste säger jag och pussar Sebbe på näsan.
- Och så har du inte träffat apan som bor hemma hos oss… Fast vem vill träffa honom!?
- Jo tyvärr, eller vad man ska säga, jag träffade honom förra veckan efter som våra ”kära” brorsor känner varandra.
- Jaha… Så du känner Tobbelias.
- Ja, fast då tror jag han hette Tobbe Toblerone, asså min brorsa är väldigt bra på att komma på smeknamn. Till exempel så kallar han mig Emely emmy nemmy lemmy slemmy!
- Slemmig är du inte, men du ger slemmiga pussar.
- Skulle jag se det där som en komplimang?
- Kanske det, säger han och startar moppen.
|
| Kommentarer | | Bellisen - 13 maj 06 - 18:43 | | Skit bra som som alla andra delar |
|
|
|
