Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[M/M] Heaven in your eyes - Del 13

Alltså… förlåt… o.o Men pojkarna är kåta just nu tror jag D: Eh…
Och återigen får jag upprepa mig; jag mejlar INTE när nya delar läggs ut. Lägg till mig som vän och håll koll själva.


– I din verklighet är jag lycklig –

”Kommer du ihåg första gången vi träffades?”
”Som om jag någonsin skulle kunna glömma.”
”Vad fan sysslade du med den dagen egentligen?”
”Jag behövde få tid att tänka och lite frisk luft, och jag tänker som bäst då jag promenerar ute om natten.”
”Och promenaden gav dig snilleblixten att bara kliva ut i en gatlykta när jag kom knallande?”
”Det var inte planerat, jag hamnade bara i skenet och så fick jag syn på dig.”
”Jag kommer ihåg att hjärtat fan stannade i bröstet på mig; du var liksom det snyggaste jag någonsin sett.”
”Jag minns dina ögon.”
”Och jag dina.”
Med ett mjukt skratt borrade Bambi in ansiktet vid min hals och snosade lätt i min halsgrop. Den tickande klockan på rummets motsatta vägg talade om för oss att det var över läggdags, men varken jag eller Bambi kunde sova. För säg den som kan sova när du just haft världens mest underbara sex med världens vackraste människa.
Ömt drog jag med handen längs hans bara rygg och hörde honom lätt dra efter andan. När jag sen lät mina naglar försiktigt smeka längs hans hud, började han närapå spinna.
”Jag hade glömt hur mycket jag älskar när någon gör sådär”, viskade han och sen kände jag hans svala läppar lätt vidröra min hals. ”Izzie brukade alltid göra så på mig när vi skulle sova.”
Han teg en stund innan han fortsatte:
”Mamma gjorde också alltid så.”
Det högg till inom mig då jag kände hur han borrade ner huvudet vid min halsgrop och drog några ryckiga andetag.
”Vill du prata om det?”
”Jag vet faktiskt inte.”
”Okej.”
Mina naglar fortsatte lätt att klia längs hans rygg och jag böjde ner huvudet och pussade honom lätt på hjässan, men förutom det gjorde jag ingenting. Och det gav resultat.
”Det kanske låter fånigt att det gått så himla lång tid och att jag fortfarande inte kommit över dem”, började han efter en stund.
”Det är för att du aldrig pratat om det eller tillåtit dig att sörja.”
”Jo, jag förstår ju det nu. Men jag ville inte prata om dem, ville inte sörja, ville inte ens tänka på dem. Jag fortsatte mitt liv i samma hjulspår som tidigare och stängde av allt vad känslor hette; jag orkade inte ta itu med dem just då.” Han teg en stund. ”Hela min värld hade krossats och jag kände mig som en levande död. Varje morgon vaknade jag och en kort sekund trodde jag helt seriöst att jag skulle känna doften av kaffe, höra mamma skratta och pappa bröla där nere, och när jag vred på huvudet skulle Izzie ligga i sängen på andra sidan väggen. Och hon skulle le mot mig.” Hans kropp skälvde till. ”Men det blev inte så, det blev aldrig mer så.”
Tyst drog jag honom tätare intill mig och kände hur han pressade sig mot min kropp.
”Det kändes som om hela världen vänt mig ryggen.”
”Know the feeling.”
Bambi tystnade och lyfte med ens på huvudet, såg forskande på mig.
”Hur menar du?”
”Jag vet hur den känslan känns.”
”I vilket sammanhang?”
Jag skruvade lite besvärat på mig och såg bort, men direkt var Bambi där med sin hand och tvingade tillbaka mitt ansikte till sin förra plats.
”Se på mig!” sa han så skarpt att jag inte vågade se bort igen. ”Vad menar du, Ro?”
Hans blå ögon dök ner i mina och jag kunde inte se bort. Hans blick fullkomligt trollband mig och innan jag ens hunnit fatta vad som hände, hade jag kläckt ur mig:
”Farsan är alkoholist och slår mig, mamma och syrran.”
Jag kunde riktigt se chocken explodera i Bambis ögon och han närapå ryggade tillbaka.
”Va fan säger du!?” utbrast han och satte sig upp. ”Va fan är det du säger!?”
Jag vände bort huvudet igen.
”Så jag vet hur det känns.”
En kort stund satt Bambi bara där bredvid mig i soffan, men sen kände jag hans armar som försiktigt slöt mig i sin famn och lät mig luta huvudet mot hans bröst.
”Berätta för mig”, mumlade han lågt och jag svalde.
”Han har gjort det så länge jag kan minnas, det har alltid varit så. Han är advokat och en mycket eftertraktad sådan så pengar har aldrig varit ett problem för oss.” Jag teg bittert en stund. ”Men vad fan är pengar om man varje dag är livrädd för då dörren ska öppnas och pappas röst ska skallra genom huset? Vad fan är pengar om man hittar sin mamma medvetslös eller totalt sönderslagen i ett hörn någonstans? Vad fan är pengar om ens lillasyster kryper in i sin garderob om nätterna för att kunna sova tryggt, och vad fan är pengar om man varje dag fått en rejäl uppläxning i form av slag och sparkar?”
Jag märkte inte ens att jag hade tårar i ögonen fören den första droppade ner längs min kind.
”Vad fan är pengar om man jämt får höra hur fel man är…”
En kort stund sa Bambi inte ett ord, men sen drog han häftigt efter andan och tryckte mig hårt intill sig.
”Åh, Ro, jag visste inte”, viskade han lågt. ”Fan, jag visste inte…”
”Jag vill inte att folk ska veta.”
”Fan, fan så in i helvete! Du måste anmäla honom, Ro, han kan inte få fortsätta såhär!”
”Ingen kommer tro på oss, han är älskad av hela staden och alla känner till honom. Vi har inga bevis.”
”Men bara det att polisen får in en anmälan kan göra en hel del.”
”Jag har lovat mamma…”
”Va?”
”Jag har lovat mamma att hålla tyst…”
Och Bambi vände sakta upp mitt ansikte mot hans och i hans ögon skådade jag inte den sortens medkänsla som gör att man bara vill ge personen i fråga ett fett slag i ansiktet, utan i hans blick fann jag ren och skär sorg. Och med ens insåg jag att jag inte längre var ensam.
”Okej”, mumlade Bambi lågt, ”men blir han värre så lova mig att du anmäler honom, Ro, lova mig det!”
Jag lutade suckande huvudet mot hans bröst igen.
”Jag lovar.”
Bambi pressade läpparna mot min hjässa.
”Bra… för jag vill inte förlora dig, Romeo. Jag vill inte att jag en dag ska få veta att han slagit ihjäl dig.” Jag lyfte ansiktet igen och mötte återigen den himmelsblå blicken. ”Jag klarar mig fan inte utan dig…”
Ömt betraktade jag hans finlemmade ansikte, innan jag hävde mig upp mot honom och lät mina läppar bekanta sig med hans.
”Jag ska inte försvinna någonstans”, viskade jag mjukt och kände hans grepp om mig hårdna. ”Jag ska aldrig lämna dig, det lovar jag.”
Och sen föll vi bakåt i soffan och fortsatte låta läpparna utforska varandra, så när vi en stund senare föll i sömn drömde jag ingenting.

Mmm… vilken underbar doft… Mmm… tilltalande, drar mig till sig; den talar till mig! Åh, ljuva dofter, ljuva lukter… åh du ljuva…

Va fan… fattiga riddare?

Förvirrat slog jag upp ögonen bara för att inse att solen lyste mig rätt i ansiktet, och klockan visade på närmare tolv. Och när jag sen vred på huvudet insåg jag att Bambi var försvunnen.
Sömndrucket och en smula vingligt, reste jag mig ur soffan och lyckades leta rätt på mina boxers, varpå jag lomade ut i köket och fick syn på nyss nämnda kille. Denne stod nu placerad framför spisen och gnolade glatt. När han hörde mig vid dörröppningen, vred han på huvudet och ett himmelskt leende spred sig på hans läppar.
”God morgon, vacker”, sa han glatt och nickade åt stekpannan. ”Hungrig? Bambis kök bjuder på fattiga riddare till frukost.”
Fortfarande sömnig lyckades jag endast åstadkomma ett förvirrat flin, vilket fick Bambi att skrattande gå bort mot mig och placera händerna vid min nakna midja.
”Du är så fin när du är sådär sömnig”, viskade han lågt och jag såg in i de stora oceanerna, och insåg direkt att något var annorlunda.
”Du är ju osminkad!” fick jag fram och Bambi frustade till.
”Jo, jag är visst det.”
Tyst lyfte jag handen och lät fingrarna stryka över hans lena hud medan mina ögon betraktade hans. Utan allt det där svarta kom hans ansikte att bli mjukt och känslosamt, och de blå ögonen tycktes förstorade. Om han var sexig med smink så var det inget mot vad han var nu.
Och jag som trodde att en människa inte kunde bli vackrare.
”Om jag faller ihop nu så är det bara för att ditt vackra ansikte tagit livet av mig”, viskade jag lågt och Bambi smekte ömt mitt ryggslut.
”Du är vacker”, viskade han mjukt innan han strök med läpparna över mina, och jag glömde allt vad manlighet hette och stönade lågt vilket fick hans grepp om min midja att hårdna.
”Gör inte sådär”, mumlade han lågt med läpparna mot mitt käkben. ”För varje gång du gör det vill jag ta dig hårt mot en vägg.”
Skrattande la jag armarna om hans hals, förde läpparna till hans öra och flämtade lågt. När hans händer med ens hårt tryckte mig intill sig, slöt jag ögonen och stönade. Gensvaret kom direkt. Med en smäll tryckte han mig mot köksväggen, pressade sig emot mig och riktigt våldtog min mun med sin egen.
Jag älskar att vakna till såhär.
”Se nu vad du ställt till med”, kved han och nafsade efter min hals medan han cirkulerade med höfterna mot mig. ”Nu har jag ju glömt vad det var jag sysslade med.”
”Frukost”, påminde jag honom leende. ”Du gjorde frukost.”
”Javisst fan, då ska jag genast…”
Han avbröt sig själv genom att vinda med ögonen och klämma fram det mest eggande lilla stön jag någonsin hört i hela mitt liv. När han återfick fattningen såg han bittert ner mot min hand som smitit in under hans kalsonger.
”Tack för den, nu glömde jag återigen vad jag sysslade med”, muttrade han och jag skrattade lågt.
”Jag ser framemot dina fattiga riddare”, mumlade jag leende med mina läppar mot hans, medan jag lät handen krama till en sista gång innan den kom ut i det fria igen. ”Dock är det ju endast frukost, och jag vill gärna ha efterrätt.”
Bambi såg förvånat på mig.
”Jaha okej, jag vet inte om vi har någon glass kvar, men annars kan jag sticka ner till snabbköpet och…”
Jag avbröt honom genom att lägga efter finger över hans läppar och le.
”Det var inte glass jag pratade om och ej heller det jag är sugen på.”
Nu såg den stackars 19:åringen ännu mer förvirrad ut.
”Är det kaka du vill ha eller?”
Skrattande la jag återigen handen mot hans skrev och kände honom skälva till under min lätta beröring. Jag fullkomligt älskar när han skälver sådär för mig.
”Nej, jag vill ha något helt annat i käften”, viskade jag lågt och såg Bambis ögon växa. ”Något som bara du och endast du kan ge till mig.”
När mina fingrar hittade rätt gnällde han till innan han sköt mig ifrån sig.
”Men det blir inte efterrätt om vi inte käkar frukost först”, försökte han och drog handen upprepande gånger genom håret för att återfå fattningen. ”Så nu börjar vi med det, och du rör mig inte förens vi käkat upp de där jävla fattiga riddarna, för annars kommer jag inte kunna tänka klart.”
Leende slog jag mig ned vid bordet medan Bambi serverade oss. När våra tallrikar en stund senare lyste tomma, reste sig Bambi sakta från sin stol och gled bort mot mig med ett aldrig så litet leende på läpparna.
”Nu däremot ser jag framemot efterrätt”, viskade han hest och drog upp mig från stolen bara för att slå armarna om mig och knuffade mig bakåt tills jag återigen kände den massiva väggen möta min rygg. ”Och jag vill njuta länge av den.”
Med ett gillande läte la jag händerna mot hans midja och slöt ögonen då hans mun sänktes över min. När han sen lät huvudet sjunka och sakta ta för sig av min hals, lutade jag huvudet bakåt och stönade lågt, vilket fick honom att rycka till och bita tag om min hud.
”Du gör mig galen”, väste han lågt och jag körde in handen i hans hår och knöt den helt lätt.
”Det är du som gör mig galen!”
”Jag har inte ens börjat än, sötnos.”
Skrattande lät han tungan virvla över min hals ner mot mina nyckelben och fortsätta sin blöta bana ner över min mage. När hans mun nådde partiet en bit under naveln stönade jag till och körde in naglarna i hans axel, vilket fick honom att kuttra till så smått.
”Då ska vi se vad du gömmer här under”, viskade han lågt och jag drog häftigt efter andan.
”Hejsan hoppsan, lillebror!”
Den plötsliga rösten fick Bambi att stelna till men han hann inte resa sig fören Izzie stormade in i köket… och tvärstannade när hon fick syn på oss. Ögonen vidgades då hon lät blicken svepa över först mig, som stod tryckt mot köksväggen och kalsongerna något neddragna, och sen över hennes bror som satt på knä framför mig.
”Åh fy fan!” utbrast han och for ut ur köket igen. ”Ni kan väl för i helvete varna lite innan ni bestämmer er för att sätta på varandra i köket! Här kommer man hem i god tro att man antingen för en gångs skull ska mötas av mat på bordet, eller lite hederlig ensamhet. Men icke; istället möts man av synen av min tvillingbror och hans pojkvän som inleder början till vilt sex i köket! I KÖKET!” Hennes röst närapå skar sig och vi hörde henne rumstera om i hallen. ”Jag kommer inte få tillbaka min aptit på en vecka. Nej, ett år! Eller aldrig, det kan faktiskt vara så illa. Jag lever i vetskap om att Bambi har ett sexliv, men det har än så länge varit något jag sluppit bevittna! Jag är skadad för livet, jag kommer dö i helvetet! Gud hjälp mig! Jag måste gå och skita ut min upprördhet!”
Ilsket och fortsatt babblande stampade Izzie iväg mot badrummet och smällde igen dörren. En kort stund såg bara Bambi upp på mig från sin plats mellan mina ben, men sen spred sig sakta ett leende i hans ansikte innan han kastade bak huvudet och brast i skratt. Och jag själv fann situationen minst lika komisk som Bambi, så jag sjönk ner bredvid honom, la en arm om hans axlar och skrattade med honom.
”Din syster kommer aldrig mer kunna se mig i ögonen”, kved jag fram medan Bambi fnittrande lutade huvudet mot min axel.
”Det ser inte bättre ut”, höll han med och skakade lätt på huvudet. ”Och hon kommer ge mig onda ögat hela veckan ut.”
Smått leende satte jag ett finger under hans haka och vände hans ansikte mot mitt, varpå jag placerade en mjuk kyss på hans läppar.
”Fast det kanske var värt det?”
Bambi såg förnärmad ut.
”Värt det? Jag fick ju inte ens avsluta det hela!” Han såg hemlighetsfullt på mig. ”Så fort Izzie skitit klart där inne och försvunnit, väntar jag mig att få fortsätta med min efterrätt.”
Leende placerade jag en hand i hans nacke och kittlade honom helt lätt.
”Jag tror din önskan är ömsesidig”, sa jag med ett snett flin.

Kommentarer ska tydligen vara trevliga har jag hört.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
lonelyheartXx - 22 mar 10 - 01:37- Betyg:
fan assa, den e så in i helvete braaaa
amandisa - 16 aug 09 - 18:30- Betyg:
genialiskt
thakiwi - 13 aug 09 - 11:44- Betyg:
HAHAHAHHAHAHA!!! jag älskar dem! och izzie! det är tredje gången jag läser om detta kapitlet, och jag kan ändå inte sluta garva varje gång hon kommer hem..!!!!
Evoos - 13 aug 09 - 11:23
IIIIIIH!!!! *GARAV TILLS JAG AVLIDER OCH SEN BLI I LIV IGEN SEN DÖ IGEN AAAH*
demär gulliga ville ja få fram bara xD 8'D OCH DU ÄR BÄST ;D
_Live_life_ - 5 jul 09 - 20:00
ohmy.
du är ju för helvet en komiker från ovan med.
sandruskapuska - 30 jun 09 - 17:09- Betyg:
Hahahahhaha. undrade just nä hon skulle komma på dom >.<
NeMriA - 30 jun 09 - 12:51
”Är det kaka du vill ha eller?” <--- varför asgarvar jag åt det där? -.-
*besatt unge som måste läsa om*
Jurrie - 29 jun 09 - 23:01- Betyg:
sjuuuuuuuuuuukt bra x] Du skriver jättemegabäst! Du är min nya guddina oh jag dör av längtan efter nästa del! xD
Boegapa - 29 jun 09 - 17:25- Betyg:
HAHAH XD Jag har bitit sönder min läpp nu bara för att min lillasyster inte skulle vakna när jag skrattade.
"Gud hjälp mig! Jag måste gå och skita ut min upprördhet!"
HAHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAH!!! JAG DÖR HÄR BORTA! XD
PlEaSeKiLlMe - 29 jun 09 - 14:33
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA XD jag kan inte säga så mycket nu efterso att jag garvar för mycket men hahah sjukt bra skrivet ahahah XD
VampyrenSamantha - 29 jun 09 - 13:13- Betyg:
Ohh gud, jag har kramp i magen. XD
Jag tror jag aldrig har garvat så mycket som när Izzie sa; "Hejsan hoppsan, lillebror!"
Du fick mig att krypa runt på golvet av skratt för det.
Omg, jag tror jag är galen o.o'
Mp3 - 29 jun 09 - 12:24
HAHAHAAHAHHAHAHAHA. Jag dör av skratt. Var tvungen att vända mig bort och slappna av innan jag löäste vidare. Men alltå, huh, det är så synd om desssa trasiga pojkar.

Du skriver fantastiskt !
WalkingTheDemon - 29 jun 09 - 12:23- Betyg:
Hahahahah, så braaa <3
Började asgarva åt fattiga riddare och så när izzie kom in, haha <3
NeMriA - 29 jun 09 - 11:41- Betyg:
HAHAHAHHAHAHAHAHA
jag är fan kär i den här novellen xD på riktigt o.o
alltså. hello im miss dum i huvudet. jag kan inte kommentera -.-
hoppas du inte hatar mig.
MUHAHAHHA BAMBI OCH ROMEO <3
ord - 29 jun 09 - 11:26- Betyg:
sjukligt bra! :D:D:D
så söta är dom :D
purs_08 - 29 jun 09 - 11:25- Betyg:
Haha fan jag har en ny idol *trumvirvel* IZZIE Hehe jag vet att jag är konstig och jag har gått till doktorn men han har sagt att man inte kan få en ny hjärna :p
MoRoTpOwEr - 29 jun 09 - 10:45
Du Gör Mig Galen Människa Uppfattat !? Mer Tänker Jag Inte Säga :D
Bolliz - 29 jun 09 - 10:15- Betyg:
Aaaaaaah, Iiiiih, pricis lika bra som dom andra! Jag tror att
jag börjar älska Izzie, jag skulle nog ha gjort samma sak..
Att ha gått och skitit!(A) Hahahahaha xD
<3<3<3<3<3<3

Skriven av
EMORAiNBOW
29 jun 09 - 09:31
(Har blivit läst 565 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord