Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Your Guardian Angel - 6

- Här går det undan, jajamensan! :] Dock är det en kort del, men om ni är snälla och kommenterar så lägger jag ut del sju fort, det lovar jag! ;>


Del sex
- I turn to you

Efter att ha duschat och ätit frukost nästa morgon insåg jag att jag faktiskt inte hade tackat John. Jag hade bara sagt hej då och smällt igen dörren. Å andra sidan hade han inte gjort så mycket själv heller. Ja, förutom att räddat mig, då, eller vad man nu skulle kalla det.
Jag fick genast dåligt samvete. Jag var tvungen att tacka honom, på ett eller annat sätt. Dock ville jag inte att Linus skulle få reda på något utav det som hänt (om nu inte John redan hade berättat det, han hade ju faktiskt ring ett telefonsamtal) och om jag helt plötsligt skulle börja prata med John och tacka honom när jag var hemma hos dem skulle väl han säkert reagera. Men om det nu hade varit Linus som han hade ringt borde Linus ha varit här vid det här laget för att försäkra sig om att jag mådde bra.
Jag satte mig framför datorn, klickade in mig på Eniro och skrev in John Dansson i sökrutan. Han var den enda i stan. Jag lade till mobilnumret bland mina kontakter och klickade upp ett nytt sms. Jag satt och funderade, skrev och raderade en lång stund innan jag äntligen fick fram ett sms som jag skickade iväg.

Till John, 12:34
Hej. Jag skulle vilja träffas, känner att jag behöver snacka med dig om ett par grejer. Kan du ses idag? /Maja

I väntan på svar lade jag ner mobilen på skrivbordet och gick in i badrummet för att sminka mig. Jag tog bara på lite mascara, och lagom då jag var klar med det hörde jag hur mobilen gav ifrån sig ett kort litet pip som var min sms-signal. Jag gick tillbaka in i sovrummet och tog upp mobilen från skrivbordet.

Från John, 13:42
Jo, det kan jag väl. När och var?

Jag försökte komma en bra plats, där det inte fanns någon risk att Linus skulle komma förbi, men kunde verkligen inte komma på någon. Och om Linus skulle se oss... Gud vet vad han skulle få för sig och tro.

Till John, 13:45

Kan du komma hit vid tre-tiden tror du?

Han svarade att han kunde det en liten stund senare. Jag fördrev tiden med att plocka i ordning lite i lägenheten, och drog på mig jeans och ett linne.
Jag funderade på vad jag skulle säga till honom.
Tack, till att börja med. Sen skulle jag be honom att inte säga något till Linus, och förklara varför. Och så skulle jag fråga vem han hade ringt också. Mer än det kom jag inte på, i alla fall inte just då, men det skulle säkert ploppa upp fler frågor i huvudet på mig under tiden då vi väl satt där.
Strax innan tre ringde det på dörren. Jag kastade en snabb blick i hallspegeln, lade en hårslinga tillrätta och öppnade dörren. John stod utanför och såg lika gravallvarlig ut som han brukade.
”Hej” sa jag och försökte mig på ett leende.
”Hej” sa John och besvarade inte leendet.
Jag klev åt sidan och gjorde en gest med handen åt honom att gå in. Han drog av sig skorna men behöll tjocktröjan på.
”Vill du ha kaffe? Eller te, eller något?” frågade jag. Han ryckte på axlarna. Jag gick ut i köket, och John följde efter mig. Jag började fixa i ordning kaffe medan John stod lutad mot diskbänken och kollade runt i köket. ”Sätt dig ner, för all del” sa jag och slog på kaffebryggaren. Han gick långsamt fram mot bordet, drog ut en av stolarna och satte sig ner. ”Tyvärr har jag ingenting att bjuda på, men…” började jag.
”Det är lugnt” sa John och kollade på mig. Jag vände generat bort blicken. När kaffet var klart hällde jag upp det i två muggar. Jag frågade om han ville ha mjölk eller socker i men det ville han inte. Själv lade jag i en sockerbit och hällde i lite mjölk innan jag tog med muggarna till bordet. Jag ställde den ena framför John som mumlade ett ”tack”, och satte mig sedan ner mitt emot honom med muggen mellan händerna. Jag drog ett djupt men tyst andetag innan jag började prata.
”Eh, ja. Tack, för igår” fick jag fram. Han ryckte på axlarna. ”Jag vill inte ens tänka på vad som kunde ha hänt om inte du hade kommit” John stirrade ner i muggen med rykande kaffe.
Då var punkt ett klar, tänkte jag.
”Vem var det du ringde?”
Han kollade upp från muggen. ”112”
Jag kunde inte dölja min förvåning. ”Varför?” Han höjde ett ögonbryn.
”För att jag hade spöat upp honom? Han såg rätt illa ut, men jag visste ju inte hur han mådde så jag ringde efter en ambulans. Jag vill liksom inte direkt ha någons liv på mitt samvete, om det nu hade gått så illa”
Jag funderade på det han just sagt.
Han hade spöat upp en kille, och sen ringt efter hjälp. Det lät inte normalt, i alla fall inte i mina öron. Om man spöade upp någon brydde man sig väl inte om personen? Samtidigt förstod jag vad han menade med att han inte ville ha någons liv på sitt samvete.
”Jaha” sa jag bara.
Vi satt tysta en stund och drack upp kaffet. Efter en stunds pinsam tystnad så reste han på sig.
”Jag måste dra nu” sa han och började gå mot hallen. Jag följde efter och kollade på när han tog på sig ytterkläderna. När han lade handen på dörrhandtaget för att gå ut öppnade jag munnen igen.
”Tror du att du skulle kunna låta bli att berätta något av det här till Linus? Alltså, det som hände igår och så… För jag vet inte hur han skulle…”
”Jag säger inget” avbröt John mig.
”Tack” sa jag. John nickade, och försvann ut.
Jag stod kvar en liten stund i hallen efter att han hade gått. Han hade varit här i en kvart, en kvart som var allt annat än rolig, men en kvar som jag ändå alltid skulle komma ihåg.
Hans osociala sätt mot mig hade då inte förändrats.
Egentligen, var det verkligen så märkvärdigt, det som nästan hade hänt igår? Han hade ju ändå inte lyckats med det han försökt att göra, så varför kunde jag inte bara berätta det för Linus? Jag behövde ju inte nämna att John hade kommit, kunde ju bara säga att han hade hört någon i närheten, blivit skraj och stuckit.
Men risken fanns att Linus skulle överreagera, och det ville jag inte att han skulle, så jag beslutade mig för att hålla tyst om det ändå, samtidigt som jag själv skulle försöka glömma bort det.
Jag rörde inte på mig förrän jag hörde min mobil ringa i köket. Jag gick in, kastade en snabb blick på displayen och svarade.
”Hej”
”Hej, det är jag!” sa Linus i andra änden.
”Hej hej”
”Har du lust att göra något?” Egentligen hade jag inte det, men jag sa ja ändå. ”Bra, jag kommer förbi dig om tio minuter. Puss hej”
”Puss” Jag lade ner mobilen på bordet igen.
Jag började plocka undan muggarna medan jag väntade på Linus.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
DracoLove - 6 jul 09 - 13:32- Betyg:
Jag tycker att Maja borde berätta för Linus vad som hände, för annars kanske han får reda på det av John och då tycker Linus säkert att Maja är oärlig ...
// Polly
Guldvattnet - 5 jul 09 - 12:18
bra ;)
Sansan - 2 jul 09 - 21:47- Betyg:
åh man kan inte sluta läsa :D skit bra säg ja ba !
BlackDream - 29 jun 09 - 20:18
Grymt bra!
the-rose - 27 jun 09 - 15:33- Betyg:
Du skirver otroligt bra och den här noellen ärhelt spännande o bra ^^
flikkanmedN - 27 jun 09 - 10:32- Betyg:
Sjukt bra! Jag gillar novellen mer och mer för varje kapitel!
chulia - 26 jun 09 - 22:54- Betyg:
lalallalalalallala
Maaaaalin? (A)
du har TOLV (tretton) kommentarer nu... *llalalalala* (A)
Det är TVÅ (tre) fler än TIO.......

*titta menande på "skicka in" knappen*

lalalallalalduvetvadjagmenarlalalallalallala
woops - 26 jun 09 - 19:43
Nu har jag läst allt och kommit fram till att jag verkligen tycker om John! Redan första gången när hon kom ut ur Linus rum och såg John där gillade jag honom, egentligen utan anledning.
Det blir aldrig tråkigt, men det händer inte så mycket att det på något sätt är förvirrande. Fortsätter hela novellen såhär bra kan jag lova att jag spänt kommer följa den till slutet.
Justmyfault - 26 jun 09 - 19:00- Betyg:
skitbra! :)
JessicaKarlsson - 26 jun 09 - 15:57- Betyg:
men åh, jag vill bara veta va han john är för någon person ;o
haha, den är så jävla bra! :D
mejla (a)
fersure - 26 jun 09 - 14:48- Betyg:
Jag gillar den här novellen typ jättemycket.
Och du skriver jättebra, det är sjukt. D:
faktisssss - 26 jun 09 - 12:04- Betyg:
mejlaaaaaaaaaa ;D
gbg_95 - 26 jun 09 - 08:42
Okej, jag börjar faktiskt gilla han där Johan,
och jag förvänta mig verkligen inte att han skulle ringa 112,
men det var iaf snäll gjort. Helt fantastiskt skrivet,
Ser fram emot nästa del ;D<3
murrwels - 26 jun 09 - 04:13- Betyg:
fortfarande kanon :) är jätte nyfiken på vad som ska hända härnest. Säg gärna till när nästa del kommer :)
because - 25 jun 09 - 23:16- Betyg:
jättebra! mejla nästa :P
chulia - 25 jun 09 - 22:59- Betyg:
Alltså OMJESUS!

jag älskar det, och nu när jag fått reda på vad som ska hända blir jag bara ännu mer ivrig och otålig på att få läsa mer! Du är så otroligt skicklig att jag blir helt :S förvirrad, nästan.

Märk att Linus inte var med så mycket i den här delen, och det var lika bra ändå (åtminstone NÄSTANxD)
Och ja, jag har gått och blivit kär i din karaktär. IGen.
maaliinT - 25 jun 09 - 22:16
bra :) mejlaa nästa!

Skriven av
SilverAndCold
25 jun 09 - 22:00
(Har blivit läst 337 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord