Ombytta roller ? [ Del 4 ] |
Jag visste inte vad ja skulle skriva till den där tjejen. Jag skrev, raderade och skrev om många, många gånger. Tillslut hade jag fått ihop något som man kanske med lite fantasi kunde kalla mail;
Hej,
Kul att du gillade den, det var mer panikkänslor från igår. Kände du på samma sätt? Det är okej, jag skulle egentligen också behöva någon att prata med.. Det finns liksom ingen här nära som jag kan berätta vad jag känner för. Vart bor du? Om vi bor nära varandra kanske vi kan träffas någon gång i framtiden när vi lärt känna varandra lite.
Ha det bra du med!
Usch, precis när jag hade skickat iväg det ångrade jag mig. Tyvärr fanns det ingen ångra knapp, nu skulle hon se det nästa gång hon loggade in. Fast på ett sätt kanske det var lika bra, jag behövde verkligen någon att prata med. Fast å andra sidan var jag inte bra på att förklara vad jag kände. Det gällde att hon fattade direkt..
Jag bestämde mig för att jag måste läsa, det var ändå jag som hade börjat skriva till henne. Jag öppnade mailet, och va? Hade hon inte tagit mig som en ensam idiot som aldrig hade någon att prata med? Nej, den här tjejen var precis som jag. Vi började maila mer och mer och dagarna bara flög förbi. Det var så skönt att bara ha någon som förstog mig. Jag kunde säga vad som helst till henne och hon förstog alltid vad jag menade. Den känslan, den var underbar. Jag hade aldrig fått uppleva den innan. Varför var det ändå något i mig som sa emot? Jag visste att det var en koppling jag borde göra, jag fick bara inte ihop det, inte just då.
Jag kände det i hela kroppen, jag ville träffa den här tjejen. Hon förstog precis hur jag kände, vad jag än sa lyckades hon förstå vad jag menade. ” Jossa, vad gör du så mycket på datorn? ” Fick jag ofta höra från mamma, men jag kunde inte berätta, hon skulle inte förstå känslan ändå. Hon bodde i Jönköping hade hon sagt. Mamma skulle aldrig låta mig åka, men jag ville så gärna träffa henne. Jag hade en känsla av att jag blivit galen, att jag fantiserade ihop den här underbara människan, inte kan väl änglar finnas på jorden?
Jag blev mer och mer isolerad från mina såkallade ” kompisar ”, jag ville inte ha något att göra med dom länge. Jag hade hittat en riktig vän, en som förstog och som aldrig skulle lämna min sida. Jag satt inte framför datorn hela tiden, det var inte det. Det var bara så att livet flöt förbi, på ett bra sätt. Jag var lycklig för en gångs skull. Det var första gången jag hade den här känslan, men det var en sak som tyngde mig.
Jag kände att jag har tvungen att berätta..
” Förlåt, du kommer hata mig efter det här. Förlåt tjejen, ja menar det verkligen, förlåt ”
Isch >.< Den blir sämre å sämre. Ngn som har nåt förslag på hur ja kan få den bättre ? Alla förslag välkomna :)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | sofiiie - 5 maj 06 - 23:33 | Åhhh, har läst alla nu, Hoppas en fortsättning kommer snart, LÄNGTAR!!:D
Den är underbar!!:) | TrasigFlikka - 5 maj 06 - 01:00- Betyg:  | vadå sämre & sämre?! de blir ju bara bättre och bättre ! :D
fortsätt skriva nu ;) | | vattendroppe - 5 maj 06 - 00:15 | Den är ju hur bra som helst! Det blir inte alls sämre och sämre
snarare tvärtom bättre och bättre! :D
Längtar tills fortsättningen! | | sophie914522 - 4 maj 06 - 23:20- Betyg: | | åååå den är as bra mejla o, fortsättningen! | | Cilises - 4 maj 06 - 23:15 | verkar som om hon ska skriva om var hon egentligen bor..
Oh, det är så bra älsk. det behöver inte ändras ett skit...mer, ge mig mer:D:DD | | Ankhan - 4 maj 06 - 21:47- Betyg: | GUUD Sandra! DU skriver som en gudinna!
Jag hittar inga ord, dessutom är det riktigt spännande.
Inte alls dåligt. BraBraBra!!!
Fortsätt att skriva gumman! <3 |
|
|
|
