På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Livet utan Isabelle 2

Isabelle gick in i badrummet,
tog en rakhyvel och la den mot sin handled.
Hon skar djupa sår, det blödde.
Blodet bara rann, hon skar ännu djupare..
Hon kände att hon blev yr. Allting började snurra.
Hon tog sitt finger mot sin blodiga handled.
Hon skrev "förlåt mamma, jag älskar dig" på spegeln.
Hon tog en sax mot halsen, skar djupt. 3 djupa sår.
Sen blev allting svart...

Sofia var påväg hem,hon gick en omväg flr att slippa gå
förbi Issas hus. Hon måste prata med henne, innan det är försent.
Men vad ska jag säga? tänkte hon.
hon gick förbi lekparken där dom en gång
suttit när de var små. När hon äntligen var hemma gick hon
in på sitt rum. Hon satte på datorn och kollade sin mail. Inget nytt.
Sofia stöngde av skärmen och kollade på tv istället.
Antingen var det TV-shop eller någon meningslös talkshow.
Telefonen ringde och Sofia tvekade på att svara,
hon orkade inte prata med någon just nu. Hon höll den trådlösa telefonen
i handen och tryckte sedan på den gröna luren.
-Hallå? svarade hon.
-Ja,hej,är det Sofia? sa en välkönd röst. Det var Isabelles mamma,vad ville hon?
-Ja, det är det. sa Sofia tyst.
Sodia hörde en snyftning i telefonen. I bakgrunden spelades
Isabelles favoritlåt - My Immortal med Evanescence.
-Isabelle är..hon..hin är död. sa Issas mamma.
Sofia visste inte om hon hörde rätt,drömde hon?
Är Isabelle död? Verkligen DÖD?!
-Död? Vad menar du? stammade Sofia
-Jag har ett brev till dig. Jag lämnar det snart,sa mamman och la på luren-
Sofia var chockad. Isabelle? Död? Det går inte!
Sofia hade inte ens fått prata med henne!
Hon får inte vara död,det är omöjligt, helt jävla omöjligt.
Det kan inte vara sant, det FÅR inte vara sant!

Sofia la sig på golvet,hon skrek,grät.
Vad händer nu då?
Hon hörde att det ramla ner något från brevlådan.Hon krälade sig ut mot
hallen, det var tungt. Tårarna rann, hon såg knappt något,
hon slet sig hårt i håret, det gick av.
Hon såg brevet ligga där på dörrmattan. Hon kollade noga på det,
hon såg en blodfläck. Vad det Isabelles blod?
hon öppnade brevet och försökte läsa genom tårarna, de slutade
inte rinna.
Efter varje ord kände hon hur hennes liv rasade ihop, bit för bit.
Hon slängde ifrån sig brevet,hon ville inte veta mer! Sodia sprang in på sitt rum.
Vad skulle hon göra? Hon rev ner alla böcker som stod prydligt
i hennes bokhylla, tog sönder tavlor och alla affisher.
Hon kollade i spegeln och skrek
- FYFAAAAN! hon slängde spegeln i golvet. Det gick i tusen bitar,
precis som henens liv. Men alla bitar var Isabelle.
Sofia tog upp en spegelbit, och kände på kanten, den var vass.
Sofia skar sig,meninte djupt. Det vågade hon inte. Hon tog fram ett
fotoalbum. Tog ut ett foto på henne och Issa. Hon sig lite djupare,
den här gången kom det blod. Det droppade, ner på kortet på henne
och hennes bästa vän. De log tillsammans, som alltid. Det var alltid
glada tider med Isabelle.
Hon tog sitt finger i blodet, skrev "Be my angel?" på kortet och hängde sedan
upp det ovanför sängen.
Sofia la sig på sängen, stirrade rakt upp i taket.
-Är du där uppe nu min ängel? frågade hon samtidigt som hon kollade på sina
stjärnor i taket.
-Är du i himlen nu? Sofia snyftade och torkade bort tårarna
som rann ner för hennes redan våta kinder.
Hon somnade sedan, hon hade knappt sovit något inatt då hon sov hos Anna.

-FAN SÅ DET SER UT HÄR! Sofias mamma kom skrikandes in på Sofias rum. Hon kollade skräckslaget
runt på alla böcker och glasskärvor.
-Mamma,säg att det var en dröm, det det,eller hur mamma? snyftade Sofia.
-Vadå gumman? sa mamman nu mycket lugnare.
-Isabelle är inte död, eller bur? Det ligger inget brev till
mig i hallen,visst? frågade Sofia och tittade ledsen upp med
sina stora rödsprängda ögon.
-Jo,det gör det,från Isabelle. sa hennes mamma ledset.

Fortsättning kommer.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Mandis - 3 sep 06 - 02:44- Betyg: