till min bästa vän sofia (L) |
Jag har inte skrivit denna helt själv.
Denn kommer från en låt , men jag har gjort om den lite.
Och denna dikten är till min bästa vän sofia! <3
Du vet hur det är att kolla rakt upp mot himmelen ,
och drömma sig iväg , och finna sina känster.
Det är minnen man väcker , och mardömmen blir ju svår.
Tanken utan vänskapen har hoppet om oss två.
Och du vet hur det var , jag fann alla svaren..mitt hjärta slog förbi ,
och vänskapen som den gav mig.
Jag känner känslan , som man aldrig gjort innan, känner spår , du vänskapens band du är mitt allt sofia, alla minnen vi ska skapa ,
allt vi ska göra tillsammans ,
ska stanna inne i mig föralltid ,
jag kommer aldrig tappa känslan , men förstå ,
Förbli det alltid vi.. jag ska finnas vid din sida ,
till livet tar ett sista kliv. Nu vet du att jag finns här För vi ,
jag står på mina fötter för att bevisa att jag älskar dig ,
och till slutet ska det finnas en mening ,
vill leva hos dig.. nu och förevigt , en tanke..
den bara slår mig direkt , är jag rädd för dig ,
och jag hoppas du förstår mig.. livet det passerar ,
på en dag. Att leva utan dej , så går jag under idag.
Sjutredje i femte , dagen då vi blev bästa vänner..
Kommer aldrig glömma dagen , då drömmarna blev verklighet.
Kommer aldrig missa chansen om dig , kan göra allt för dig ,
tilloch med dö för det , att miss ta tanken att förlora dej en dag ,
kan jag slåss om ditt hjärta , bara du mår bra.
I mitt hjärta där står det ditt namn ,
det ska aldrig suddas ut , förevigt ska det stannaa.
Att en dag utan dig kan passera förbi , känns som ett år..
För var vänskap är i verklighet.
Jag känner ofta dej när jag är i din närhet.
Jag tror jag bara drömmer fast allt e ju ärligt ,
sofia vet ju ja , jag vill att du förstår ,
hur illa det än går.. så hoppas jag alltid att det är vi två!
Vi e tillbaka från första gången vi träffades , så undra inte nått ..
Förevigt ska jag älska dig.
|
|
|
|
