Hästens bön |
Tag mig ej från min moders sida
när som nyfött föl jag går.
Vänta med att på mig rida
till mit fjärde levnadsår
På min rygg ska jag dig bära
i galopp på solskensritt.
Men tillbaks till stallet, kära,
låt mig då få gå i skritt.
Ge mig foder, rykt och vatten
ha tålamod om jag är stygg.
Och i kalla vinternatten.
lägg ett täcke på min rygg.
Rengör sadel, träns och rem,
för ej ojud i mitt stall.
Tänk på att det är mitt hem,
stäng min dörr mot vindenkall.
Jag vill leva för dig bara,
om min bön du nu förstår.
Då ska jag för alltid vara
din bästa vän i många år.
Och när mitt levnads slut är nära,
tag mitt liv med varlig hand.
Led mig sista biten,kära,
till hästens evigt gröna land.
|
|
|
|
