Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

"Bästa vän"? del 7

Hej, eftersom ni fick vänta så länge på förra delen så skickade jag in en till nu ;) Njut av den, i nästa del kommer det hända tråkiga saker :(

Kanske han har fått fast mig i något slags beroende av något slag. Vi är med varandra varje dag under nästa kommande vecka, alla i skolan tror självklart att Linus har blivit fullkomligt galen som umgås med en tjej som mig. Visst, jag själv har väldigt svårt att fatta att han har valt just mig, han hade kunnat få vilken tjej i skolan som helst. Och då menar jag verkligen vem som helst.
Vi går mot matsalen eftersom vi har lunch. Han tar tag i min hand och jag småler. Kärlek kanske är på gång. Haha, jag och kärlek, det var någonting nytt. Han tar en bricka till mig och till han, utan att släppa min hand. Vi tar mat, fortfarande utan att släppa varandras händer, kanske jag är smidigare än jag hade anat.
Jag kan inte förstå att han vill vara med en sån som mig, det är någonting jag har funderat över många gånger. Vi har planerat att han ska ha en fest imorgon, jag hoppas att det händer någonting där.
I alla fall, matsalen. Vi satte oss vid ”hans” bord i matsalen vid hans kompisar. Det vill säga fjortisarna och dom så kallade ”coola” killarna. Om någon skulle fråga mig tycker jag bara att dom är töntiga, bortsett från Linus, han är ju världens gulligaste.
Jag sitter och dagdrömmer om honom och märker inte att han sitter och tittar på mig med en fascinerad blick. När han ser att jag har upptäckt honom så börjar han skratta.
- Vet du hur söt du är när du dagdrömmer?
- Sluta… säger jag med ett väldigt rodnande ansikte.
- Varför ska jag sluta?
- För att jag vill.
- Okej då. Säger han motvilligt och putar med underläppen så det ska märkas att han är sur.
- Och vet du att du är väldigt söt när du låtsas vara sur?
- HAHA!
Han börjar kittla mig så jag skriker och vi blir utskickade ur matsalen. När vi kommer ut har vi inte ens slutat skratta.
Eftersom hans fest är ikväll och att han inte vill få någon utskällning av hans föräldrar så skiljs vi åt och går till våra lektioner, utan att busa på resten av dagen. Båda vi två vet ju att vi kommer ha massor med kul på festen, det går att vänta.
När jag slutar för dagen så börjar jag promenera hem. Linus bor åt ett helt annat håll så jag hade inte ens förväntat mig att han skulle komma och gå med mig hem, även fast han hade velat det. Jag gillar verkligen den här killen.
När jag väl kommer hem sitter mamma med ett glas vin i handen, det bådar inte gott till ikväll. Hon har lagat middag (det är min senaste dag, vi slutade halv fem idag) vilken består av köttbullar och makaroner. Hon har tydligen redan ätit, för hon sitter med en arg blick och tittar på mig.
- Vart sjutton har du varit?
- Skolan?
- Såhär länge? Tror du verkligen att jag ska tro på det?
- Jag har ju bara varit i skolan!
- Äsch, sätt dig och ät nu.
Jag förstår inte vad det är för slags fel på min mamma, alkoholen gör henne helt crazy. Det vore nog bäst att hon slutade med den, men aja, hon är ju i alla fall snäll ändå.
Ungefär klockan sju klär jag på mig en kortkort kjol och en snygg T-shirt. Sen drar jag på mig en jacka, ropar till mamma att jag drar till festen och sen sticker jag iväg. Jag tar bussen till Linus, det är redan en massa folk där, så jag vet inte om jag kommer att hitta honom där inne.
Det stinker, samma doft som förra gången. Spya blandat med alkohol. Jag förstår inte att Linus kan gilla att ha såna här fester, själv avskyr jag dom. Jag går bara hit för att träffa Linus. Min lilla älskling. Nu börjar jag leta efter honom. Jag träffar några av Linus ”fjortis” kompisar och står och surrar med henne en stund, det märks verkligen att hon är full. Efter ett tag får jag syn på sötnosens vackra blåa ögon och han springer fram till mig.
- Vart har du varit? Jag har letat överallt!
- Jag har letat efter dig också!
- När kom du egentligen?
- För en stund sen.
- Okej… Ska vi leta reda på nå tyst ställe?
- Haha, visst.
Han tar min hand och så går vi upp till hans sovrum, där är det tomt. Han tittar mig djupt in i ögonen, det behövs inga ord.
Vi sitter på hans säng och han kommer närmare med ansiktet. Hans mjuka läppar möter mina och vi kysser varandra. När kyssen är över känns det som att det har gått en evighet. Hans läppar var så sköna att kyssa och jag älskade varje sekund.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
saraarbast
5 jun 09 - 18:06
(Har blivit läst 177 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord