På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

min mammas kille ! - 8

Hahaha, okej det är ju såhär att jag redan har skrivit
del tio t.o.m! Men jag väntar ju på att alla ska kommentera
som vill att jag ska maila. Och det är ju lite tråkigt när
det tar så lång tid. Det är därför det atr så länge :/
Förlåt till er som inte hunnit kommentera, nu lägger jag ut
en ny del igen :S Var snabbare nästa gång ;)
PS denna del är lite konstig, men betydligt längre än förra!

8

Jag och sam ”gled ifrån” varandra. Hur vi nu lyckades med det vet jag inte. Vi slutade bara att ge varandra blickar och den tjocka spända stämningen började gradvis försvinna. Det var bäst så, men jag tänkte på honom ständigt.
Sam däremot såg inte det minsta intresserad av att hålla något vid liv, det fanns väl inget att hålla vid liv egentligen?

Vintern gick över, och våren smög sig på. Snön började smälta och olyckor började hända igen. När det frös på marken sladdade bilar och många blev skadade eller dog. Så mamma försvann nästan. Hon var jämt på jobbet och jag och Sam blev mer och mer ensamma igen, men det fanns ingen gnista, ingen sådan där galen dragnig mellan oss. Vart hade den försvunnit?
Jag började så småningom också glömma, hur hans läppar kändes, hur de smakade och hur hans varma händer smekt mina bröst. Och hans styva kön som ville ta sig in i mina trosor, jag glömde helt enkelt bara bort det.
Det slutade göra så förbannat ont när mamma kysste honom, eller tog på honom eller hade sex med honom, fast det hörde jag inte. De var väldigt tysta. Nu gjorde det bara ont, som ett litet stick i hjärtat när de kysstes och det.
Jag fyllde femton, sommaren kom. Snön smälte bort helt och badolyckorna började komma. Drunkningar och sådant i den stilen. Mamma försvann igen.

Bea dumpade Simon och blev tillsammans med någon Linus. Hon slutade festa och började plugga med Linus. Han var världens största nörd, fast jag tror själv att hon visade honom ett och annat töntar inte kan drömma om.

Nicke och jag smsade lite med varandra efter den där festen men det dog som ut ganska fort. Vi kom inte ens till MSN stadiet, och då är man knappt på polar stadiet.
Men i slutet av sommaren i samma veva som mamma blev befordrad fick jag ett sms av Nicke. Vi började skriva med varandra igen, och kom till MSN stadiet. Efter någon vecka började vi umgås och sedan ringa tillvarandra. Han var snäll, Nicke alltså. Han hette egentligen Nicholas, men skämdes mycket för det. Nicke erkände en massa saker, att han har varit bög när han var tolv, nu var han sexton. Han tände inte alls på killar längre, och när han var tretton nästan fjorton insåg han det och blev istället helt galen i tjejer. Han förlorade sin oskuld innan han var fjorton och så vidare…
Själv sa jag en del grejer, men aldrig det där om Sam, det var helt enkelt för konstigt. Jag erkände att jag bara haft sex två gånger, nästan tre och att jag inte var så bra på att flirta och sådant, inget djupt som han sa.

I oktober blev vi tillsammans, jag och Nicke. Det var ett lite annorlunda förhållande. Vi hade villt sex, efter jag vant mig såklart. De första gångerna med honom gjorde det faktisk riktigt ont, men det gick över.
En gång hade vi det i duschen hemma hos honom. Vi var så högljudda att jag är förvånad om grannarna tre våningar under oss inte hörde. Det pinsammaste var att hans föräldrar var hemma. De låtsades inte om oss.
Hans mamma Henna tycket mycket om mig, fast jag satte på hennes son ganska ofta. Vi brukade diskutera politik och sådant jag egentligen inte förstod.
Nickes pappa däremot tycket inte om mig, han hade varit kristen men gått ur men han uppskattade ändå inte direkt vårat ”umgänge” i sängen.
Det var annorlunda på flera olika sätt, vi pratade om allt, nästan. Han pratade om allt i alla fall. Vi brukade sätta oss i slottsparken och bara sitta. Vi brukade gå hand i hand genom parken, staden överallt för att visa upp våran kärlek.
Men jag var inte kär, inte sådär som jag var i Sam.

”Är han verkligen bra för henne? Hon är ju bara fjorton!” sa Sam vid maten. Han tittade inte på mig det minsta utan på Katrine.
”Sam! Minna tycker om honom, de har varit tillsammans jätte länge nu. Det verkar ganska seriöst. Är det de Minna?” frågade mamma och vände huvudet mot mig.
”Ja, jag tror jag är kär.” ljög jag och betonade det sista ordet, Sam tappade gaffeln.
”Hon är ju inte ens byxmyndig!” fräste han och såg på mamma.
”Sam! Hon vet nog bäst själv!” sa mamma tillbaka med låg ton, men bestämd, som en katt.
”Precis, lägg dig inte i Sam!” sa jag argt och gick från bordet. Men jag kände mig lycklig! Euforisk, den där känslan jag inte hade haft på länge. Sam var avundsjuk! Han tycket inte om att jag var med Nicke!

En eftermiddag i november när jag kom hem från skolan var Sam inte hemma. Men det var inte så konstigt, han slutade alltid senare än mig på torsdagar.
Jag gick in på mitt rum och startade datorn, den drog igång med ett litet brummande. Sam kom hem, in i mitt rum. Han var andfådd.
”Minna!” sa han och tog ett par steg fram mot mig. Jag blev nästan rädd, han såg praktiskt taget galen ut. Han gick ut ur mitt rum till köket antog jag.
”Sam?!” ropade jag efter honom. Han svarade inte så jag gick också ut i köket. ”Vad är det med dig?”
Sam svarade inte, han kom fram till mig, pressade sina händer mot mitt ansikte, sina läppar mot mina, sina höfter mot mina. Jag backade in i kylskåpet. Hans läppar var ivriga och tungan gjorde mig yr, nästan svimfärdig.
Den där pirrande känslan i magen gjorde mig galen. Jag svarade honom. Mina höfter pressades tillbaka mot hans och mina läppar lika vilda som hans. Han drog bort mig från kylskåpet och upp på köksbordet. Jag slog benen omkring honom. Han drog av mig min tröja, sin tröja. Drog ner sina och mina byxor och vi älskade hetsigt på matbordet. Mina skinkor drogs mot lacken och jag bet mig i läppen för att inte skrika när jag kom. Istället borrade jag in mina naglar i hans axlar, kramade mig fast vid honom så att han drog efter andan, eller det kanske var över hur upphetsade vi var?
Det gjorde ont, men det var skönt. Sådär vuxet skönt. Så där förbjudet skönt.

”Förlåt!” sa han sedan efteråt, när vi klädde på oss. Eller klä på och klä på, vi hade ju inte tagit av oss värst mycket. Nästan inget faktiskt.
”Nej inte förlåt! Tack…” sa jag och drog håret ur ansiktet. Det var lite svettigt och jag ville gå och duscha men det kändes som om vi behövde prata ut. Sam skrattade nervöst.
”Vad var det där?” frågade jag när Sam inte sa någonting utan bara rätade på sin slips om och om igen.
”Kåthetens verk…” svarade han och log mot mig. Det var ett barnsligt leende nästan som om han vore arton igen. Lycklig över att knullat en femtonåring på ett köksbord, men nu var han inte arton, han var faktiskt tjugonio, vilket inte lät så gamalt nu när jag tänkte efter. Eller jo, klart det var gamalt men jag var faktiskt femton nu, snart sexton jag fick väl ändå knulla vem jag ville?
”Kåthetens verk…” upprepade jag och drog ner linnet över byxorna.
”Förlåt” sa han igen.
”Inget att säga förlåt för, jag kunde ju ha hindrat dig om jag inte ville.”
”Nej det kunde du inte, jag ville för mycket. Jag har velat ända sen den där gången i Björkliden…” började han ”… Efteråt var inte lätt, jag ägnade mer tid åt Katrine, försökte undvika dig. Men du var alltid hemma, aldrig ute med Bea, så därför blev jag förvånad över att du stack ut när jag flydde till Henke och kolla hockey. Men sedan efter det var du alltid hemma igen, så jag började jobba över vissa dagar, sa till Katrine att jag bytt pass, men det funkade inte när hon blev befordrad. Då började du med den där Nicke. Så plågsamt att… De är bara så konstigt… Äh… Jag vet inte jag tycker inte om att du är med honom, och att han sover över här. Det känns så fel!”
Jag hade svårt att hänga med när han sa allt det där. Jag förstod inte riktigt att det kom från Sam. Det kändes inte som om det kom från Sam, kom det verkligen från Sam?
”Varenda gång han kysser dig, tar dig på röven eller ni går hand i hand vill jag bara ta och slå ner honom. Du är min, känns det som i alla fall. Och jag kunde ju inte be dig göra slut honom, då hade den där konstiga känslan eller ja en stämmning, som jag försökte undvika, kommit tillbaka. Och ibland var det oundvikligt, jag tänkte jämt på dig, fantiserade om dig, till och med när jag var med Katrine fantiserade jag om dig. Jag känner mig hemsk! Fattar du? Jag är kär i min sambos dotter! Hon som jag sett växa upp, det är äckligt!”
Min mage höll på explodera, lika väl min hjärna. Sa Sam sådär? Kär? I mig? Fantiserat? Avundsjuk?
”Oj…” lyckades jag klämma fram. ”Lite avundsjuk?”
”Lite?! Enormt, varenda gång jag ser er två önskar jag att jag var Nicke, att du kysste mig och inte honom. Jag önskar att du vore några år äldre, eller att jag vore några år yngre. Då hade det vart annorlunda…” sa Sam. Han såg på mig med plågade ögon, han fick mig nästan att sjunka genom golvet. Mina ben blev nästan svaga av hans blick. Så djup, så intensiv.
”Herregud!” flämtade jag och sedan blev två personer en. Det fanns inte en Sam och en Minna, inte var för sig utan det var en hel. Som om vi satt ihop, nej som om våra kroppar och själar var en enda.
Vår heta, intensiva kyss avbröts tvärt när ytterdörren slog igen.
”Faaan!” mimade jag till Sam. Han torkade sig runt munnen med ärmen, gjorde några konstiga grimaser sedan öppnade han kylskåpet och stack in huvudet.
Jag torkade också mig runt munnen, slätade till håret och satte mig vid köksbordet. För en sekund trodde jag att mamma skulle märka på en gång, att något speciellt hade hänt här. Att det skulle lysa typ blått vart min rumpa hade varit, att man skulle se Sams handavtryck i mitt ansikte på min kropp. Men det gjorde man såklart inte.
”Katrine?!” ropade Sam inifrån kylskåpet.
”Ja?” gastade mamma tillbaka från hallen.
”Vi måste åka och handla! All mat är nästan slut!” skrek Sam.
”Jaja, då åker vi nu, jag måste tillbaka till sjukhuset senare!” hojtade mamma tillbaka men jag hörde hur hon suckade.

Hur ska jag beskriva mamma? Tja, hon har brunt hår, som nästan alla mammor. Men ett par ljusare slingor i. Min mamma har inte glasögon som många har istället har hon en tatuering på halsen. Det är kinesiskskrift och det står ”Minna”. Jag tror att det är ungefär så nära vi är varandra. Jag är bara på ytan för henne. En enkel fasad.
Vi pratar aldrig med varandra, inte alls. Jag pratar mest med Bea, hon är den enda som förstår. Jag frågar inte hur mamma har haft det på jobbet. Jag tror inte mamma föddes till att bli en mamma, hon föddes för att jobba. Jag var bara en liten miss. Pappa var inte heller född till en pappa, han lämnade ju mig och mamma för någon ung snygg tjej med stora bröst.
Ett sting av smärta smög sig på i magen. Jag ville ju att Sam skulle lämna mamma, bli tillsammans med mig så att bara jag och han kunde göra saker. Då vore jag precis som pappa! En avsky våg träffade mig, jag ville bara spy. Istället gick jag och duschade kokhett. Liksom bränna bort den där obehagliga avskyn.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

eraaijka - 6 jun 09 - 21:59- Betyg: