[M/M] Heaven in your eyes - Del 3 |
– Jag tycker om att se dig le –
”Förlåt mig, Dennis, det var absolut inte meningen att din mat skulle kallna!”
”Men nu gjorde den det, och det värsta jag vet är att komma hem till en kall middag!”
”Förlåt, åh älskling, snälla förlåt mig! Jag ska laga ny middag till dig, jag ska gottgöra dig. Vad vill du att jag ska göra?”
”Jag vill för i helvete att du ska ha varm mat till mig när jag kommer hem efter en hård arbetsdag!”
”Jag lagar ny mat; vad ska jag laga åt dig, älskling?”
”JAG VILL INTE HA NY MAT, DU HAR REDAN FÖRSTÖRT MIN KVÄLL!”
Den knutna näven träffade Bianca rätt över näsbenet och det krasande läte som följde var nog för att tala om för den då tioåriga Romeo att moderns näsben var brutet. När sparken som fällde henne till marken kom, satte den lille pojken händerna för öronen, knep ihop ögonen och försökte utestänga världen.
Men han kunde inte utestänga moderns förtvivlade skrik.
”Det ska aldrig hända igen, jag lovar, Dennis, jag lovar!”
”En gång är en gång för mycket!”
”Men Romeo ramlade och slog sig och jag var tvungen att rusa ifrån en kort stund och hjälpa honom. Det var inte meningen!”
Fadern stannade upp en kort sekund och vände sakta de brännande, bruna ögonen mot den lille sonen som skräckslaget stirrade upp på honom.
”Sa du att Romeo…”
”Han ramlade och slog sig och började gråta. Inte kunde jag ha låtit vår son gråta, eller hur, Dennis?”
De bruna ögonen i mannens ansikte var så glödande av raseri att Romeo redan innan det kom visste att det var klippt.
”Så det är Romeos fel att min mat är kall…” Iskallt lugn i rösten.
Bianca, som lyfte sitt blödande ansikte, bleknade då hon insåg vad hon just sagt.
”Nej Dennis, ge dig inte på pojken! Det var mitt fel, bara mitt fel!”
Faderns ögon glimmade hotfullt då han sakta vände sig mot Romeo, som skräckslaget såg upp i hans ansikte.
”Ditt lilla kräk!”
”NEJ!”
Biancas hjärtskärande skrik tycktes fylla hela rummet då knytnäven föll och smällde till Romeo så hårt i ansiktet att han for bakåt och med ett skrik slog bakhuvudet i väggen.
”Ditt lilla avskum, din jävla idiot! Du förstörde min middag, du har förstört min dag! Jävla veka idiot; var en man för i helvete!”
Slagen och sparkarna haglade över barnet, som gråtande kröp ihop och försökte skydda sig. Modern hade kommit på fötter och gråtande försökt skydda sitt barn, men fadern tog stryptag på henne och slängde iväg henne, och det så hårt att fallet gjorde att hon förlorade medvetandet.
”Du ska lära dig veta hut!”
Och Romeos värld började sakta blekna i takt med att slagen fick honom att börja glida iväg. Det sista han hann tänka innan medvetslösheten fick honom i sitt grepp var: ”En dag… en dag ska du få igen för det här…”
”Jag skojar inte, till och med hans röst var som musik!”
Fannys guldglittrande ögon följde mig förvirrat där jag trampade av och an över hennes sovrumsgolv med en lätt fanatisk blick i mina bruna ögon.
”Eh”, sa hon slutligen och jag slog ut med armarna i en dramatisk gest och utbrast:
”Och jag lyckades fan inte ens vara intelligent nog att fråga om hans nummer!”
”Eh”, kom det från Fanny igen och jag fortsatte flämta hysteriskt.
”Jag måste få se honom igen, jag måste få snacka mer med honom! Fan Fanny; grabben är den största skönhet jag sett i hela mitt liv!”
”Alltså, Ro…”
”Hur kan det komma sig att jag aldrig sett honom förut!? Jag känner ju typ till hela staden; har han befunnit sig under jord eller!?”
”Ro, din röst ligger just nu på falsett och om du inte vill bli kallad bög föreslår jag att du sänker den några hack…”
Jag vände på huvudet och såg mot min väninna, som satt uppflugen på sängen och såg mot mig med en något förvånad men menande min. Och när jag kastade en blick i hennes spegel mötte mig synen av en lång och, för att få vara egoistisk, snygg kille men som nu stod med uppdragna axlar, utslagna armar, ögon som höll på att tränga ut ur sina hålor och barnsligt dregel hängandes från ena mungipan. Och på det bögröst. Fint.
Jag sänkte såväl axlar som armar, torkade mig hastigt om munnen och skakade lätt på huvudet.
”Du skulle ha sett honom, F, han lyste upp hela rummet…”
”Han är ju bara en helt vanlig kille, Ro.”
”Han var speciell! Och jag min idiot frågade inte ens efter hans nummer. Hur ska jag kunna hitta honom igen!?”
När jag såg upp hade Fanny fått ett något retsamt uttryck i de vackra ögonen.
”Vad är det?”
Ett fnittrande läte undslapp min väninna. WHAT!?
”Du är besatt av honom!” Hon gastade ur sig det med sådan skadeglädje att jag direkt satte mig på tvären. ”Du är besatt av en kille du inte ens känner!”
”Är jag inte!” Jag korsade direkt armarna över bröstet. ”Jag tycker bara han är cool.”
”Kyss mig i röven; du är helt förtrollad av honom!”
”Jag blir väl för i helvete inte ’förtrollad’ av personer! Jag tycker bara han är cool.”
Fannys skadeglada småleende fick mig att vilja kräkas henne rätt i ansiktet.
”Sa jag inte att det en dag skulle komma in en person och förvrida huvudet på dig totalt?”
”Han har inte förvridit huvudet på mig, jag tycker han är intressant!”
”Bara det att du använder ordet ’intressant’ bekräftar för mig att du är fast.”
”Håll käft!”
Irriterat började jag vanka av och an igen, medan Fanny småleende satt och såg mot mig.
”Vart kan jag liksom få tag i honom? Han verkar ju inte vara värsta ”hej-jag-festar-varje-kväll”, för då hade jag lätt fått syn på honom tidigare. Är han någon jävla poet som sitter inomhus i ett mörkt rum och skriver deprimerande dikter eller!?”
”Ro… din röst har gått upp i falsett igen…”
Jag tystnade, slutade gå fram och tillbaka som en idiot och skakade på huvudet.
”Jag drar ut en sväng.”
Och med Fannys skadeglada fnittrande ringandes i öronen lämnade jag hennes lägenhet.
Kvällen var ljum och stillsam där jag knatade fram längs gatorna med händerna nerkörda i jeansfickorna, och en klädsam rynka placerad i pannan. För en gångs skull kände jag mig inte sugen på en vild partynatt, snarare var min lust för kvällen att slå mig ner någonstans och fundera. Fannys ord hade i ärlighetens namn skrämt mig…
”Du är helt förtrollad av honom!”
Irriterat sparkade jag till en sten innan jag med en suck slog mig ned på en stenmur och dumt stirrade framför mig. Förtrollad av honom… Så fan heller! Jag är inte typen som blir ’förtrollad’ av personer, jag kan inte känna sånt och kommer aldrig att göra! Riktiga män blir inte förtrollade av andra… Riktiga män kör bara på…
”När man talar om trollen!”
En plötslig röst fick mig att förvånat se upp, och se in i de där blåa ögonen. Bambi…
Han stod nära mig med ett aldrig så litet leende på läpparna, håret på plats och de blå ögonen omgivna av sotsvart smink. Han var klädd i en svart t-shirt och tajta stuprörsjeans som knappats lämnade mycket åt fantasin, så mycket som de smet åt.
Jag måste ha stirrat som ett fån för han log och slog sig ned bredvid mig.
”Hur mås det i dessa svåra ekonomiska tider?”
Hans röst trollbinder mig…
Jag lyckades slutligen åstadkomma något jag tror kan liknas vid ett leende, och fyrade av det mot honom.
”Rätt okej ärligt talat, svårt att ha råd med cigg och sånt bara.”
Bambi lät höra ett lättsamt småskratt. Nu dör jag.
”Jo, så kan man ju också se det”, flinade han och jag log krampaktigt tillbaka. ”Vad sitter du här ute och ugglar för då?”
”Jag kan ju fråga dig detsamma.”
Förvånat höjde han ena ögonbrynet mot mig, innan han drog läpparna till ett leende och jag stirrade mig dum på hans snakebites, funderade på om det vore bögigt av mig att vilja slicka på dem.
”Ärligt talat behövde jag bara lite luft”, medgav han och jag flyttade blicken till hans ögon. ”Du vet hur det är ibland när man bara inte orkar och liksom, bara vill ut och få lite luft och rensa tankarna? Det var så det var och därför sitter jag här nu.” Han smålog mot mig. ”Dessutom sa jag ju att vi skulle ses en dag.”
Och det tackar jag gudarna för!
”Know the feeling”, svarade jag och kände mig direkt oerhört patetisk som gett mitt svar på engelska. ”Jag behövde också lite luft för att vara ärlig. Men sällskap skadar aldrig.”
”Inte om det är rätt sorts sällskap.”
Är jag rätt sorts sällskap?
”Exakt.”
En stund satt vi tysta igen och jag sneglade i smyg på hans profil. Han var så lång och smal men ändå muskulös, och att se hans muskler spela under den där tajta t-shirten då han lutade sig bakåt och stödde sig på armarna, fick det att vattnas mycket omanligt i munnen på mig.
”Du är helt förtrollad av honom!”
Nej…
”Vilken skola går du på?” slängde jag med ens ur mig, och hade kunnat bita av mig tungan i samma stund. Men ja, säg något mer barnsligt liksom! För vi går ju på mellanstadiet!!!!
”Jag har faktiskt droppat skolan”, blev svaret jag fick och jag såg förvånat på honom.
”Said what?”
”Jag har droppat skolan, orkade inte med all skit så jag sa tack och hej och stack.”
”Vad gick du innan då?”
”Media.”
”Fotonörd?”
”Bland annat.”
Jag såg mot honom och fick återigen det där sällsamma lilla småleendet, som hade fått mina knän att vika sig om jag stått upp.
”Vad går du själv?” Hans blåa ögon var så intensiva.
”Musik.”
”Hah, en estet med andra ord!?”
Jag småskrattade.
”Jovars, man får ju gilla läget. Jag spelar trummor och gitarr nämligen, gjort sen jag var liten.”
Med ens såg jag intresset vakna i Bambis blick och han vände sig mer mot mig.
”Du är bra på det förstår jag?”
”Inte för att skryta… men jo, jag äger.”
Ett skratt och mitt hjärta slog en kullerbytta.
”Vi kanske skulle lira ihop någon dag.”
”Men du gick väl media?”
”Betyder det att jag inte kan vara musikalisk?” Han log snett. ”Jag har pysslat med musik sen jag var liten, dock inte instrumentalt.”
”Du sjunger!?”
Jag bara gapade och det utan att skämmas. För det var nog det sista jag trott om ynglingen som satt framför mig och riktigt skrek testosteron. Att den… sjöng!? Jag kunde inte få in det.
”Ja”, skrattade han, ”är det så svårt att fatta?”
Jag lyckades stänga hakan med ren viljestyrka och skakade sen på huvudet.
”Jag trodde det bara inte, när du sa media såg jag dig med en systemkamera springandes omkring och fota allting.”
De blå ögonen glittrade in i mina.
”Visst gillar jag att fota, men det är inte min stora passion i livet.”
”Vad är det då?”
”Snarare vilka; jag har två.”
Men så gåtfull man kan vara då!
”Vilka är det då?”
Men jag fick bara det där mystiska lilla leendet till svar.
”Sången är en, men den andra tänker jag inte berätta för dig, inte idag i alla fall. Du kanske får veta det i framtiden.”
Jag nickade bara dumt, ur stånd att formulera en mer intelligent mening. Och med ens gäspade Bambi, sträckte på de långa benen och reste sig.
”Dags att dra tillbaka”, förkunnade han och med ens slog det mig vad jag grämt mig själv över att jag inte gjort föregående dag.
”Kan man få ditt nummer eller?” Han såg lite förvånat på mig. ”Ja, ifall vi nu skulle lira.” Till och med i mina öron lät ursäkten en smula desperat, men Bambi fann sig snabbt och rabblade sitt nummer för mig, som snabbt knappade in det på mobilen.
”Vi hörs väl då”, sa jag matt och fick ett så brett leende till svar att hans vita tänder bländade mig.
”Det gör vi, sköt om dig, Romeo!”
Och så försvann han gatan bort medan jag dumt satt och krampaktigt höll mobilen i min hand. Och när jag tittade ner på displayen blev jag konstigt nog alldeles varm i hjärtat. 0764567891…
Om du sticker utan kommentar kommer en elak gnu och käkar upp dig när du sover! :<
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Bonnie4ever - 4 okt 11 - 20:07- Betyg:  | | Jo, man vill ju inte bli uppkäkad av en gnu, så jag får väl avbryta mitt läsande med en kommentar och motvillig kisspaus. MMen alltså ärligt talat vill man inte sluta läsa, det är därför jag inte har kommenterat tidigare ;$ | | Unsaved - 31 jul 09 - 15:52 | Okej, ingen gnu ska få komma och käka upp mig :O Ingen annan heller för den delen. "Hej jag har blivit ankmat" liksom ._.
Jättebra novell och nu ska jag läsa se andra delarna, wiho! | | VampyrenSamantha - 28 jun 09 - 14:56- Betyg: | Nämen herre gudars skymning! :o
Vad är det med dig människa?!?!
Du är bra, underbar, rolig, poetisk, galen, ehm.. ohnrsog <--- Yaes i know, jag är intilligent ._.
Bäst! :D | | Doloragudo - 10 jun 09 - 17:49- Betyg: | DU ÄR SÅ BRA PÅ DET HÄR MED ATT FÅ EN ATT LÄSA TILLS DET TAR SLUT!
Det är dock dåligt att det tar slut ._____.
pahahah. <3 | | bexis - 3 jun 09 - 20:10- Betyg: | jättebra!!! (jag vill inte dö på ett så brutalt sätt som att
bli äten av en gnu i sömnen) xD men seriöst, verkligen skitbra!! | | WalkingTheDemon - 3 jun 09 - 11:56- Betyg: | | snajs :D | | Justmyfault - 2 jun 09 - 20:18- Betyg: | | så bra!:D | | _Live_life_ - 2 jun 09 - 17:07 | wow.
du är min idol.
jag är kär i bambi.
och romeo.
och i dina ord. | | _mos_ - 2 jun 09 - 16:46- Betyg: | Asbra som vanligt!! Älskar dina noveller!
Håll den där gnun borta nu va ;3 | | PlEaSeKiLlMe - 2 jun 09 - 15:47 | | jag vill hellst inte bli uppäten av en gnu när jag sover så... SKIT BRA SKRIVET :D jag älskar denna novellen :D | | viunderregnmoln - 2 jun 09 - 13:57- Betyg: | | men tänk om man gillar elaka gnuer då? | | poetensvilkor - 1 jun 09 - 23:02- Betyg: | HAHAH "”Jag har faktiskt droppat skolan”, blev svaret jag fick och jag såg förvånat på honom.
”Said what?”" hur korkad är han på en skala mellan 1-10? xD | | sandruskapuska - 1 jun 09 - 22:51- Betyg: | Hahah seriöst. du e störtskön äger. Gaaaah bara äslakr det. Som du kanske märk kolar jag din sida 24/7 efter nya delar..
Ass¨å seriöst O.o | | Mp3 - 1 jun 09 - 22:12 | AAHH.Seriöst .Den här historien är så otroligt brao ch jag är redan besatt av den!
'DU SKRIVER SÅ SJUKLIGT BRA ATT MAN FÅR ANDNÖD!
<3
MÖÖÖÖÖÖÖÖÖP | | NeMriA - 1 jun 09 - 21:15- Betyg: | ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ ÅÅÅÅÅÅÅHÅÅÅÅ <33333
det här är så jävla bra. det är så jävla bra. det är så jävla bra. det är *slå på skalle*
"Förvånat höjde han ena ögonbrynet mot mig, innan han drog läpparna till ett leende och jag stirrade mig dum på hans snakebites, funderade på om det vore bögigt av mig att vilja slicka på dem." <-- me goes skratta högt.
DU ÄR GUUUD KVINNA!!!<3 | | -Cute - 1 jun 09 - 21:00- Betyg: | NEJMEN Herre gud kvinna så du skriver underbart! :> GE MIG MER!
[ älskar bambi btw (AAAA)] |
|
|
|
