Livet i ett nötskal [Del 3] |
Hallå där alla glada!
Jag vet att jag är världens segaste människa som inte har lagt ut fortsättning på min novell, även fast den legat och ruttnat i datorn i snart 2 månader.(Rätta mig om jag har fel, jag har minne som en guldfisk xd) Men nu är då det här del 3.
Enjoy!
"Gå då", är det ända jag kan säga. Jag kämpar mot tårarna eftersom jag inte vill att hon ska se att jag gråter över det. Hon vänder mig ryggen och springer ner till dörren. Jag hör mamma ropa efter henne när hon bara rusar ut. Det här är den tredje vännen Lovisa tar. Tillslut släpper jag fram tårarna och kastar mig på sängen. Livet är orättvist! Plötsligt kommer jag på att hon fortfarande bara är halv 8 på morgonen. Jag sätter mig genast upp för att dra ett djupt andetag. Varför kommer alltid alla för att säga att vi inte kan vara kompisar så tidigt? Tillslut orkar jag inte tänka mer på det så jag sätter mig vid datan igen. Jag skummar igenom några mejl innan jag stänger ner. Jag tittar på klockan och ser att hon hunnit blivit 8. Lika bra att göra lite nytta. Jag springer ner till tvättstugan, slänger in all svart tvätt och häller i tvättmedel. Med en smäll stänger jag luckan och trycker på start. Jag kommer att tänka på pengarna jag fick i julklapp och bestämmer mig för att åka och mellandags shoppa. Jag springer upp för trapporna och tar fram femhundringen och några present kort ur skrivbords lådan. Jag lyckas leta fram en plånbok och handväska och stoppar ner dom där.
"Mamma, jag åker och shoppar!" skriker jag när jag står påklädd i hallen.
"Okej gumman", svarar hon. Jag rycker åt mig en vit halsduk innan jag går ut och låser dörren. Med en blick på klockan ser jag att spårvagnen kommer om tio minuter, bäst att skynda sig. Jag springer hela vägen och kommer precis i tid, pustande. Jag lyckas på något sätt krångla fram busskortet och sätter i det i avläsaren. Två sekunder, sedan poppar det upp igen och jag går och sätter mig.
"Hej, Lisa!" ropar någon bakom. Jag vänder mig om och ser Iris vinka till mig.
"Tja Iris", svarar jag och börjar gå mot henne. "Är det okej att jag sitter här?" Jag gör en menande gest mot sätet brevid henne.
"Visst, visst. Sätt dig." Hon flinar och lutar sig bakåt. "Ska du också till stan? Eller?"
"Mhm... Ska köpe lite grejer för julklapps pengarna." Jag börjar fingra på min dragskedja till jackan.
"Om jag känner dig rätt, vilket jag antagligen gör, gissar jag att du ska köpa minst två böcker", hon skrattar till.
"Jo... Någon bok blir det nog allt. Ur den där serien av Stephenie Meyer, jag fick två böcker av henne i julklapp."
"Vem?" frågar Iris oförstående. Jag försöker hålla tillbaka en suck och svarar.
"Hon som har skrivit Twilight."
"Va?" utbrister hon så häftigt att jag nästan hoppar ur sätet. "Jag har velat se den filmen sen reklamen började visas."
"Jag har sett filmen", sa jag försiktgt. "Vi laddade hem den igår." Hon stirrar på mig och tjuter till.
"Jag måste få se den hos dig." Nu var det min tur att skratta. Ville hon titta på film hos mig?
"Varför skulle du av alla människor vilja komma hem till mig?" Hon stirrar på mig igen och suckar sedan.
"Hur många gånger ska jag behöva säga det Lisa? Du är min kompis!" Jag tittar skeptiskt på henne men rycker sedan på axlarna.
"Okej, jag tror dig." Hon ler.
"Får man hänga me' på stan eller?" Jag höjer på ena ögonbrynet och ler som svar. Jag pluggar in iPoden i öronen för att visa att jag inte vill snacka mer och sjunker ner i sätet. Efter nåra håller platser ska vi av och jag drar missnöjt ur lurarna ur öronen. Vi lyckas ta oss igenom trängseln vid cubus och tar oss in på Anderssons Bokhandel.
"Vad ska ru ha nu då?" frågar Iris otåligt, angelägen med att komma där ifrån.
"Bara en bok, men jag vet inte om den finns här...", svarar jag undvikande och jag hör att hon stönar högt. Jag börjar snabbt leta mellan raderna av böcker. När jag inte hittar den boken jag letar efter går jag fram till disken.
"Har ni boken 'Ljudet av ditt hjärta' här?" frågar jag kvinnan som står bakom disken. Hon tittar på mig i några sekunder innan hon svarar.
"Nej tyvärr gumman, men den kommer in någon gång i nästa vecka." Hon ler mot mig och jag besvarar halvhjärtat leendet. Jag går sakta tillbaka till Iris.
"Du kan få gå och handla någon stans, jag ska fortsätta leta." Iris höjer lätt på ena ögonbrynet.
"Men hallå! Jag skulle ju följa med dig och shoppa", utbrister hon. Jag stirrar på henne i några sekunder men ler sedan. Hon menade det verkligen. "Så vart ska vi nu?"
"Jag vet inte riktigt, antagligen Akademibokhandeln." Hon greppar tag om min arm och börjar dra mig där ifrån. Trots sin storlek är Iris mycket stark, så jag har inte en chans. Tillslut har hon dragit mig ända till Akademibokhandeln, från Linden till Domino.
"Shit Iris", säger jag när hon har stannat. Hon flinar mot mig och släpper taget om min arm. "Mot romantik avdelning", skämtar jag och går framåt med pekande finger in i butiken. Expiditen stirrar konstigt på mig, men det gör alla så jag går leende vidare. Iris kommer småspringande efter mig och väntar skruvandes på att jag ska bli klar. Jag hittar inte boken nu heller. Jag suckar tungt och går till kassan. Jag klistrar på ett leende och ser i ögonvrån att Iris uttråkat lutar sig mot bänken.
"Har ni böckerna av Stephenie Meyer?" frågar jag tjejen bakom kassan. Tjejen lyser upp från sitt uttråkade ansikts uttryck.
"Ja faktiskt, kom med här." Hon leder mig mot en ställning som vem som helst kunde se, och Iris börjar sakta men säkert skratta. Jag kastar en ilsken blick mot hennes road ansikte och vänder mig sedan för att lyssna på experditen. "Jo, vi fick just in bok 3, men 1 och 2 är tyvärr sluts.." Jag avbryter henne mitt i mening.
"Jag tar 3:an, jag har velat ha den ganska länge nu." Hon ler mot mig och tar med den tredje boken till kassan. Hon skjuter snabbt med lasern över koden och snart visas några siffror på skärmen.
"Då blir det 142 och 50, tack", säger hon sakta. Jag räcker henne pengarna och hon lägger ner boken i en papperspåse. Jag tar påsen och går fram till Iris, hon flinar fortfarande.
"Vad flinar du åt då?" snäser jag men hon verkar helt oberörd.
"Nae, inget..." Jag suckar men drar sedan med henne ut.
"Så vart ska vi gå nu?" säger jag så nonchalant som möjligt.
"Vet inte..." Hon rynkar pannan samtidigt som hon tänker. "Jag har det! Gina Tricot, eller kanske JC." Jag funderar några sekunder.
"Jag röstar på JC, jag behöver verkligen nya jeans. Jag försöker verkligen låta som dom shopping galna tjejerna i klassen, men ser att jag misslyckas totalt. Iris stirrar skeptiskt på mig i några sekunder men börjar sedan gå mot JC. Jag följer nedstämt efter henne, jag är inte direkt den som alla vill shoppa med. Direkt när vi kommer in börjar hon leta bland oändliga hyllor av jeans, jag själv kollar bara på några hyllor och hittar tillslut ett par billiga jeans.
"Jag provar dom här", mummlar jag till Iris och går till provrummen. Hon tittar knappt åt mitt håll och fortsätter gräva i hyllorna. Jag suckar och ställer mig i omklädningsrummet längst in. När jag står där inne och har ett tjockt sammets tyg mellan mig och resten av butiken, sätter jag mig på pallen och drar handen genom håret. Jag var så töntig i andras ögon, fet, fett hår, klumpighet och mitt gammaldagsa språk. Jag provar tillslut jeansen och får reda på att dom passar, häpnadsväckande nog. Jag kränger av mig byxerna igen och sätter på mig mina vanliga jeans. När jag kommer ut ser jag att Iris snackar med någon, som vänder på sig precis så jag kan se dennes ansikte. Fanny! Iris viskar något till Fanny och pekar mot omklädningsrummen. Fanny skrattar. Jag hoppar bakåt och gömmer mig bakom skynket. Jag borde förstått att dom skulle träffas, dom är ju bästisar. Jag tar ett djupt andetag och när jag kommer ut igen är Fanny försvunnen.
"Jag hitta dom perfekta jeansen", säger jag så glatt som möjligt och försöker le. Iris besvarar leendet perfekt.
"Jag också" hon håller upp ett par jeans med hål på olika ställen.
"Vad coola", utbrister jag och försöker spela uppspelt.
"Jag vet" Iris ler självgott. Vi går till kassan och betalar våra jeans. Jag kastar en blick på klockan. 10.37
"Oh nej! Jag måste dra" jag försöker spela förfärad och skakar beklagande på huvudet. Hon spärrar upp ögonen.
"Nej, vad synd" säger hon. "Men då ses vi väll på måndag eller nåt." Jag nickar och springer sedan iväg, jag hinner precis hoppa på 20 i spårvagnen. Jag trycker ner kortet och dunsar sedan lättat ner i ett säte. Jag borde inte låtit Iris hänga med. Hon gjorde säkert narr av mig när hon snackade med Fanny. Jag kämpar mot tårarna som börjar grumla min blick. När vi kommit till min hållplats hoppar jag av och släpper fram tårarna. Jag springer hela vägen hem men springer förbi huset. Jag kommer till den lilla lekparken vid klubbhuset och dunsar ner på bänken. Jag låter tårarna rinna tills dom tar slut.
Jao, om den var bra eller inte vet jag ingenting om, men kommentera gärna :]
|
|
|
|
