inre skönheten är vackrare än den yttre 5 |
hans ögon ser ut att skifta mellan brunt och guld.
mina knän viker sig nästan under mig.
allt omkring försvinner.
men något är fel.
på något sätt
är han inte lika vacker och hänförande som han brukar vara.
något är fel i hans inre, jag kan se det.
Magda blåser en bubbla med sitt tuggummi.
Sedan stirrar hon på mig en lång stund med elaka ögon innan hon plötsligt utrbrister:
"Jojuuuste, vi fann din pojkvään på vägen, ni kanske vill ta sällskap ut?"
Jag känner att jag blir generad. Men Magda ska inte lyckas trycka ner mig.
Och hon beter sig som ett dagisbarn.
Och jag kan säga att jag själv känner mig urfånig när
jag puttar iväg William och drar upp tröjärmarna,
jag förbereder mig för att slå henne och de i min väg.
Då blir Ivans ögon stora och han tar mig genast i handen och för mig ut ur affären.
Varorna lämnas kvar och William springer efter oss.
Därute är det varmt och skönt och jag har varit svettig hela dagen.
Men så fort Ivan tittar på mig och så fort jag ser in i hans guldbruna ögon rinner ilskan av mig och jag kan bara fokusera på hans änlglalika ansikte.
<den här delen var super kort
jag brukar inte skriva långt
men detta var jättekort.
har inte tid så får fortsätta senare>
|
|
|
|
