Udda & Utsatt || TvÅ || [del.22] |
Den här delen blev jag rätt nöjd med för en gångs skull.
Läs och kommentera.
// Polly
Udda & Utsatt || TvÅ || [del.22]
(Aaron)
Aaron hade på sig de nya kläderna som han hade fått av sin mamma i skolan nästa dag och han tyckte det kändes jättekul att äntligen få ha på sig något som inte var slitet eller missfärgat.
Det var inte så många från klassen som hade kommit när han var framme vid sitt skåp, men det berodde nog på att han hade fått skjuts av sin farmor idag och därför kom tidigare än vanligt.
Han tog ut de böckerna han behövde från sitt skåp och satte sig sen på en av bänkarna i närheten.
Efter en liten stund, så anlände Mimmi och Jessica och Aaron undrade ifall han skulle våga sig på att hälsa på de.
Han hade faktiskt inte sagt ett enda ord till någon annan i klassen än Markus, Winston, Jack, Oliver och William, inte vad han minns i alla fall ...
Mimmi och Jessica skulle precis passera bänken Aaron satt på och Aaron försökte fixera de med blicken.
- Hej, sa han sen och blev riktigt förvånad över att han varken lät nervös eller generad.
Både Mimmi och Jessica stannade till och såg på Aaron, båda två verkade väldigt förvånade över att han faktiskt hade noterat deras närvaro.
- Hej hej, sa Jessica glatt, efter en stund.
- Hej Aaron, sa Mimmi blygt och log lite åt honom, innan hon skyndade sig efter Jessica bort till skåpen. Aaron andades lättat ut.
Han hade varit helt övertygad om att han skulle ha gjort bort sig, men det hade han ju konstigt nog inte gjort och han kände sig mycket nöjd med sig själv för tillfället. Han hade just hälsat på två tjejer i klassen ...
Aaron hade suttit och tråkat på bänken i nästan fem minuter, då han såg Peter och William komma lite längre bort i korridoren. Rädslan vällde upp inom honom och han stirrade envist ner i golvet och låtsades att han inte såg de när de närmade sig.
Både Peter och William verkade vara väldigt insatta i att diskutera något viktigt, men så fort de passerade Aaron, så tystnade de och började hånskratta åt honom. Aaron såg bort och William log roat, samtidigt som han stötte till Peter i sidan och viskade något ohörbart till honom. Aaron kunde se hur Peter betraktade honom uppifrån och ner och han förstod att det var hans nya kläder som var det stora samtalsämnet.
Tydligen var Peter och William så vana vid att se Aaron i slitna kläder, att de knappt kunde tro att det var sant när de fick se honom i nyinköpta ...
Efter att ha betraktad Aaron en stund, så vände Peter och William och fortsatte bort mot sina skåp.
Aaron skruvade besvärat på sig och blickade sen ner på sina kläder. Det var väl inget fel på de ??
Det tyckte inte han själv i alla fall, för huvtröja och jeans var väl nästan alla klädda i ??
Han suckade högt och bestämde sig sen för att strunta totalt i vad Peter och William tyckte. Vad han hade på sig var väl för fan inte deras problem heller ??
Aaron fortsatte att vänta på att den tråkiga lektionen skulle börja och han passade samtidigt på att se sig om efter Markus eller Winston. Undra hur Markus skulle bete sig idag, nu när Aaron hade berättat allt om sin pappa och misshandeln för honom ...
Plötsligt hörde Aaron en persons röst som han mycket väl kände igen, Olivers ...
Han vred försiktigt på huvudet och fick syn på honom en bit bort, där han stod och pratade med några snygga tjejer.
Eftersom Oliver antagligen inte hade sett honom än, så övervägde han att sticka och gömma sig eller nåt, men han skulle ju ändå vara tvungen att genomlida lektioner med honom hela dagen, så det var ju egentligen ingen mening med det alls ...
- Aa, vi ses, sa Oliver och gav tjejerna han hade pratat med ett stort leende, innan han fortsatte bort mot skåpen.
Han höll på att smsa eller något med sin mobil, så han hade inte upptäckt Aaron än och Aaron hoppades att det skulle förbli så, men någon sådan tur skulle han säkert inte ha ...
Precis som Aaron hade anat, så såg Oliver upp så fort han kom i närheten av bänken han satt på och så fort Oliver började hånle, så såg Aaron ner i golvet.
- Nämen titta vilken sensation !! utbrast Oliver hånfullt, så högt att nästan alla som fanns i närheten tystnade. Aaron har köpt nya kläder, det trodde jag aldrig han skulle få för sig att göra !!
Flera elever i Aarons klass, inklusive Oliver, började skratta och de flesta började inspektera Aarons kläder med mycket stort intresse, trots att de knappt hade lagt märke till de förrens Oliver hade gjort det.
Aaron ville bara sjunka genom golvet, så pinsamt var det och han skruvade besvärat på sig, samtidigt som han kunde känna tårarna bränna bakom ögonlocken. Till och med William, som fortfarande var osams med Oliver skrattade och Oliver såg väldigt belåten ut över att ingen vågade säga emot honom eller försvara Aaron.
- Jag tycker att vi ska ge Aaron en applåd, nu när han äntligen har tagit det stora steget och köpt nya kläder, sa Oliver bestämt och började sen applådera. De flesta eleverna i klassen stämde in i applåden och trots att de flesta såg tveksamma och osäkra ut, så gjorde de det.
Aaron kunde inte hindra tårara som vällde fram ur honom och han höll på att dö av förödmjukelsen.
Det kändes som om applåderna höll på i evigheter och Aaron kände sig otroligt lättad, då han fick höra Markus röst.
- Vad håller ni på med ?? utbrast han förvånat och såg från den gråtande Aaron till Oliver och alla de andra som hade varit med och applåderat. Applåderna slutade tvärt och Oliver log lite.
- Vi ger bara Aaron en applåd, förklarade han. Han har nämligen tagit det stora steget och gått och köpt nya kläder, det tycker jag att han ska ha beröm för.
Markus gav Aaron en snabb blick, men Aaron såg bort och försökte desperat torka bort sina tårar, innan alla hann se de.
- Men vafan, sluta bete dig som en idiot, Oliver !! utbrast Markus irriterat. Vad Aaron har på sig ska du fan inte lägga dig i, det är inte ditt jävla problem !! Oliver blängde illvilligt på Markus.
- Ska du kaxa upp dig nu också ?? utbrast han hånfullt. Jag försöker liksom bara vara lite schysst här, tror du inte att Aaron uppskattade applåderna eller ?? Markus fnös.
- Tycker du att det ser ut så kanske ?? snäste han. Låt Aaron vara, för helvete !!
- Du ska passa dig jävligt noga, Markus, sa Oliver sammanbitet, innan han vände och gick bort till sitt skåp.
Aaron reste sig tvärt och la ifrån sig sina böcker på bänken.
- Men ... vart ska du, Aaron ?? frågade Markus.
- Jag ska ... s ... sticka härifrån ... stammade Aaron lågmält och kämpade för att hålla tillbaka ännu en gråtattack.
Markus tog upp hans böcker från bänken och såg sen bort mot Oliver, som verkade leta efter något i sitt skåp.
De flesta i klassen hade återgått till vad de höll på med innan Oliver hade kommit, men några få, glodde fortfarande på Aaron. Aaron började gå åt motsatt håll i korridoren och Markus skyndade efter honom.
Winston stod kvar och tvekade en stund, innan han tillslut också följde efter.
(Jimmy)
Matte var Jimmys första lektion för dagen och trots att han mycket hellre hade velat skolka, så gick han på lektionen.
Samuel syntes inte till, men så fort Jimmy började undra va han hade tagit vägen, så knackade det på dörren i klassrummet och Samuel kom in som på beställnig.
- Förlåt att jag är sen, mumlade han generat och började leta efter en ledig plats.
- Hej, hälsade han, då han fick syn på Jimmy och Jimmy log lite.
- Tja, sa han. Samuel log tillbaka och slog sig sen ner på den lediga platsen bakom honom.
Jimmy fortsatte jobba med sina tråkiga mattetal och så fort lektionen var slut, så skyndade han sig så fort han kunde ut ur klassrummet.
Samuel hann ikapp honom utanför.
- Varför var du inte i skolan igår ?? undrade Jimmy.
- Äh, jag var tvungen att hjälpa mamma med städningen bara ... mumlade Samuel generat.
- Aha ... sa Jimmy.
- Hallå, du Jimmy !! Jimmy snodde runt och fick syn på Linus, Alex och Jacob.
- Vad är det ?? sa han ointresserat.
- Du har nya kläder ser jag, sa Alex hånfullt. Det var ju verkligen på tiden kan man säga ...
Han och Jacob hånskrattade lite och Jimmy log roat, samtidigt som han undvek att visa hur generad han kände sig.
- Ja, det är sant det, sa han och blickade ner på den gröna huvtröjan och de röd/vita skorna som han hade fått av sin mamma. Äntligen tog jag tillfället i akt, fortsatte han leendens. Vill du ha min autograf ??
- Ehm, nej ?? sa Alex förvirrat. Varför skulle jag vilja det ??
- Jag tänkte bara det, eftersom du gjorde så stor affär av att jag har nya kläder, sa Jimmy menande och log stort åt Alex, innan han vände och gick bortåt i korridoren tillsammans med Samuel.
Samuel såg ganska beundrad ut över hur bra Jimmy hade lyckats ta sig ur situationen och Jimmy var väldigt nöjd med sig själv. Han kunde knappt sluta tänka på hur knäckt och mållös Alex hade sett ut, när han hade frågat om han ville ha hans autograf ...
- När börjar svenskan då ?? undrade Jimmy och Samuel såg efter på sitt schema.
- Om ca 5 minuter, svarade han. Så vi måste hämta våra böcker nu.
Samuel och Jimmy hade suttit och gjort några av sina läxor på håltimman, i ett av uppehållsrummen och nu gick de för att lägga tillbaka läxböckerna i sina skåp och istället hämta sina svenskaböcker.
Svenska var definitivt inte ett av Jimmys favoritämnen i skolan, men han skulle ändå försöka ta sig igenom dagens alla lektioner utan att skolka ...
(Aaron)
- Kom Aaron ... sa Markus mjukt, men Aaron skakade honom av sig.
Han kände sig så oerhört förödmjukad och det enda han ville var att sticka ifrån skolan och aldrig mer komma tillbaka. Markus envisades med att Aaron och han skulle gå och berätta för en lärare en gång för alla, så att Oliver slutade med sina dumheter, men Aaron vägrade.
Istället fortsatte han upp till högsta våningen på skolan, där det brukade vara minst folk i korridorerna och satte sig på en av bänkarna. Markus gav honom hans böcker och slog sig sen ner bredvid honom, tillsammans med Winston.
- Kom igen, Aaron, sa Markus bedjande. Häng med in till kuratorn.
Aaron skakade på huvudet och såg sen ner i golvet. Aldrig i livet att han tänkte gå tillbaka till klassen, nu fick det vara nog, han orkade inte med det här längre ...
Och hur förnedrande skulle det inte vara att gå till kuratorn och berätta att man var mobbad ?? Det ville Aaron inte ens tänka på ...
Markus suckade och reste sig upp.
- Okej då, sa han. Då går jag ensam och berättar då, men du får stanna här med Aaron, Winston.
Winston nickade och Markus försvann iväg. Det blev tyst en stund och Aaron kunde se att Winston sneglade på honom i ögonvrån. Antagligen visste han inte riktigt vad han skulle säga, för han såg väldigt tveksam ut.
- Jag ... började Winston tillslut. Jag menar ... Markus berättade vad ... du vet ...
Han tystnade tvärt och Aaron gav honom en snabb blick, innan han nickade obemärkt.
- Jag vet vad du menar, mumlade han ledsamt, då han förstod att Markus hade berättat för Winston om hans pappa.
- Var det okej att Markus berättade det för mig ?? frågade Winston försiktigt. Jag kommer inte att säga det till nån ...
- Det ... det är okej ... stammade Aaron lågt. Jag litar på er.
- Vad bra ... sa Winston och det blev tyst igen. Aaron hade inget som helst emot att Markus hade berättat för Winton, trots att han hade lovat att inte berätta det för någon. Winston var ju faktiskt Markus bästa kompis och Aaron förstod att han inte kunde hålla något sådant hemligt för honom ... Winston la tveksamt sin arm om Aarons axlar och Aaron kände sig lite bättre till mods, då han förstod att Winston gjorde vad han kunde för att försöka trösta honom.
- Jag ... förstår att det måste ha varit hemskt ... mumlade Winston medlidsamt. Det där som Markus berättade.
Aaron snyftade till, men svarade inte. Winston suckade.
- Bry dig inte om Oliver, sa han tyst. Han är en idiot.
Han är inte bara en idiot, tänkte Aaron förstört. Han är den största idioten som finns, förutom pappa och William ...
- Varför måste Markus berätta för kuratorn ?? undrade Aaron desperat. Det är så pinsamt ...
- Allt kommer att bli bättre om någon mer får veta, försäkrade Winston.
Aaron hade svårt att tro det, men han försökte ändå hoppas, eftersom han inte ville tänka så mörka tankar.
Aaron och Winston hade suttit tysta ganska länge, när Markus äntligen kom tillbaka och han hade skolans kurator, Elisabeth med sig. Aaron vred snabbt bort huvudet och såg generat ner i golvet. Han höll verkligen på att skämmas ihjäl för tillfället ...
Markus och Elisabeth stannade till framför bänken som Aaron och Winston satt på och Elisabeth gav Aaron en bekymrad blick.
- Hej Aaron, hälsade hon. Din kompis Markus här har berättat att det är några killar här på skolan som är taskiga mot dig. Kan du inte följa med in till mig, så att jag kan få prata lite med dig om saken också ??
Aaron ryckte på axlarna. Han hade ingen lust alls att gå och sätta sig ensam med kuratorn i hennes jävla rum och sedan berätta allt som hade hänt och allt som Oliver och William hade utsatt honom för. Han skulle bara inte orka med det ...
- Jo, men var snäll och följ med in, sa Elisabeth mjukt. Du ska se att allt kommer att kännas lite bättre när du har fått ur dig en del, man brukar må bättre om man pratar om det.
Aaron såg upp och mötte Elisabeths blick för en sekund, sedan såg han på Markus. Markus nickade lite försiktigt, som för att säga att han höll med Elisabeth och Aaron suckade tungt.
- Jag kan ta dina böcker, erbjöd sig Markus och slet sen till sig Aarons skolböcker som låg på bänken.
Winston reste sig upp och Aaron, som förstod att alla väntade på honom, reste sig han med, fast motvilligt, samtidigt som han hela tiden höll blicken fäst i golvet, han bara vägrade att möta någons blick.
- Jag kan gå lite före om du tycker det känns bättre, sa Elisabeth och började gå i förväg nerför trapporna.
Markus och Winston gick på varsin sida om Aaron och så fort de närmade sig trappan som ledde ner till korridoren där klass 8D hade lektion för tillfället, så lovade Markus att han skulle gå ner och kolla så att ingen av deras klasskompisar hade dröjt sig kvar utanför klassrummet.
Aaron och Winston väntade tills han kom tillbaka och meddelade att läget var okej, innan de själva fortsatte ner för trappan. Kuratorns rum låg på bottenvåningen i skolan och Elisabeth var redan inne då Aaron, Markus och Winston kom.
- Sätt er, sa hon och stängde dörren om de. Aaron suckade tyst och slog sig sen ner bredvid Markus och Winston, mittemot Elisabeths skrivbord. Han ville härifrån så fort som möjligt, eller bara lägga sig ner på golvet och dö ...
Elisabeth tog fram en skolkatalog och la den framför Aaron, innan hon själv slog sig ner framför skrivbordet, mittemot Aaron, Winston och Markus.
- Markus har inte berättat för mig vilka det är som är taskiga mot dig, förklarade hon för Aaron. Han ville att du skulle få berätta det själv istället, för han var lite osäker på om han fick säga det.
Är det okej om du pekar ut de i skolkatalogen ??
Aaron var tyst en stund, innan han nickade och han förstod mycket väl att allt kunde bli mycket värre ifall kuratorn fick reda på vilka det var. För om hon sa åt de att sluta vara taskiga, så skulle de ju fatta att Aaron hade skvallrat, men det hade han ju inte, det var ju Markus som hade gjort det ...
När Aaron inte gjorde någon ansats till att visa vilka det var, så slet Elisabeth till sig skolkatalogen.
- Vilken klass går de i ?? undrade hon och såg på Aaron.
- 8D ... svarade Aaron ynkligt och såg ner i golvet när Elisabeth bläddrade fram rätt sida och placerade skolkatalogen mitt framför honom.
- Vilka är det ?? undrade Elisabeth.
Aaron betraktade klass 8D i skolkatalogen och Oliver stod längst bak på skolkortet, med sitt vanliga, självsäkra leende på läpparna. William själv stod i mittenraden och hans leende var minst lika självsäkert som Olivers.
Aaron gav Markus en snabb blick, innan han motvilligt svarade på Elisabeths fråga.
- Det är ... Oliver och ... William ... stammade han nedstämt och tittade bort när Elisabeth såg efter för att kolla vilka det var. Sen blev det tyst en stund och Elisabeth la ifrån sig skolkatalogen med en liten suck.
- Jaså, det är de två ... sa hon sen besvärat. Ja, de har ju alltid varit lite stökiga, vi har fått säga till de ett antal gånger och de har till och med blivit avstängda från skolan en gång ...
Hur länge har de varit taskiga mot dig ??
- Nästan ... nästan ända sen jag började här ... mumlade Aaron.
- Och när var det du började ?? undrade Elisabeth.
- I augusti ... sa Aaron, utan att möta Elisabeths blick. Elisabeth la undan skolkatalogen och såg på Aaron.
- Jag antar att du vill få ett slut på det, va ?? sa hon frågande. Markus berättade att de har slagit dig vid flera tillfällen också. Var har de slagit dig någonstans ??
- I ... ansiktet och magen, svarade Aaron sanningsenligt. Elisabeth suckade.
- Jag skulle gärna vilja säga att Oliver och William bara kunde byta skola, så att du slipper de, men det är inte så lätt ... sa hon bekymrat. Aaron suckade. Så jävla svårt kunde det väl ändå inte vara ?? Det var ju bara att slänga ut de från skolan och be de att aldrig mer komma tillbaka ...
- Men om du vill byta klass, så går det att ordna, fortsatte Elisabeth. Aaron såg upp och blängde på henne.
Varför skulle han vara tvungen att byta klass för ?? Det var väl inte han som hade gjort något fel ??
Fan heller att han tänkte byta klass nu, när han äntligen hade lyckats skaffa sig några kompisar, aldrig i livet !!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | RedOceania - 20 okt 09 - 00:08- Betyg:  | Jättebra del!
Synd är det, att Aaron ska tro på Olivers fasad... fortfarande.
Det är tydligt att Oliver vill sätta upp en scen, för att utstråla att han har makt. Väldigt förståeligt, då han livnär sej på att andra människor "beundrar" hans yta. Dom i hans omgivning ger honom styrka genom att ge Oliver utrymmet till att bete sej på det vidriga sättet. Usch.
Bra att Markus bryter isen lite, det är vad alla behöver eftersom hela klassen egentligen mår dåligt av att "hänga i Olivers trådar".
Det är lite synd att Jimmy ska behöva slänga ur sej passande repliker, för då blir det ett bråk mellan honom och Linus m.fl. Så då går ju Jimmy in i en konflikt..
Men jag förstår att han är upprörd! :/
Fy vilken läskig kurator! :S Hon fattar ju ingenting!
Tror att hon kan bara dumpa alla problem genom att "flytta runt" eleverna. Istället för att reda ut problemen! | | Harrypotterlover - 8 jun 09 - 14:50- Betyg: | Jätte bra :D Markus gjorde rätt som gick till kuratorn. Undrar hur allt detta verkligen kommer att sluta. Blir bara mer spännande!
//Sara | | hooppsan - 23 maj 09 - 22:36- Betyg: | | så jävla bra mejla nästa :) | | sandruskapuska - 23 maj 09 - 20:59- Betyg: | Sketna skolkuratorer som alltid ska flytta på den som blir mobbad.
Bra del i övrigt. intressant o se hur de båda bröderna hanterar situatinerna. gillar jimmys reaktion skarpt asså (Y) | | _alone_ - 23 maj 09 - 11:20- Betyg: | skit bra del!!!! älskar den! bra av marcus att gå till kuratorn nu kanske det blir ett slut på mobbningen men kanske inte :/
jätte bra som vanligt :P | | 95an - 22 maj 09 - 21:15- Betyg: | | skiiiit braaa !!! love it mejla när nästa del kommer (AA) <3 | | saraarbast - 22 maj 09 - 20:04- Betyg: | Jätte bra! ;) Mermermer!
Mejla nästa :) <3 | | Justmyfault - 22 maj 09 - 18:46 | | jättebra! :) | | Ciissii - 22 maj 09 - 17:58 | | skit bra! gillar detta (: | | PlEaSeKiLlMe - 22 maj 09 - 17:58 | | skitbra :D |
|
|
|
