~ Oneshot ~ |
Hm, ja.
Bestämde mig för att försöka mig på en kort oneshot och känslorna stämmer ganska bra in på hur jag känner nu.
Men nu ska jag inte klaga mitt liv! *happysmile*
Läs och kommentera gärna! :)
Signalerna går, en efter en. Inget svar. Jag öppnar ögonen igen och suckar, trycker bort hans namn från displayen och lägger mobilen i fickan. Jag får lust att skratta åt mig själv – vilken patetisk idiot jag är. Varför skulle han ens tänka på mig ibland? Varför skulle han svara när jag ringer? Jag är inte värd att tänkas på, jag är inte värd att prata med någon som honom.
För värdelös.
Sluta hoppas på för mycket.
Sms efter sms skickas. Den närmsta timmen har jag sänt minst trettio sms, men naturligtvis utan något svar. Att jag fortsätter skicka dem där sms:en, det får mig att känna mig desperat. Men just, för tillfället är det bäst såhär. Jag lever bara i nuet, struntar i det förgångna och framtiden. Nu känns det värt det.
Jag fortsätter knappa in textmeddelanden.
Tre timmar efter det sista skickade sms:et rinner tårarna ned. Kinderna blir våta och ögonen börjar skimra i rött.
Desperata hora.
Du är inte värd honom och det vet ni båda om.
Rösterna talar, jag skriker. Regndropparna faller och jag river i mitt trassligt blöta hår. Jag faller ned på knä, inser att jag inte borde tillåtas att stå upp. Värdelösa flicka, ingen ser upp till dig, lägg dig ned på marken så att alla kan hånskratta åt ditt beteende. Det närmsta utvägen har redan funnits i mina tankar de närmsta månaderna, jag har tidigare skjutit undan dem och fortsatt hoppats på svar. Nu orkar jag inte vänta mer.
Jag balanserar på kanten, tittar ned på det mörka vattnet och drömmer mig bort. Snart är det slut, snart kan jag vara fri.
Han kommer att få reda det förr eller senare och jag kommer älska hans känslor. Känslorna om att han omedvetet dödat mig och att allt var hans fel, ingen annans. Han ska också få känna min smärta.
Men först...
Jag tar mitt slutgiltiga kliv och känner hur kroppen svävar i slowmotion.
- Det här är för dig, viskar jag och koncentrerar mig på mitt sista andetag.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Kameljont - 22 maj 09 - 10:37 | Riktigt bra:) ÄLskar att du får med så mycket känslor i en såpass
kort text! | ossika - 22 maj 09 - 08:02- Betyg:  | Beutyfull! Seriöst, hur klara du att ha så mycket känslor, så bra,
utan att den sprängs! Du är suuuuuper duktig! Du får..... Hm.....
15 av 5! | | ccooccaaccoollaa - 21 maj 09 - 21:51 | | sorgligt men vackert skriven! | | gbg_95 - 21 maj 09 - 21:42 | Åh, kort men många känslor, underbart skrivet!
Den avslöjade inte så mycket om personerna, utan blev lite mysko, vilket jag gillar.
Och ja, hoppas du mår bättre! ;D |
|
|
|
